Jag fick Hästen. Det var evigheter sen jag red honom, om man inte ska räkna med en gång när vi hade sitsträning, och sist jag red honom gick det inget vidare. Men jaja, det var ju bara att klättra upp och se glad ut. Hästen är nog inte jättestor egentligen, men han har långa ben och lång hals och jag tycker han känns gigantisk. Vet ju sedan innan att han är svår i munnen och har för vana att slå upp huvudet i alla övergångar så redan från början försökte jag rida med mycket skänkel och minimalt med tygel. Och tycker nog att det faktiskt gick över förväntan! Vi red någon slags slalom med koner, serpentiner och mycket övergångar och han kändes fin och mjuk och riktigt trevlig. I galoppen blev han dock lite stark och lång, så det kändes väl sådär, men i övrigt var jag faktiskt helnöjd. Nu hör det ju till saken att han hade vilat i två veckor så det gjorde kanske sitt till, men det ska bli spännande att se vad det kan bli av detta.
Jag vet precis hur det känns. När jag skulle ta upp ridningen igen efter 35+ ar hade jag beskrivit att jag ville ha en liten häst, hur lang jag är och hur mycket jag väger. När jag kom dit förklarades det att hästen som utsetts till mig hade fatt ryggproblem och jag fick i stället försöka mig pa en gigant, som faktiskt hette Gigant. Mankhöjden var lika hög som jag! Jag fick sta pa en pall för att överhuvudtaget ta mig upp!
SvaraRaderaNaja, det gick bra i alla fall men efter den upplevelsen bytte jag stall. Nu ligger ridningen nere för mig, men vem vet? Kanske jag försöker mig pa det igen.
/Annika
Det tycker jag verkligen du ska!
Radera