måndag 22 december 2008

Filmrecension I

Helgens filmtema har varit asiatiskt, så asiatiskt att vi till och med åt vårrullar. I fredags såg vi filmen Lust, caution från 2007. Den var väl mest sådär, kan man väl säga. Snygg, men budskapet kändes minst sagt dunkelt, och så irriterade jag mig som fan på att det ska verka som att kvinnor liksom uppskattar att män är brutala, hårdhänta och hänsynslösa. Men nu går jag händelserna i förväg och som den vän av ordning jag är så är det väl bäst att jag först utdelar en
(((SPOILER-VARNING)))
Ja, det var en grupp kinesiska studenter som ville göra något bra för sitt land, som 1942 var ockuperat av Japan, och då verkade det vara en bra idé att sätta ihop en teatergrupp och spela patriotiska pjäser där publiken står upp och skanderar Kina kommer aldrig att falla! Men sedan var det ju trots allt lite i mesigaste laget när det finns så mycket annat man kan göra, så istället bestämde sig teatergruppen för att mörda en kollaboratör, det vill säga en person som samarbetar med ockupationsmakten. Han hette Mr Yi, och en av brudarna i teatergruppen, Wang hette hon, gjorde sig till vän med hans fru. Och så satt de där och spelade Mah-Jong och rökte och pladdrade på om mat och shopping dagarna i ända, fruarna alltså, och ibland kom Mr Yi hem och blickar utväxlades och plötsligt bestämdes det att Wang skulle bli hans älskarinna. I den här teatergruppen då. Och eftersom Wang saknade all erfarenhet av samvaro med män, så var gruppen eniga om att hon var tvungen att knulla med en av killarna i teatergruppen. För att lära sig. Och den enda killen i teatergruppen som hade varit i säng med någon var en som brukade gå till horor, så det är ju tveksamt om han var så värst lämpad för uppdraget. Men hur som helst, Wang fick bita ihop och öva på som en god patriot, och ett tu tre var det dags att hoppa i säng med Mr Yi, och då visade han var skåpet skulle stå genom att våldta henne rätt så brutalt. Och då trodde åtminstone jag att Wang skulle bli ännu mer övertygad om att det inte var mer än rätt att ta kål på honom. Men hon drog sig inte för att vare sig träffa eller hoppa i säng med honom igen, UPPREPADE GÅNGER. Så antingen ville regissören förmedla att Wang var en fantastiskt skicklig skådespelare som gjorde allt för fosterlandet. Fast jag tror tyvärr att budskapet istället var att kvinnor gillar när män är dominanta och gärna vill att en karl ska bokstavligt talat ska ta i med hårdhandskarna.
Och maken till saktfärdig teater-slash-terrorgrupp har jag då aldrig skådat. För tiden bara gick och Wang och Mr Yi fortsatte att träffas och det var enormt laddade möten och de hade enormt mycket sex i enormt avancerade ställningar som man trodde enbart var förbehållna elitgymnaster. Och samtidigt fortsatte Wang att spela Mah-Jong med fru Yi, ja inte samtidigt som hon hade sex alltså, utan mer parallellt, men som om ingenting hade hänt. Och parallellt med detta så veknade Mr Yis stenhårda hjärta med tiden, och han blev minsann lite förtjust i Wang och hon i honom, och  vips skickade mr Yi iväg Wang till en juvelerare som skulle låta tillverka en ring med världens bamsediamant i, och då vet ju alla att det är allvar.
Och så var det till slut äntligen dags för TERRORDÅDET, och då lockade Wang iväg med Mr Yi till juveleraren under förevändning att de skulle hämta ringen, MEN SÅ FICK HON KALLA FÖTTER mitt i alltihop och viskade till Mr Yi att han skulle fly. Och han kopplade på nolltid och drog iväg som ett jehu, och hela teater-slash-terrorgruppen fångades in och avrättades och kvar satt Mr Yi på sitt kontor och var bitter för att han hade blivit förd bakom ljuset när han uppenbarligen hade ÄKTA KÄNSLOR, och så var det med den saken.
Jag vill inte påstå att jag är dödsimponerad. Nu är ju inte jag precis medlem i någon terrorgrupp, men man kan ju tycka att det skulle vara lättare att mörda någon som ligger och knullar som om det inte fanns någon morgondag än att ha prickskyttar till att skjuta någon på öppen gata där det dräller av livvakter och poliser. Det hade ju bara varit att ställa någon beväpnad i garderoben och sen är det ju bara att hoppa fram och sätta en kula i Mr Yis huvud när han har tankarna på annat håll, HUR SVÅRT KAN DET VARA, LIKSOM?
Skärpning, Ang Lee, så här får det inte se ut.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar