Det börjar med ett lockrop. Millenniet är nytt när Alex ser dem på håll: tjejerna i skinnjackor som tjatar på främlingar att köpa ut. Det är året mellan barndom och tonår, och längtan river i bröstet. Alex sällar sig till flocken. Och hon lär känna Leif, tjejernas spritgubbe. Leif är mannen som ger dem dricka, cigg och godis, och som skjutsar dem till ett ensligt garage där allt verkar vara tillåtet. Snart sker något oförlåtligt.
En natt många år senare, när Alex är vuxen, kastas hon tillbaka till året med flocken. I omvärldens ögon var det uppenbart vem som bar skulden till det brott som ägde rum. Men var går egentligen gränserna i en relation som är förbjuden? Och hur kan den som ljuger för andra vara säker på att hon inte ljuger också för sig själv?
En natt många år senare, när Alex är vuxen, kastas hon tillbaka till året med flocken. I omvärldens ögon var det uppenbart vem som bar skulden till det brott som ägde rum. Men var går egentligen gränserna i en relation som är förbjuden? Och hur kan den som ljuger för andra vara säker på att hon inte ljuger också för sig själv?
Jag tyckte den här boken var väldigt bra. Inte för att jag var ung tonåring när millenniet var nytt, men mina barn var och igenkänningsfaktorn kring många attribut i den här berättelsen var hög. Vissa saker kändes så tidlösa att även en gammal dinosaurie som jag kan nicka igenkännande: japp, exakt sådär kände jag med på den tiden det begav sig. Bra språk, bra miljöskildringar, autentisk handling. Den här boken får fyra stora häxblandningar av fem möjliga, marsch till bibblan med er allihop.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar