torsdag 16 maj 2013

Renovering schenovering

Varför säger man så egentligen? Alltså ett ord och så ett annat efter som börjar på sch. Har sett andra göra det men aldrig fattat vitsen utan tänkt att det är nog något som nån har sagt i någon tv-serie som jag inte följer. Här kommer en lista i urval över kända tv-serier som jag inte följer eller ens någonsin sett ett helt avsnitt av:

1. Vänner
2. Sex and the city
3. Seinfeld
4. 2½ men
5. How I met your mum
6. One tree hill
7. The big bang theory
8. Navy CIS
9. Scrubs
10. That 70s show.

För balansens skull känner jag att jag även måste redovisa en lista över tv-serier jag följer/har följt SLAVISKT:

1. Hem till byn (obs, BYN, inte gården).
2. Twin Peaks
3. Brottet
4.Svenska hjärtan
5. Sons of anarchy
6. Varuhuset
7. Rederiet
8. Goda grannar
9. The walking dead
10. Lost (i början, men tröttnade någon gång under säsong...4?)


Ja, i alla fall. Vi, eller rättare sagt en firma, håller på att renovera vårt tak, som legat där det har legat i drygt 60 år, så det var väl på tiden. Det skrider på i sakta mak, men är inte tillnärmelsevis lika påfrestande som jag föreställde mig att det skulle vara. Framför allt beror det på att hantverkarna är väldigt trevliga. Nu låter det som att jag generaliserar, men de hantverkare jag har varit i kontakt med har nästan alltid varit rätt så otrevliga och dessutom arroganta. De där killarna som alltid satt längst bak i klassrummet på högstadiet och slängde suddgummin och gungade på stolarna och smygläste porr och skränade svordomar med målbrottsröster hamnade ju på bygg och anläggning, fordonsteknisk och liknande linjer på gymnasiet och idag är de hantverkare som man måste krusa för samt betala dyra blodspengar för att de ska utföra mediokra fuskjobb. Det känns ju sådär, kan jag ju tycka. Hade inte så god relation till de där typerna längst bak i klassrummet på den tiden det begav sig och det känns ju inget vidare att inse att man 30 år senare är i beroendeställning.

Men ingen regel utan undantag och de hantverkare som fixar vårt tak är i alla fall väldigt trevliga. Ett stort plus är att de talar även till mig och inte bara till husets herre, vilket ofta är fallet så fort det är något tekniskt som ska utföras. När vi precis flyttat hit och lät installera en pelletsbrännare till den gamla pannan till exempel. Jag tog ledigt från jobbet och tillbringade en dag ihop med ett djävla surkart till gubbe som bara fräste och snäste när jag frågade och ville veta hur brännaren och pannan fungerade. Så åkte han och efter någon timme stannade brännaren och gick inte att få igång. Fick ringa firman som ringde gubben och skickade tillbaks honom igen för att fixa det. Med tanke på att han stått och jobbat hela dagen i en svinkall (detta var på vintern) källare dit han dessutom fick återvända efter en lång arbetsdag så förväntade jag mig att han skulle vara surare än svavelsyra. Så jag beordrade ner min man (som då kommit hem från jobbet) för att ta hand om surgubben, men när jag en stund senare vågade mig ner för att se hur det gick stod de där och skrockade manligt och surgubben gav min man en massa tips om hur pannan skulle skötas och hur brännaren skulle ställas in och allt möjligt sånt som jag hade frågat om men bara fått ilskna muttranden och snäsningar till svar.
Men såna är inte takrenoverarna, så varje dag när jag kommer hem kliver de ner och berättar vad de har gjort och vad de kommer att göra härnäst på ett trevligt och informativt sätt. De blir inte ens sura när Hemska Hilding springer och snor mat i deras väskor, letar upp och tuggar sönder deras tappade snickarpennor eller hoppar på dom och kräver att få bli klappad. 
Eller så knyter de näven i fickan i smyg och skickar en saltad faktura sen, det vet man ju inte förrän efteråt. Men so far so good. Halva taket är avklätt och har fått ny papp och den gamla fula parabolantennen som vi inte använder och som jag retat mig på sedan dag 1 är äntligen nedmonterad. Bara det är ju en fröjd. Det gamla taket (alltså det under pannorna) var förbluffande välbehållet, men skorstenen måste muras om och så har vi en plåtklädd kupa som måste kläs med ny plåt. Och plåt är ungefär lika dyrt som guld, så det är tur man är rik. Ett litet tag till åtminstone. Tills den där förhoppningsvis osaltade fakturan ska betalas. Då är det i alla fall inte vi som skrattar hela vägen till banken.

När allt är klart ska det nya taket invigas med champagne och pompa och ståt. Prisa Gud för ROT-avdraget, annars hade det fått bli kranvatten för hela slanten.


Inga kommentarer:

Skicka en kommentar