His girlfriend's dad is a vicar

Igår var en sån där dag som var, jag vet inte riktigt, själsligt dränerande? Under förra veckan hade alla som ska sluta fått och skrivit på sina uppsägningskontrakt. En del i produktionen har redan slutat, andra plus tjänstemännen slutar antingen nu sista november eller till jul. Det är bestämt att lilla produktionslinjen ska köras fram till slutet av nästa sommar, och så länge kommer TG och PC också vara kvar, plus två i produktionen. Sen är det över. Och det är så deppigt även om det naturligtvis inte är mig det är synd om här. 

Och så var det A1 då. Hon har ju varit arbetsbefriad sedan i mitten av september någon gång. För ett par veckor sedan hörde vår VD av sig och frågade om hennes privata mail och telefonnummer så att han skulle kunna kontakta henne angående det formella kring uppsägandet. A1 är en sån som inte svarar på okända nummer, så ringa var ju förgäves. Efter ett tag svarade hon på mailet som skickades att hon ville ta detta genom sitt fackliga ombud. Sen svarade hon inte när det fackliga ombudet ringde heller, så då börjar man ju undra, går det att säga upp någon som gör sig okontaktbar? Vad händer om man de facto inte skriver på uppsägningsavtalet? osv. VD menade på att man får väl skicka det rekommenderat, men om man vägrar svara i telefon kan man väl lika gärna vägra att hämta ut ett rek? En massa såna frågor fick vi försöka bringa ordning i igår (svaret är: jo, ett rekommenderat brev räknas i det här fallet som mottaget efter två dagar även om mottagaren inte hämtar ut det, finns nån AD-dom på det).

Gjorde sedan något oväntat: bokade av ridningen både igår och idag. Kände mig verkligen inte på hugget på grund av ovanstående, fast det var ju också det där med sjuk häst som gnagde lite. Eller rätt mycket. Tänk om jag rider en häst som jag tänker bara är lat och så har den i själva verket en infektion i kroppen?, vilket ledde till de inte alls uppiggande domedagstankarna att tänk om alla våra hästar blir sjuka och vi måste stänga ner hela verksamheten? Sen visade det sig vara manfall i hela måndagsgruppen, den ena efter den andra skrev i gruppchatten att de inte skulle komma, så kanske var det fler som tänkte som jag? Eller så var det bara en ren slump. 

Åkte och handlade efter jobbet. Då fanns det inga bananer. Alltså verkligen NOLL bananer. Det har jag nog aldrig varit med om förut, i alla fall inte i en stor affär som Willys. Men jaja, det var ju bara att acceptera. Åkte hem, gick ut med hundarna, gjorde fotrehab, tränade ett corepass som kändes lätt och ett yinyogapass som kändes svårt. Irriterade avslutning. Satt sedan irriterande länge i soffan och spelade Color Block Jam istället för att läsa som jag tänkt. Sen läste jag i och för sig också ut Rygga inte undan och kom upp i varv alldeles för mycket så sen kunde jag inte somna. Gick och lade mig i Flickrummet™ till slut men har sovit som en djävla kratta i natt så den här dagen blir väl...kul. Jaja. Bara att kriga på.