Satsningen?

Ja, hur blev det med den?

I had a vision I couldn't turn you right

I fredags slutade skolorna och det kändes som att jag var den enda i hela Sverige som inte hade någon student att fira. Det var ju tur med tanke på hur djävla TRÖTT jag var. Var på thaimassage, åkte hem med ambitionen om att göra någonting, men av det blev det inget mer gjort än att sitta och dega i soffan och lägga patiens på telefonen. Orkade inte ens öppna en bok. Orkade inte ens gå en promenad för att få ihop mina 10 000 steg, det blev bara något på 6000 men det får väl duga. Mitt mål är mer än 100 000 steg per vecka och det har jag klarat alla veckor utom två (tror jag) sedan jag började använda Samsung Health förra sommaren. Håller också på med en annan utmaning eftersom jag även registrerar mina promenader i Samsung Health, alltså inte de som är "automatiskt genererade" baserat på antalet steg man tar, för de distanserna är alltid rätt så rejält tilltagna jämfört med verkligheten, utan bara de som jag registrerar som "promenad" och som mäts med GPS. Tänkte att det kunde ju vara kul att göra något med den informationen och för ett tag sen så såg jag någon app eller liknande där man kunde gå diverse kända sträckor, men den kostade pengar så snåla jag har istället googlat upp hur långt är det från Fylke till Mordor och då har någon smart räknat ut att det är 2173 kilometer och då tänkte jag att kunde Sam och Frodo så kan väl jag. För tillfället närmar jag mig Moria (957 km från Fylke) så jag räknar inte med att bli klar i rappet men till skillnad från Frodo så bär jag ju inte ansvaret för att förgöra Härskarringen och i och med det Sauron (eftersom han är en del av ringen) och i och med det rädda världen från undergång. 

En sak som jag inte fattar med Sagan om Ringen är  (bland annat) detta: Sauron smidde Den Enda Ringen och den hade makt över människornas och hobernas (men inte alvernas) ringar. Som väntat ledde ju detta till att ondska spreds, och diverse konflikter och krig följde. I ett av alla dessa krig blev ju Sauron av med Den Enda Ringen för alven Isildur högg av honom fingret med ringen på. Nu skulle man ju kunna tro att allt skulle bli frid och fröjd i Midgård, men nehedå, då ville inte Isildur lyssna på andra, klokare, alvers råd om vad han skulle göra med den (förstöra den, tyckte dom), utan behöll den och för att göra en lång historia kort (spoiler alert) så blev Isildur dödad av orcher, ringen hamnade i en flod och där hittades den av Déagol som var kamrat med Sméagol, a k a Gollum, och resten är så att säga historia. I alla fall: vad jag inte fattar är varför inte Sauron gjorde sig osynlig med hjälp av Ringen? Det borde väl vara det smartaste tricket EVER när man ska hålla på med närstrider? Men då hade det ju såklart inte blivit någon berättelse värd namnet. 

I alla fall. Fredagskvällen var det inte mycket med, men sen var det upp i ottan och ut till skogs på  rask morgonpromenad innan viltspårträning med Laban på lördagen. Det gick nästan overkligt bra, hoppas det här är en formkurva som håller i sig eftersom vi är anmälda till två prov nu i sommar. Kom hem och sedan var det mest trädgårdspyssel resten av dagen. Gjorde i ordning en pallkrage och fyllde upp den med flis och jord från komposten, planterade sedan mina strävsolrosknölar i den. Strävsolros är en släkting till jordärtskocka och jag lyckades få tag på knölar på Tradera förra hösten eller så. Dom stoppade jag ner i en kruka och där har de stått där i väntan på att jag ska bestämma mig för var jag vill ha dom. Hoppas de överlever omplanteringen, tyckte de såg lite slokiga ut igår, men förhoppningsvis  är de lika livskraftiga som jordärtskockor. 

