Sitter här och har precis gett mitt skruttiga måndagsexemplar till kropp en omgång TENS. Två elektroder på knät, två på höger sida av korsryggen som har en liten låsning. TENS är så DJÄVLA obehagligt. Den som uppfann det borde fan i mig ha ett kok stryk. Jag tycker så här: Pain is pleasure, när det handlar om massage. Det gör liksom gott-ont. TENS = bara djävulskt läbbig känsla hela tiden. Fan om det inte hjälper säger jag bara. Vill ju gärna tro på att ont ska med ont fördrivas. Vi får väl se hur det här går.
I morse gjorde jag jordens tabbe. Missade nämligen att jag hade bullvecka på jobbet. När man har bullvecka är man företagets viktigaste person, näst efter VD:n. Eller snudd på viktigare än VD:n. Då ska man nämligen se till att det finns bröd, ost, smör och marmelad till frukosten, samt diska efter densamma. Eller rättare sagt starta diskmaskinen, så det är ju inte så himla betungande. Förra veckan gjorde jag nytt bullveckeschema och eftersom i det närmaste alla i vår grupp är på tjänsteresa eller semester denna vecka så gav jag den till mig själv. Och GLÖMDE. Fyfan vad pinsamt. Fick köra som en blådåre till bageriet fem över nio. Elva minuter över nio var jag tillbaks med två nybakade limpor, och jag vill även betona att jag höll 30 på 30-sträckan.
Nu bakar jag bröd. Det är ju annars en helgsyssla, och så även denna helg. Men något måste ha hänt med ugnen, för jag använde samma recept som jag använt i åratal och som jag skulle kunna rabbla upp både bak- och framlänges vilken tid på dygnet jag än väcktes, men den här gången blev bröden helt degiga och dödbakta. Gör om gör rätt. Helst av allt vill jag gå och lägga mig, men det går ju inte förrän allt är klart. Får väl bläddra lite i Öppna Arkivet och se om där finns några godbitar att förströ sig med under väntetiden.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar