HURRA, Sverige-Tyskland 34-31 och EM-brons till Sverige!!!

Puuuuh, nu sitter man med kaninpuls och ömma stämband och pustar efter en (som vanligt) otroligt spännande match där Sverige ändå spelade fantastiskt i första halvlek och ledde med sex mål i paus. Men sen spelade Tyskland upp sig betydligt i andra halvlek och Sverige gjorde ett antal tekniska fel och ett tag skilde det bara två mål, vilket ju i handboll är lika med ingenting. Den tyska publiken, kanske 19000-nånting, vrålade som apor och ville ha passivitetsvarning så fort Sverige hade bollen i mer än ett par passningar (kändes det som) så anfallsspelet kändes stressat. Men det ordnade ju upp sig till slut. Puuuh, det känns ändå som någon slags kosmisk rättvisa med tanke på domarskandalen i fredags och den efterföljande protesten som avslogs. Ska tok-heja på Danmark i finalen för tycker inte att Frankrike förtjänar ett guld efter att ha kommit till final genom rötna domare som först dömer bort Sveriges mål för stegfel som var mycket tveksamt, sen inte dömer offensiv foul när det var det och sen slutligen inte ens orkar masa sig ut och kolla på VAR fastän plandomaren inte ens tittade på Prandis fötter utan bara glodde mot målet i det avslutande franska frikastet. Om jag fortfarande är sur över det så lär det ju inte vara någonting jämfört med vad spelarna varit. Aja, nu blev det ju i alla fall medalj, och OS-platsen är i och med det därmed också fixad.