Igår inledde jag dagen med att gå min vanliga söndagspromenad, den kuperade motionsslingan. Kom hem och kände att det nog var dags att ta ut cykeln en runda. Planerar att köra igång med mitt "cykla till jobbet en dag i veckan" nu inom kort, och erfarenheten har lärt mig att det är inte så dumt att börja med en lite kortare runda för att kolla hur batteriet mår. Ett fulladdat batteri sent i höstas är nämligen inte lika fulladdat några månader senare även om det bara har legat i en garderob och väntat på bättre tider. Körde en runda på kanske 1½ mil och tänkte samtidigt passa på att stanna och köpa jordgubbar på ett ställe utefter vägen. Det finns en liten fruktbod en bit härifrån, det är lätt att svänga och man slipper stå precis utmed stora vägen, de har en egen Facebooksida där de informerar om tider och priser och där man kan förbeställa till midsommar, det är jättetrevliga ungdomar som står där, man kan betala med kort eller swish eller kontant och det är ordning och reda med allt. Sen kanske 300 meter därifrån står det ett sånt där sorgligt vingligt litet bord i en parkeringsficka, med en ensam ungdom som sitter på en stol och ser bilar passera förbi i 90 km/h. Igår hade jag egentligen tänkt åka till fruktboden men så kom jag förbi parkeringsfickan först och tänkte att nää, jag får gynna den här stackars tjejen istället. Men det var första och förmodligen sista gången. För det första var det knappt att hon kunde slita sig från sin telefon när jag bad att få två askar jordgubbar. Sen frågade hon efter kontanter. Du har inte swish? frågade jag, och hon bara "helst inte". Vad är det för typ av svar, antingen har man väl swish eller så har man inte swish? Efter många om och men hittade jag en femhundralapp, men då hade hon inte växel. Sa att tyvärr, jag har inga andra pengar och då gick det plötligt bra med swish. Eller "bra", jag vet inte, det kändes väldigt besvärligt alltihop och hon sa att jag skulle skriva "S" som meddelande och jag frågade "S?" för att vara säker på att jag uppfattat det hela rätt, men då slet hon åt sig min telefon och knappade in (antar jag) sitt namn, som var långt och började på S. Antar att swishen går in på någon annans konto, men kanske att hon stoppar en del av kontanterna i egen ficka? Nu spekulerar jag såklart bara, men något skumt var det väl ändå med detta, kändes det som. Det får bli fruktboden i fortsättningen. 

Kom hem, körde ett pass pilates, åt lunch och tog sedan tag i röjningsprojektet i carporten vedporten. Fick väl en del gjort där i alla fall, men den där riktiga känslan av att nu har det lossnat ville inte infinna sig. Gick in, bakade bröd, började kolla på Barracuda queens på Netflix. Jag riktigt känner att det är jag som är målgruppen, sa jag till min man och han höll på att skratta ihjäl sig. Det var få saker jag kunde identifiera mig med där faktiskt. Den ska utspela sig 1995, störde mig därför lite på att vissa uttryck inte var tidstypiska. 1995 sa man inte "legat" i betydelsen "legat med" till exempel, i alla fall inte i mina kretsar. Nu utspelar ju sig den här serien på Djursholm eller Lidingö eller något annat rikt ställe, så de var kanske före sin tid rent språkmässigt, vad vet jag? Tyckte det var lite fascinerande att se dessa tjejer, som ju skulle vara någonstans i övre tonåren, sitta och sippa vin i fina glas på flickrummen när de umgicks med varandra. Tror på riktigt att jag var närmare 30 innan jag drack vin i ett glas första gången, innan dess fick man halsa sitt äckliga Kir eller Aurora eller Tirnave direkt ur flaskan i något buskage någonstans. Obs, nu pratar jag om tonåren, sedan följde några år som ensamstående småbarnsförälder och inte drack överhuvudtaget p g a hade inte råd/möjlighet, plus att jag som så många andra hade fått betala för det där hetsdrickandet av billigt vin med kaskadkräkningar, vilket gjorde att jag inte var direkt assugen på att dricka vin överhuvudtaget. Hade kanske varit annorlunda om jag hade vuxit upp i Djursholm och fått smutta i mig årgångsviner med modersmjölken. För oss med begränsade ekonomiska resurser var det inte heller möjligt att "få tag på dricka" hur som helst. Minns inte vad en flaska Kir eller liknande (vi valde såklart uteslutade ur lågprissortimentet) kostade, men mer än vad som motsvarande veckopengen i alla fall och man skulle ju ha råd med cigg också. Det var inte precis så att det låg ett systembolag runt knuten heller, så detta krävde planering som jag inte tror man  kan fatta om man har bott i en stad. Ibland köpte min kompis storasyster ut åt oss, men hon hade varken bil eller körkort, och att ta sig fram och tillbaka till stan från byn där vårt tonårsepicentrum låg var ett halvdagsprojekt eftersom det inte gick någon buss "till stan" direkt från byn, utan man var tvungen att ta sig till närmaste tätort (som saknade systembolag) och byta buss där, och hur ofta gick dessa bussar? I bästa fall en gång i timmen kanske? Var de synkade med varandra? NEJ. Oh the joy of livet på landet. Om inte min kompis storasyster kunde erbjuda sina tjänster så fick man själv ta sig till stan på vinst och förlust och hovra runt parkbänkarna i anslutning till systemet för att kunna slå sig i slang med någon vänligt sinnad alkis som inte var för full och höra om denne kunde tänka sig att köpa ut. DET VAR TIDER DET, eller kanske inte. 

Det var helgen det i alla fall. Den här veckan innehåller ingenting planerat mer än att jag kanske ska hänga med till det här stallet, där det eventuellt behövdes en medryttare som eventuellt skulle kunna vara jag, på fredag. Ingen ridning annars, det är hoppning idag så det skippar jag. På torsdag är ridningen inställd p g a att det skulle vara någon värdegrundstjosan, så den blir flyttad till nästa vecka istället. Annars är det väl bara jobb och lite träning och sånt där. Det ska KANSKE regna på torsdag eller fredag, man kan ju bara hoppas. 

Z block

I mitt arbete är jag sjukt beroende av post it-lappar, använder det jämt och till typ allt och känner mig i det närmaste otrygg om jag inte har minst ett block till hands. 

Härförleden skulle jag fylla på min stash och fick då tag på något som till synes var ett helt vanligt gult post it-block men som visade sig vara ett såkallat Z-block, detvillsäga att den sida som klistret sitter på ligger omlott, så varannan lapp blir upp och ner om man använder det som man gör med ett normalt block, detvillsäga skriver något på lappen, tar den och klistrar upp den någonstans. Men gör man så med ett Z-block så kommer klistret varannan gång i nederkanten av lappen, alternativt får man vända på blocket efter varje lapp man river av. MEN VEM I HELVETE KOM PÅ DETTA? Tydligen ska det finnas någon slags hållare till Z-blocken så att de ska fungera som ett normalt post it-lappsblock, men det är väl ändå att gå över ån efter vatten om ni frågar mig. Den som kom på Z-block borde få livstid på Kumlabunkern om ni frågar mig. 

Älgade iväg till vårt lilla kontorsförråd för att lösa problemet, men där var det rensat så fick galoppera vidare till den som beställer kontorsmaterial och be om att skyndsamt lägga en order plus gå runt och tigga bland kollegorna efter vanliga post it-lappar. Har nu fått ett normalt block så jag kan återgå till mina arbetsuppgifter. Vet inte om det finns en diagnos för det här, men i så fall har jag den. 

Carry on, carry on

Igår hade vi miljöinspektion på jobbet, det har vi då och då och det är alltid lite påfrestande även om vår tillsynsperson är väldigt trevlig och hjälpsam. Men när man går runt och tittar så tycker jag alltid det känns som att det bara är en tidsfråga innan man blir avslöjad som BT Kemi två. Inte för att vi har några miljöskandaler som riskerar att komma fram i ljuset, men är man är tillståndspliktig verksamhet enligt miljöbalken så är det ändå rätt mycket man ska ha koll på. Plus att alla inte direkt har miljön i fokus och  skulle någon djävla tomte till exempel få för sig att hälla ut lacknafta i avloppet så skulle man ju kunna ge sig på att det skulle sammanfalla med en sådan inspektion. Det har inte hänt, men det är inte på något sätt otänkbart eftersom folk i största allmänhet är I-DI-OTER och mina kollegor nog inte är några gyllene undantag från den regeln. 

Kom hem, ställde upp alla fönster på tvärdrag, städade och bytte lakan i sängen. Plockade undan växtbelysningen och ställde in den i garderoben, hittade lite grejer som jag bestämde mig för att skänka till Erikshjälpen. Borde också rensa lite bland kläder, har massor som jag aldrig använder eftersom jag tillbringar 90 % av min vakna tid i såkallade narkotikajeans och resten i rid- eller hundförarkläder så känns det ju onödigt att fylla upp garderoben med sånt som jag bara tror att jag någon gång kommer att använda. Livet är för kort för att man ska behöva gå omkring i obekväma kläder, kom ihåg var ni hörde det först. 

Igår släpptes listan med årets sommarpratare. Jag har precis lyssnat på Denise Rudberg och Sofie Sarenbrandt från...kanske inte ens förra året, men skitsamma. Dom var bra, intressanta. I år kommer jag att lyssna på Henrik von Eckermann (såklart!), Babben Larsson, Robert Hurula och kanske Camilla Läckberg. Resten kändes...nja, inget som väckte mitt intresse direkt, vet ju för fan knappt vilka en del av dom är. Jo, Hooja och Mårdis kommer jag också att lyssna på, hörde när de var dagens gäst(er) i P4 och tyckte de var lite söta även om det inte precis är sån musik jag lyssnar på i vanliga fall. De kändes coola men ändå väldigt ödmjuka och, ja, gulliga.

Idag är det fredag, skönt med helg även om det bara blev tre jobbdagar den här veckan. Ska träna viltspår imorgon förmiddag, och sen är det väl mest ingenting som är planerat. Gött så. Ska ta tag i att rensa bland allt bös som ligger i carporten vedporten och göra en HÖG på gårdsplanen med sånt som ska till tippen. Så länge det ligger intryckt i carporten vedporten så är det ju inte direkt i vägen, och då kommer det tydligen heller aldrig iväg. Sen ska vi släpa upp en stor ekkista som har stått i källaren och varit i vägen och ställa in i carporten vedporten så är den förhoppningsvis något mindre i vägen. Ekkistan stod från början på ett ställe i källaren, men sen tyckte min man att han behövde den platsen till något annat så han tryckte in ekkistan under källartrappan, där vi förvarar sommar- och vinterdäck, i samband med att det skulle skiftas däck och den platsen blev tillfälligt tom och då passade han på. Blir så himla irriterad på hans strategi att bara trycka in grejer där det råkar finnas plats för stunden och så tycker han att han har löst problemet. Aja, det ska väl lösa sig. 

Fick brev från Lantmäteriet att jag blivit ägarregistrerad på ett pantbrev på vår fastighet. Fattar ingenting, vi köpte det här huset 2009 och tog lån på Sparbanken, men dom lånen betalade vi av med hjälp av ett förskott på ett arv 2015. Sen har vi förvisso haft ett lån på JAK som vi tog 2012 för att lösa ett av sparbankslånen, och det blev slutbetalt härom månaden, kan det kanske vara det som är anledningen till att jag nu blivit ägare till det pantbrev jag redan trodde jag ägde? HM. Får väl maila och fråga. 

Till stallet istället, v 23 2023, pt 2

Igår hade jag Knubbis och fortsatte jobba med att få honom att acceptera bettet och inte bara kasta med huvudet så fort man försöker samla honom. Pratade med en ridkompis som har ridit honom mycket förut, och tidigare gick han med ett ganska skarpt bett med motiveringen att barnen måste kunna stanna honom eftersom han stack när han såg spöken på läktaren. Fast sticker en häst så hjälper väl inte ens det skarpaste bettet i världen, och det var väl inte bara jag som tyckte det, för numera har han ett vanligt tvåledat tränsbett. Men det sitter kanske i, eller så har han bara kommit på ett sätt att komma undan arbete, det är svårt att veta. Fick i alla fall tips om att rida med mycket stöd på yttertygeln på böjt spår och det verkade funka, för plötsligt gick han i fin form och med stilla huvud. Eller PLÖTSLIGT var väl att ta i, det kom ju gradvis och som vanligt gick det som bäst när det var dags att sluta. Men som vi sa efteråt, det hade ju varit värre om lektionen hade börjat på topp och sedan bara gått utför. Det var dessutom 27 grader varmt utomhus och vad som kändes som 47 grader i ridhuset, så ingen var faktiskt direkt ledsen över att lektionen var slut. 

Sen började ett evigt pussel med att få ut hästar i hagar. Förr släppte man ju bara ut alla hästarna i en och samma hage och sen var det inte mer med det, men nu är det mer noga att ston ska gå med ston och valacker med valacker, och dessutom så byter de hagar stup i kvarten för att maximera betet, antar jag. Man får läsa på en tavla och se var hästarna ska gå och sen får man läsa på en lista vilka hästar man som grupp ansvarar för. Sen är det ju märkligt att vissa (ja, Häxan, jag tittar bland annat på dig) inte kan känna att det är gruppens gemensamma ansvar att få ut de hästar som står på ens lista utan de tar "sin" häst och sen tycker de att de har gjort sitt. Men nu hade vi detta dilemma: vi hade två ston i vår grupp, men det ena skulle gå på lektionen efter, och då skulle vi släppa ut ett annat sto som inte gick på lektion så att "vårt" sto fick sällskap i hagen för man släpper ju inte ut en ensam häst. Hon som red det andra stoet, det som skulle gå lektion (det var en som red igen i vår grupp, ingen jag känner), tror ni att hon tog kompisstoet när hon blev av med sin häst? Nä, det gjorde hon såklart inte utan hon försvann. Knubbis skulle också ut, och då var det samma sak där, fanns inte en människa som kunde hjälpa till att ta ut en kompishäst. Eller jo, det var jag och Malin då, som vandrade fram och tillbaka med våra hästar och våra hästars kompisar, KUL när man har blåsa under trampdynan och helst inte vill gå ett enda steg. Men det var ju bara att göra det för det finns väl inget taskigare att vara sista lektionen och så är det en hel hög med hästar som andra har skitit i att ta ut. 

If you were sane your heart wouldn't ache

Igår träffade jag en dansk på lunchen. Det är i och för sig inget ovanligt, det kryllar av danskar på mitt jobb. Nu var det en som var nyanställd, han satt i fikarummet och småpratade med en annan person som jobbat där i 35+ år när jag kom hasande med min matlåda. Dansken berättade att om man jobbat mer än 40 år på samma ställe, i Danmark dårå, så får man medalj av drottningen. Sen fick han syn på mig och kom och tog i hand och berättade att han börjat för en månad sedan. Då är du rätt långt ifrån en medalj från drottningen, svarade jag lite rappt sådär, men det föll platt till marken eftersom dansken förstod inte vad jag sa, och det fastän jag stod och tuggade på en morot och i och med det borde haft den korrekta danska grötigheten i talet, men det hjälpte tydligen inte utan efter att ha tagit om samma mening tre gånger fick ovan nämnda kollega sufflera dronningen, och först då begrep dansken vad jag menade. Det var ju annars inte så himla stor skillnad mellan svenska och danska, minns en gång när min chef skulle visa mig något i  vårt gemensamma underhållssystem och bad mig söka efter något vad som helst, for eksempel en skydelære. Som betyder skjutmått, men det är det ju ingen normal som begriper. 

Efter jobbet åkte jag till Laserkvinnan för välbehövlig massage. Hon tar verkligen i för både kung och fosterland, något annat kan man inte säga. Gött. Efter massagen bestämde jag mig för att slinka in på ortens lokala matvaruaffär som går under det fantasieggande namnet ICA HÖVDINGEN. Det tycker jag låter klämmigt, men bakom skylten dolde sig en helt vanlig ICA av det mindre slaget. Köpte en glass och åkte hem. Vet inte om det var glassen, massagen eller en kombination av dessa komponenter som gjorde att jag fick en jädrans energiskjuts när jag kom hem. Trots att det var 27 (!) grader varmt och jag i normala fall då ligger ungefär som Madickens mamma när hon har huvudvärk så knatade jag upp och ner till trädgårdslandet ett stort antal gånger. Tog mig för att räfsa ihop alla löv som hopats bakom och under soptunnorna sedan i höstas, bar ner ett antal fulla korgar och tömde i mina odlingslådor. Planterade ut ALLA tomatplantorna, nu får det vara färdigavhärdat. Tömde en balja regnvatten och släpade ner ett antal kannor och hällde över de stackars små förskrämda purjolökarna som det verkligen inte daltats med. Plockade sedan undan alla tomma odlingstråg inomhus, nu är det bara växtbelysningen som ska bort också. Kändes som att jag skulle kunna hålla igång hur länge som helst, men min fot började protestera mer och mer, eller rättare sagt den blåsa som jag fått under fotsulan i tisdags, och som nu mer började kännas som om jag hade en djävla varböld under trampdynan, trots Compeed. Gick in och försökte sticka hål på den, blåsan alltså, det är ingen varböld och jajajaja jag vet att man inte ska men det är så jag har hanterat blåsor i hela mitt liv och hittills har det aldrig hänt något. Problemet var/är att huden under i alla fall mina fötter är så sabla tjock, det borde vara fysiskt omöjligt att ens få blåsor men någon ska ju tydligen vara undantaget som bekräftar regeln. Det kändes också fysiskt omöjligt att få hål på blåsan, men till sist lyckades jag med hjälp av nål och nagelsax och fick sedan hoppa omkring på ett ben resten av kvällen i förhoppningen att det skulle luftas, men i morse kändes det mer eller mindre oförändrat. RÖVEN. Klistrade på ett nytt Compeed och hoppas att det hjälper för så här har jag inte lust att ha det. 

