Måndag, måndag

Jamen HAJHAJ stackars försummade lilla blogg. Jag föreställer mig inte på något sätt att någon givmild person plötsligt ska komma och överlämna en stor påse tid för mig att förfoga fritt över, och att jag ur denna påse ska kunna plocka en lång rad blogginlägg, det ena mer briljant än det andra. Det kommer alltså inte att hända, så därför får ni, cirka tre läsare, hålla tillgodo med några hastigt nedtecknade rader kring läget i största allmänhet.

1. Igår var jag på restaurang och smorde kråset. Det händer inte jätteofta, så det såg jag fram emot men som alltid när man har förväntningar så blir man besviken. Beställde souvlaki, alltså någon slags grillspett, och fick in någonting som längdmässigt motsvarade en blyerspenna och som köttmässigt bestod av cirka fyra stycken rätt seniga grytbitar. Till detta medföljde en gigantisk portion potatisgratäng, som visserligen var god, men det känns väl lite sådär att betala 109 spänn för att äta sig mätt på potatis och sallad.

2. Fick i helgen höra att jag är, och nu citerar jag ordagrant, "en fantastiskt duktig pedagog". Och det utan att ha tagit så mycket som ett enda högskolepoäng i beteendevetenskaplig regi. Kanske är det bortkastat att slita sitt hår i GRUNDKURS I PEDAGOGIK? Eller så är det bara ångest inför en stundande hemtenta och SKRIFTLIG EXAMINATION, som handlar om att man ska "beskriva och problematisera" vissa frågor. Alltså, för mig innebär en tenta att man löser problem, inte skapar nya. Denna världsbild, ständigt under revision. Denna djävla GRUNDKURS I PEDAGOGIK.

3. BRON. Alltså, hon Linn som är Sagas nya chef, är ju bara TOO MUCH om ni frågar mig. Sen när började "beordra en anställd att gå på en anhörigs minnesstund" ingå i polischefens uppgifter? Plus att hon pratar som om hon försökte vara en kvinnlig version av Ernst-Hugo Järegård men inte lyckades hela vägen, och har ett minspel som får en gråsten att framstå som uttrycksfull. Snälla Hans, det vore bra om du vaknade nu för så här kan vi inte ha det. I övrigt: spännnade och välgjort, och vi i fikarumspanelen på jobbet hade ju rätt i sin gissning angående Henriks fru och barn, även om vi tänkte mer "Sjätte sinnet" än bara ett försvinnande. Men herrejävlar vad många karaktärer det är att hålla reda på. I normala serier, till exempel The Following, Sons of Anarchy, The Walking Dead och till och med Desperate Housewives dör dom ju åtminstone undan med jämna mellanrum. Men här fylls det bara på, och till råga på allt så ser ju alla nästan likadana ut.

4. SÅ MYCKET BÄTTRE. Eller kanske inte. Tog en titt på premiären i lördags och kände mest NJA. Det börjar kännas rätt tröttsamt med alla känslostormar, alla som tårögt ska ooh:a och aaah:a åt varandras prestationer oavsett om det är totalslakt eller succé. Och så det här när de olika artisterna ska säga vilken låt som de ska tolka och artisten för dagen helt storögt bara WOW, ska du göra DEN? OJ, det hade jag inte trott, och WOW, VAD HÄFTIGT, som om det var någonting i stil med den första månlandningen. Kommer ej att följa denna säsong.

5. BONDE SÖKER FRU. Nu börjar det roliga, detvillsäga när alla ska flytta in på gårdarna. Spännande med Marcus som ska börja om på ny kula med ny gruppdejt eftersom han inte hittade någon med "kemi" bland de han valt ut. Kan förstå honom, sånt känner jag också direkt, och nu menar jag verkligen inte att jag tror på kärlek vid första ögonkastet, för det gör jag verkligen inte. Men det går rätt fort att avgöra om någon så att säga är liggbar, vilket ju är ett grundkriterium för att man ska vilja inleda ett förhållande med någon. Sen inte sagt att man inte skulle kunna ändra uppfattning om folk så att en som framstått som smådryg visar sig vara rätt trevlig när man lärt känna hen bättre (fast oftare är det tvärtom enligt mina sura erfarenheter). Men aldrig att jag har varit med om att en person som saknat liggbarhetsfaktor helt plötsligt framstår som HET. Då kan man ju bli kompisar istället, men man är ju inte med i BSF för att få nya kompisar.

Ja, det var väl allt jag hade tid att summera för stunden.

