Till stallet istället, v 25 2026, pt 1

Igår var sista måndagsridningen för terminen och K var på spexigt humör och tyckte vi skulle leka lekar. Åh nej, kände jag och föreställde mig någon form av gymkhana, men det var det inte utan vi blev indelade i lag två och två och sedan var det följande "grenar":

1. Skritta ett avstånd mellan två bommar med så många skrittsteg som möjligt.
2. Skritta samma avstånd med så få skrittsteg som möjligt.

3. Trava ett avstånd mellan två bommar med så många travsteg som möjligt.
4. Trava samma avstånd med så få travsteg som möjligt. 
5. Galoppera ett avstånd mellan två bommar med så många galoppsprång som möjligt.
6. Galoppera samma avstånd med så få galoppsprång som möjligt. 

7. Göra halt mellan två hinderstöd och flytta en foderskopa från ena hinderstödet till den andra 10 gånger utan att hästen flyttade sig. 

8. Hoppa ett litet hinder och få hästen att trampa på ett löv som låg innan och efter hindret

9. Rida in mellan två bommar på lång tygel, göra halt utan att ta i tyglarna och sedan få hästen att stå stilla medan K lockade med slickgodis och smackningar.

10. Galoppera mellan F och M och försöka få samma tid som ens lagkamrat.

11. Galoppera mellan F och M med så stor tidsskillnad som möjligt jämfört med ens lagkamrat.

12. Skritta på lång tygel och försöka få hästen att inte börja trava när K sa kommandon och smackade, utan att ta i tygeln. 

 

Och möjligen någon mer gren som jag glömt. Jag blev hopparad med Trotjänarinnan, hon är numera  pensionerad och privatägd men hon som köpte henne är en från Bästa Måndagsgruppen™ som numera också rider i måndagsdressyrgruppen. Trotjänarinnan är STOR, Köttbullen (som jag hade) är LITEN. Då är det ju inte helt enkelt att få till det där med att rida på samma tid, men det tog vi igen med råge när det gällde att ha så stor tidsskillnad som möjligt, för Trotjänarinnan kan ösa iväg i raketfart. Däremot ville hon inte stå stilla i övningarna 7 och 9, men att stå stilla är ju Köttbullens paradgren så särskilt i övning 9 var det snudd på utklassning skulle jag vilja säga. Vi skrittade in mellan hinderstöden och så lutade jag mig bakåt för att få henne att göra halt, och det gjorde hon så gärna. Sen kom K och viftade med slickgodisburken och eftersom Köttbullen är väldigt matmotiverad så satt jag kvar i min bakåtlutade ställning för jag tänkte att hon nog eventuellt skulle ta det som framåtdrivande annars. Där fick jag sitta,  bakåtlutad i ungefär 45 graders vinkel. Länge. Köttbullen rörde sig inte ur fläcken vad K än gjorde. Jag tackade mig själv och Vibes för mina coremuskler. Efter närmare två minuter lyckades K få Köttbullen att flytta en framhov, men den som kom tvåa i den grenen klarade 38 sekunder så det var vinst med god marginal. Likaså i sista grenen, jag menar herregud, när Köttbullen spelar gammal-trött-ridskolehäst-som-inte-orkar-någonting så travar hon ju inte frivilligt ens om benen går som lärkvingar på nybörjarna. Det var bara att sitta i bakvikt och släppa skänkeln så brydde hon sig väl föga om att K sprang bakom och smackade, till skillnad mot de lite mer känsliga hästarna. Plockade också många poäng på att träffa de där löven framför och efter hindret, men det berodde nog mer på tur än skicklighet och på att Köttbullen inte hoppar av så stort, eller det kan hon göra men då får hon ha lite mer fart än stilla trav. 

Vi vann! Det var rätt roligt att se tävlingshornen växa ut på sansade dressyrtanter (inklusive mig) och börja tjoa och tjimma. Vi gick inte så långt som att börja psyka motståndarna för K hade också sagt att det kunde delas ut bonuspoäng om man sa snälla saker, till varandra eller till henne, och det visste man ju inte om det var allvar eller på skoj. Haha. Jaja, nu är en termin till ända. Fast har ju ridning ikväll också och så är det BOOT CAMP helgen vecka 26 så än känns det inte som sommarlov.