Kollade på miniserien Onda aningar på C More och sedan var det väl läggdags. Idag väntar en jobbrelaterad inspektion, plus att jag har fått i uppdrag att skapa ett rätt så omfattande introduktionsprogram för en blivande utvecklingstjänst. Låg inte precis sömnlös på grund av detta, men vaknade vid tvåtiden och tankarna började snurra. INGET JOBB NU, sa jag strängt till hjärnan och hjärnan sa typ stick och brinn och fortsatte göra som den ville. Såatteh. Trött, men det ska väl gå att ta sig igenom den här dagen också. Ridning ikväll, det ska vara omkring 25 grader idag också så det lär bli svettigt. Sen ska det bli lite svalare några dagar, men tyvärr inget regn i sikte. 

     

Sammanfattning av en långhelg

Jahapp, då var ännu en långhelg till ända. Den har varit ganska så fantastisk måste jag säga. Även om jag är bekymrad över vädret, att det är så torrt, så är det ju på ett plan väldigt väldigt gött att bara hoppa i shorts och t-shirt och sen är man färdig för en dag utomhus. Och utomhus har jag varit, har nästan bara varit inne för att äta och sova. Lite som när man var liten och hade sommarlov. En fantastisk känsla om ni frågar mig. 

Detta har hänt:

I torsdags åkte jag inom Willys på hemvägen, inte bara för att handla utan för att det ligger en skoaffär vägg i vägg med Willys. Har inte varit inne i en riktig skoaffär på jag vet inte hur många år, köper ju mina barfotaskor på nätet och gympaskor i sportbutiker, men nu behövde jag nya skosnören till mina gympaskor. Vet inte heller när jag köpte skosnören senast, tycker nuförtiden går skorna sönder innan skosnörena gör det, men de här (skosnörena) hade nog fått lite hjälp på traven av Laban som fortfarande, fastän han snart fyller två, kan sno med sig en sko och roa sig med. Gympaskorna använder jag i princip bara när jag åker till och från och är i stallet, utom när jag rider då. 

Klev in i skoaffären och scannade av hyllorna för att lokalisera var skosnörena kunde tänkas befinna sig. INGENSTANS, visade det sig. Fick fråga, då visade det sig att de var placerade bakom disk, som om det vore typ saffran. De kostade också som typ saffran, 49 kronor för ett par skosnören? Nu var det ju som sagt ett antal år sedan jag köpte skosnören senast, men jag tycker cirka en tjuga vore ett mer rimligt pris. 
Åkte hem, städade, trädde i mina nya bländvita skosnören i mina ganska solkiga gympaskor, knöt skorna för första gången på evigheter, åkte till stallet och ja, sen var det bara hem, dusch, säng.

På fredagen körde jag intervaller på min lilla Pi-runda efter jobbet. Det gick bra, kände mig STARK! Satte mig i bilen och körde hemåt, svetten rann ner i ögonen på mig så  oklart hur lämplig jag var som bilförare. Får kanske börja med pannband? Haha, skoja. Det skulle nog aldrig hända. 

Kom hem, gick ut med hundarna och sedan fick jag feeling och släpade fram kompostkvarnen och på började Sisyfosprojektet att flisa alla miljoner grenar från den jättestora aspen som vi fällde för ett tag sen. Fick väl undan cirka hälften så det var friskt jobbat. Min man kom hem och åkte igen, jag duschade, tog ett glas vin och började kolla på The replacement som verkade rätt så lovande. Slösurfade lite och hittade äntligen hur man tar bort sparade sökningar på Tradera. Hade råkat spara en sökning av misstag när jag slant till någonstans på skärmen, men jag vill inte HA tusen mail om dagen med tips om saker som är till salu. Men nu är friden återställd. 

På lördagen vaknade jag, eller rättare sagt hundarna, vid fyratiden och då är det lika bra att gå upp och ge dom mat och sedan gå och lägga sig igen, för tills de ätit och varit ute ligger de på helspänn och det räcker med att man rör en lilltå så far de upp och är redo att möta dagen. När de väl fått sin frukost och varit ute och lyft på benet så kan de däremot ligga och tryna hur länge som helst. Jag däremot hade lite svårare att somna om, men det gjorde jag till slut men när jag vaknade var klockan typ halv nio? Det är ytterst sällan jag sover längre än till halv åtta, men plötsligt händer det tydligen. Gick upp, åt frukost, gick på promenad och tränade ett pass pilates. Hittade ÄNTLIGEN, och tro inte att jag inte har letat för det har jag, hur man stänger av ljudet på Samsung Health utan att stänga av ljudet på själva telefonen, så nu slipper jag den där beskäftiga rösten som var femte minut meddelar hur långt och snabbt man gått och/eller hur många kalorier man bränt och förväntas bränna. Skulle man stanna till någon gång så får man genast ett WORKOUT PAUSED i örat, och sedan kommer WORKOUT RESUMED när man börjar gå igen. Men nu slipper jag det, tjoho. 

Kom hem och påbörjade mastodontprojektet att plantera ut mina 50+ tomatplantor. Ett tjugotal hamnade i växthuset och resten kånkade jag ner till trädgårdslandet och satte i en pallkrage med fiberduk på för avhärdning. Planterade också ut resten av min purjolök. Min man höll på att fixa och trixa med en gammal kaninbur, plötsligt hade han klätt in den i byggplast och voilà så blev det ett miniväxthus. 

På söndagen var det upp, ut i skogen på morgonpromenad och sedan viltspårträning med Laban som gick superbra. Åkte sedan hem och städade hos hönsen, rensade ogräs samt flisade NÄSTAN klart resten av grenarna från jätteaspen, men efter ett par timmars idogt arbete så tror jag kompostkvarnen blev lite överhettad för sen började den tjura och stanna stup i kvarten så till sist gav jag upp. Hade då kanske TJUGO grenar kvar (av tusentals) så det var lite surt, men orkade inte stå och mecka med den mer utan den fick vila sig i form till en annan dag. Gick in och påbörjade middagen istället, skulle helsteka en fläskytterfilé i panna. Fixade med det, skalade potatis, gjorde sallad och sedan tänkte jag att det kunde vara skönt att bara sitta en stund, för det hade banne mig inte varit många minuters paus den dagen, så jag hällde upp ett glas vitt och satte mig och lade patiens på telefonen. Tyckte det luktade lite bränt, men tänkte att det var nog bara potatisvatten som runnit ner på plattan. Satt inte särskilt länge, kanske en kvart? men när jag kom ut i köket hade all vätska som fläskytterfilén låg i kokat bort. Satfläsk! Händer otroligt sällan att jag bränner vid mat, men ingen regel utan undantag. Började oja mig över att min traktörpanna som jag haft sedan Hedenhös kanske var helt förstörd nu, men den gick att rädda efter en lång och tråkig rengöringsprocedur. 
Maten blev okej i alla fall, fick göra en ny sås bara. Vi åt och började kolla på Siren på Netflix, någon slags koreansk dokusåpa där det var olika yrkesgrupper (poliser, brandmän, atleter, etc) som bodde i varsin "bas" på en ö och så skulle de erövra varandras baser. Lite som Robinson, fast utan öråd och med lite mer oklara regler, men helt okej underhållning. 

På måndagen gick jag en långpromenad och höll på att koka bort p g a att jag hade långbyxor på mig. Kom hem, bytte om till shorts, tränade ett pass tabata och svettades bort ytterligare några liter kändes det som. Gick ut i trädgården, rensade bort två spannar kirskål och kom på en idé kring ett stenparti. För ett par år sedan nämnde en granne att hennes moster skulle ta bort en massa sten från sin trädgård och var det något vi ville ha, och min man är ju aldrig sen att tacka nej till något sånt, så helt plötsligt hade vi en massa stenar, vars syfte var oklart men som kunde vara bra att ha, liggandes på kanten av gårdsplanen. Till vintern bar jag in dom i trädgården eftersom de låg där vi brukar fösa ihop snön från snöskottningen. Sen har de legat där och irriterat mig lite vagt, men nu fick jag alltså en IDÉ om hur man skulle kunna bygga upp ett stenparti på ett ställe i trädgården. Det var lite för varmt för att jag skulle skrida till handling direkt, istället gick jag in och läste tills det var dags att åka till stallet. Min man fixade med elen till carporten vedporten så nu har vi äntligen en lampa där! Halleluja, nu slipper man hämta ved med ficklampa i munnen. Sedan åkte han till Lantmännen och handlade betong till källartrappan som är trasig och behöver lagas, han frågade om jag ville följa med men jag avböjde detta erbjudande. Det skulle jag inte ha gjort för på grund av det så missade jag att få se Lisen Bratt Fredriksson botanisera bland trädgårdsprylarna. Det är på Lantmännen det händer, här kan man till exempel få se Ulf Lundell köpa träskruv. 

Igår gick jag en långpromenad och körde samtidigt mina små intervaller. Har nu ökat till 30 sekunders löpning och 30 sekunders gång och det känns BRA! Så himla glad för detta. Mindre roligt var att jag fick en blåsa under foten (inte p g a intervallerna utan det var nog en kombination av värme och tid, var ute i 2½ timme varav intervallträningen var 20 minuter), typ mitt på trampdynan, som gjorde/gör svinont. Satte på Compeed men det hjälper inte nämnvärt tycker jag. Det ska ju alltid vara något. Kom hem, tränade pilates och stekte sedan pannkakor till lunch eftersom vi får en miljon ägg per dag just nu. Påbörjade sedan ett svettigt arbete med att tömma den ena komposten som har stått och mognat nu i två år tror jag. Det var fin mustig jord som jag körde ner till det nya lilla växthuset (se ovan). Ska plantera några tomater där sedan när de har avhärdat sig färdigt under fiberduken. Fick sedan en jobbig huvudvärk som jag tror var en kombination av värme och kanske lite vätskebrist. Gick in, klippte håret, duschade. Min man gick och handlade, jag bad att han kunde köpa bröd för jag kände inte för att baka. Han kom hem och var i chock över priset på bröd, en limpa kostade 45 kronor. Jag var också i chock. Minns inte när jag/vi senast köpte bröd, eller jo det var väl när det var min tur att köpa till jobbets gemensamma fredagsfrukost men då kollar jag ärligt talat inte särskilt noga på priserna eftersom det inte är jag som betalar, hehe. Men nu får man väl tänka sig för en gång till innan man slappt slänger ur sig att man "inte känner för att baka". 

Var listig och gjorde crepes till middag eftersom det fanns pannkakor över från lunchen. Sen var väl långhelgen i princip slut då va? Sad but true, men nu är det ju bara tre dagar innan det är dags för helg igen. Fantastiskt upplägg måste jag säga. 

Idag ska jag till Laserkvinnan efter jobbet, sen är det väl hem och plocka lite. Har till exempel inte plockat undan växtbelysningen och underläggen till Den Stora Tomatodlingen i vardagsrummet eftersom jag i princip inte varit inomhus alls under vaken tid de här dagarna. Måste nu också börja röja i carporten vedporten, få undan bös som står där och sedan börja stapla upp ved som nu ligger i en jättehög på golvet men som har blivit ett moment 22: kan inte börja stapla förrän böset är borta och det är jobbigt att få bort det för man har knappt plats att röra sig på pga att veden är i vägen. Men det ska jag TA TAG I nu. Vår carport vedport är murad och liksom inbyggd i en backe så där är det i alla fall svalt, vilket kan vara en fördel just nu skulle jag vilja säga.