 

Och där står Lemmy med bullar och rykande choklad

I natt drömde jag att jag och en gammal skolkamrat (som jag inte har träffat och knappt ägnat en tanke åt på sisådär 30 år så varför hen uppträdde i mina drömmar kan man ju verkligen ifrågasätta) skulle gå och se en konsert med Metallica. I entrén stod Lemmy i Motörhead och sålde bakverk till hutlösa priser, en pytteliten torr kanelbulle kostade £4.95. Eller det är väl vad det kostar på nåt sånt där trendigt latteställe i och för sig, så det var kanske det mest realistiska med den här drömmen. Ja, sen var det i alla fall bara att gå in. Lemmy skulle kolla biljetter, men stod mest och plockade med sina bakverk med nikotingula fingrar, så det var bara att segla förbi och in på själva konsertområdet. Och det retfulla i detta var att min skolkamrat hade inte köpt någon biljett och gick således in gratis, medan präktiga jag hade köpt och betalat en biljett på nätet, helt i onödan som det ju skulle visa sig eftersom alla bara vandrade in som om det vore gratis, och det kanske det var också, vad vet jag? HELVETE. Sen vaknade jag innan konserten började, så jag fick ju inte ens valuta för de där imaginära pengarna som jag hade pungat ut med till ingen nytta. Ja, men nu kan väl dagen bara bli bättre?

Ett CASE är fött på denna dag

Har efter sju sorger och åtta bedrövelser värpt fram ett CASE som inte handlar om hästar, presenterat det på någon slags sval kanslisvenska samt svamlat lite om vad Marx och Luhmann och nån mer trökgubbe anser om nåt liknande. Hoppas nu på att det räcker som "anknytning till kurslitteraturen", men å andra sidan verkar ju CASE inte kunna vara rätt eller  fel utan bara en massa olika tyckanden.

Denna vecka ska vi få hemtenta som jag gissar är att angripa något annat CASE. Bävar lite lätt, fast samtidigt bestod ju cirka 98 % av min CASE-ångest över att jag inte kom på något att utgå från. Är inte van vid idétorka, så därför blev jag helt låst i tanke och handling. Men nu ska det väl kunna ske någon form av islossning där tänker jag.

Hatar CASE pt 2

Det går ju inte bra! Det här med mitt CASE då alltså. Jag brukar verkligen inte sakna infallsvinklar till någonting när det handlar om att svamla på om ingenting, men det här är ju bara för djävla luddigt. Har släppt häst-CASET efter att ha broderat på i godan ro om utvecklingen den svenska ridskoleverksamheten, historisk koppling till militär och jordbruk och hur ridningen blev en folksport, pedagogiken förr kontra nu och så vidare, och tyckte själv att det var hur intressant som helst. Insåg sedan att det nog inte var det här folk ville läsa om, eller rättare sagt att den där svaga kopplingen till litteraturstudierna som jag tyckte mig ha utgjordes av cirka en mening i detta epos, och det var väl kanske i magraste laget. Panikbläddrade i böckerna men ingen av trökgubbarna Marx, Bordieu, Durkheim, Foucault, Ziehe med flera verkade vara speciellt hästbitna. Så nu är jag visst tillbaks på ruta ett. Funderar på att skriva någonting om "ungdomskultur" och hänvisa till mitt liv som ung rebell. Där finns det väl mycket att hämta ifråga om symbolhanding, homologi och kulturellt kapital. Aja, vi får väl se var det landar. Det är ytterst oklart när detta ens ska presenteras, för förra veckan (41) pratades det om "nästa vecka" och "vecka 43" som att det var samma sak. Kommenterade på den såkallade lärplattformen att om man vecka 41 pratar om "nästa vecka"  så borde det rimligtvis vara "vecka 42" och skulle det vara 42 eller 43? Har förstås inte fått något svar på det, men det passar ju bra eftersom jag ändå svävar i ovisshet kring ALLTING som rör detta djävla CASE.

Snart ska vi ha en hemtenta också. Med ett annat case, gissningsvis. Jo, men här var det livat, här var det glatt, jodåsåatt.

Hatar CASE

Kämpar på med min GRUNDKURS I PEDAGOGIK. Det är inte så att det flyter på, om man säger.

Problem 1: Jag hittar jättemånga bra "case" att skriva om, men saknar koppling till litteraturen.
Problem 2: Jag hittar en tänkbar ingång i litteraturen, men kommer inte på något "case" att koppla det till.
Problem 3: Kurslitteraturen är så outsägligt. Djävla. Tråkig. Jag somnar bara jag tittar på den. Bara en massa tråkgubbar som skriver obegripliga tråkiga teorier om varför samhället ser ut som det gör. ZzzZzzZzz.

Nä, men nu har jag ändå suttit och harvat ihop ett CASE som mest handlar om hästar och som har en ytterst svag, men dock ändå en koppling till litteraturen. Oklart om det är så här det ska gå till, men med så diffusa instruktioner i kombination med ovanstående problem så är det allt vad jag förmår åstadkomma. Känner mig mest av allt som när jag var cirka 12 år och skrev namnen på alla ridskolehästarna i marginalen på räknehäftet. Har dock inte skrivit ett enda hästnamn i CASET, men funderar starkt på att underteckna med "soliga gnägg". Nä, men om man skulle ta ett glas vin för att motverka den här känslan? Det kan väl inte gärna göra saken värre menar jag.

Dagens tanke, i skuggan av en mansförkylning och ett obegripligt CASE

Varför säger man "väder och vind"? Vinden är väl i allra högsta grad inkluderad i vädret, det är ju inte så att dom säger på Aktuellt "jaha, det var ekonominyheterna, och nu över till vädret. Efter väderleksrapporten så får vi en vindrapport". VA?

Slut på alla djupa tankar för stunden.

CASE CLOSED?

Alltså det här med att ha en mansförkylning är ju väldigt överskattat om ni frågar mig. Att vara jättetrött och ha ont i huvudet samtidigt som man festar till det med en uppsluppen orgie i snor, nysningar och skrällhosta är ju en djävligt tråkig kombination. Får väl skylla mig själv som inte stannar hemma och vilar mig i form, men det är ju om möjligt ännu tråkigare. Jag älskar att vara ledig och ligga och lata mig när det är självvalt, men hatar lika mycket att vara "ledig" och "ligga och lata mig" på grund av att man inte orkar göra något annat.

Men man får streta på i ekorrhjulet. Sliter mitt hår (12 millimter) på grund av GRUNDKURS I PEDAGOGIK på den såkallade fritiden. Nu ska vi skriva "ett case" och göra kopplingar till kurslitteraturen. VADÅ "ETT CASE"? Vad är det? Ja, jag kan ju översätta till "fall", men sen då? Det framgår ta mig fan inte någonstans utan verkar vara sånt som man ska ha insupit med modersmjölken. Googlar "casemetodik" och får hundratals mumbojumboträffar som inte gör mig ett dugg klokare. För helvete. Ge mig en rejäl differentialekvation och jag kan lösa den med både Eulers och Runge-Kuttas metod utan att blinka, men jag går bet på flummigheter som "ett case" när det inte framgår vad det är man egentligen ska GÖRA. Känner mig som Saga Norén och har lust att ifrågasätta hur man överhuvudtaget kan vara lärare i pedagogik när man inte ens klarar av att förmedla basal information till studenter. Försöker att hantera det lite mer icke-Saga Norénskt genom att maila någon kursledare och be om lite vägledning och ett exempel. Får inget svar. RÖVEN.

Men men. Ikväll är det i alla fall Bonde Söker Fru. Veckans höjdpunkt. I år har jag inte fastnat för någon av bönderna, men det kan ju ändra sig. Så här tycker jag so far:

MARCUS: Ger ett så slätstruket intryck att jag inte ens kan göra ett uttalande om honom, för inga karaktärsdrag har fastnat. Däremot påminner hans sätt att prata lite diffust om någon figur som spelas av Johan Ulvesson. Ingenting som får pulsen att gå upp direkt.

STEFAN: Verkar vara mångas favorit, dock inte min. Tycker han är lite för flamsig och flåshurtigt hö-hö-hö:ig, en sån där som skulle tycka att det ultimata sättet att tillbringa en romantisk afton skulle vara att titta på  "Brännvin och fågelholkar" med Stefan och Krister eller någon annan klatschig revy. Dessutom såg hans händer ut som om de aldrig hade varit i närheten av en tvål på speed-dejtingen, jag vet att ingrodd olja är jättesvårt att få bort men har du hört talas om GROVTVÅL? Tips från coachen annars.

DANIEL: Den såkallade älgbonden. Här får jag en känsla av att han mest av allt vill ha en tjej att lassa över sina problem på. Nån som sköter marktjänsten åt honom, typ. Och seriöst, om man redan på speed-dejtingen börjar ställa frågor om hur den man dejtar ställer sig till att flytta upp till honom i Tjottahejti och om det kommer att bli problem med barn och exmän, tror han verkligen att någon skulle svara "nä, det har du nog rätt i, det här är ingen bra idé. TÄNKTE INTE PÅ DET. Hejdå.". Skulle inte tro det va?

PONTUS: Den såkallade hästbonden.  Skulle inte tro att en hästkille som är 1. hetero 2. ung 3. framgångsrik och 4. rik skulle ha så jättesvårt att få tjejer att han måste anmäla sig till Bonde söker fru. Skulle tippa att det står minst hundra tjejer i kö som skulle kunna tigga och be om att få sopa stallgången eller mocka åt hans hästar. Utan betalning. Sen verkade han ju mer än lovligt trög som inte fattade det där med att Pontus och Annies "parnamn" skulle bli "ponny". Först trodde jag att det var som att han tyckte det var löjligt, men han såg ju helt seriöst inte ut att ens fatta vad det handlade om.  Ja, men här kommer det nog att bli en hel del intriger och dramatik, misstänker jag.