Cut a six-inch valley through the middle of my skull

Igår kväll började det snöa. Flingor betydligt större än dasslock vräkte ner, fast bara en kort stund, sedan blev det mer moderat flingstorlek. Men ändå. Det kom visserligen inga 15 centimeter som det varnats för "på sina ställen", så man får väl vara glad för det lilla. Men ändå. Vad är det för fel på barmark? Kom på att jag glömt lägga min lilla aluminiumfilt på bilrutan, så jag fick ut och sopa bilen ren ifall det skulle bli minusgrader under natten för det är ju ett överskattat nöje att skrapa bilen ren från fruset snöslask. Hoppas ingen på hyrbilsfirman läser detta, men jag fick använda den piassavakvast som jag vanligtvis använder till att sopa yttertrappan med, eftersom min vanliga snöborste ligger i gamla bilen och hyrbilens enda extrautrustning är en snöskrapa och en p-skiva. Sen var det lik förbannat plusgrader i morse så det var ju ogjort arbete, men det kan man ju inte veta. 

Häromdagen när jag tankade stod det i den otroligt meddelsamma hyrbilens display att "en tankning har identifierats" och så någon fråga om jag ville nollställa något räkneverk. Så jag hade nästan förväntat mig att den skulle berätta att det hade snöat och att jag skulle aktivera någon inbyggd extrafiness, men det gjorde den alltså inte. En eloge till snöröjningen dock, när jag körde hemifrån 04.30 så var det både plogat och saltat. 

Man blir ju ändå lite förundrad över folk. Häromdagen kom vi att prata om vinterdäck på jobbet, och då visade det sig att TG, som ändå är en person som ger sken av att vara lite intresserad av fordon, fortfarande körde runt med sommardäck. Jag väntar med att byta till efter jul, sa han på sitt otroligt sävliga sätt, som om allt som inträffade avseende vinterväglag lät vänta på sig till efter den 24 december. Men då kör du ju olagligt, påpekade A2 och TG bara ryckte på axlarna och tyckte att det var väl bara att hoppas på att man inte åkte fast. För min del hoppas jag att han gör det, eller kasar ner i något dike så att han lär sig den hårda vägen. Det kan ju knappast komma som en överraskning för någon att snö, minusgrader och därtillföljande halka inträffar varje vinter? 

Igår ringde bilförsäljaren och sa att Korpen, som först skulle servas och få vinterdäcken påsatta, var färdig att hämtas som idag istället för som på fredag som vi först kommit överens om. Det innebär att jag idag får åka till bilförsälkningsstället, lämna hyrbilen, tömma den gamla bilen på allt bös som ackumulerats där under de år som min man haft den som en slags ambulerande soptipp (det ska bli mycket hårda regler för vad som får förvaras i Korpen!) för att sedan åka därifrån i ovan nämnda Korp.  Sedan ska jag åka förbi ett bageri och köpa någon slags bakelse, för min man fyller år idag och förtjänar att firas. Hans variant av fir är att åka till Köpenhamn med en kompis imorgon, så vi får köra lite firande ikväll. Förhoppningsvis hinner jag hem och städa, tänkte offra mig och städa min mans delar också eftersom det ändå är hans födelsedag. Om jag hinner, det vet man ju inte hur lång tid det kan tänkas ta på bilfirman. Man köper ju inte ny bil vart och vartannat år direkt så det är ju inte som att jag vet hur det "brukar" gå till. 

Förde slutligen över en i mina ögon monstruös summa pengar till bilfirman från ett sparkonto som nu känns oroväckande magert. Men det kommer ju pengar från försäkringsbolaget så småningom, fast det lär väl ta hundra år. En gång när Remus (RIP) blev inlagd på djursjukhus så kunde de inte direktreglera utan man fick punga ut med hela summan (vill minnas att det gick på 15 000 eller så) själv, sedan tog det 25 arbetsdagar att få tillbaks det på försäkringen. TJUGOFEM ARBETSDAGAR. Och det var bara ett helt vanligt standardärende. Det är inte vad de gör på banken efter tre man ska fråga sig utan vad i helvete man sysslar med på försäkringsbolaget hela dagarna om det måste ta fem veckor att reglera ett helt vanligt standardärende där pengar betalas in, det ska dras ifrån självrisk och sånt (väldigt mycket!) som inte täcks av försäkringen och sedan betala ut den skrattretande lilla summa som blir kvar. HUR SVÅRT KAN DET VARA? 

Igår tränade jag ett lite längre Vibes-pass med hantlar och kettlebell som var otroligt bitigt. Har ju ökat vikten på hantlarna och tyckt att det ändå varit görbart, men då har det varit pass där man kört varje övning kanske 30 sekunder och sedan vilat 15, gånger ett antal repetitioner. Nu var upplägget att man körde 3 olika övningar, 10 repetitioner per övning och så höll man på så länge låten som spelades varade. Skulle gissa att en låt är sådär tre och en halv minut, men det kändes som otroligt lång tid när mjölksyran bara strömmade. Övningarna för ben och bål gick väl någorlunda, men för armar och axlar var det rent ut sagt VIDRIGT. Axlar och nacke är ju sen gammalt min akilleshäl, så det är väl bara att kriga på. Och vara glad att det inte är någon utdragen liveversion av Shine on you crazy diamond på 23 minuter som ska styra hur länge man ska göra sina bicepscurls. 

Sen kollade vi färdigt på Bilbo: En oväntad resa och sen var det läggdags. Imorgon är en annan dag, osv.