söndag 12 maj 2013

The walls of gold entomb us, the swords of scorn divide

Jamen här sitter jag med halsbränna och vill inte gå och lägga mig. Vill inte ta en mot-halsbrännatablett heller eftersom jag har borstat tänderna, och har jag väl borstat tänderna för kvällen så äter jag INGENTING, eftersom det är så sabla träligt att borsta tänderna en gång till. Jaja, jag vet, i-landsproblem. Jag dricker bubbelvatten och hoppas det ska ge med sig. Får skylla mig själv eftersom jag åt tre nybakade kanelbullar på raken tidigare ikväll. Det är någonting med mig och kanel/kardemumma som inte är riktigt kompatibelt. Kanel går bra ibland (men inte idag, uppenbarligen), kardemumma startar undantagslöst en produktion av saltsyra som skulle få aktieägare att jubla om jag vore ett börsnoterat företag.

Ja, det var väl mest det jag ville ha sagt. Samt gnälla lite över mitt DJÄVLA knä som fortfarande gör ont utan att det finns någon speciell anledning. Jag hade gladeligen haft ont i knät om det berodde på att jag hade sprungit 2 mil, men det har inte hänt sedan 2009. Åtminstone inte på en och samma dag. Med tanke på alla skador och krämpor som jag har dragits med sedan 2009 så känns det här med att springa längre än 500 meter nästan som någon form av utopi. Så jag upprepar till dig som sitter med voodoonålarna och en docka med mitt namn på: SLUTA UPP MED DET DÄR FÖR FAN.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar