torsdag 27 augusti 2009

Mental istid

Jag har en telefonsvarare. Inte rent fysiskt, utan som en tjänst från Telia. Det är ändå aldrig någon som pratar in någonting på den, så för ett tag sedan bestämde jag att jag nog kunde ha lite, med betoning på lite, roligare för de där 30 kronorna per månad som den kostade. Eftersom Telia även är min källa till internet och de jämt tjatar om att man ska administrera allt från sin faktura till sitt liv på "Mina sidor" så tänkte jag enfaldigt att man nog kunde gå in där och liksom avmarkera i någon ruta. Det kunde man inte, visade det sig, utan man var tvungen att ringa deras kundtjänst. Det gjorde jag, och så fick jag prata med en dator som menlöst bräkte fram olika alternativ av vilka man skulle upprepa det man tyckte passade bäst in på ens ärende. Detta bekräftades sedan med ett beskäftigt Jaha! Det gäller övriga ärenden! Nu söker jag efter en ledig handläggare, ungefär som att Moder Dator på egen hand lite planlöst började traska omkring i korridorerna för att se om Lennart möjligen hade kommit tillbaks från fikarasten än.

Jaha, men till slut fick jag i alla fall prata med en riktig människa. En som kunde gå in och liksom avmarkera i någon ruta och så plötsligt hade jag ingen telefonsvarare längre. Det kändes lite som att ha tagit sig till en högre nivå i ett dataspel genom några rent djävulskt listiga strategier. Eller nåt.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar