Hurra, puuuh, Sverige-Nederländerna 29-28

Ja, puuuuh, här sitter man nu med kaninpuls efter en absolut svinjämn match där inget lag någonsin ledde med mer än tre mål och det säkert 90% av matchen var oavgjort eller ett upp/ner, detvillsäga det kan gå ungefär hur som helst. Det är medias fel, de har hela tiden snackat om att Sverige är det högre rankade laget, Sverige har större bredd, Nederländerna går runt på färre spelare, de kommer aldrig att orka hålla det tempot i sextio minuter osv osv men MAN SKA INTE JINXA, för det orkade dom visst och den där lille puttefnaskern Luc Steins som ser ut att vara ungefär sex år gammal gjorde mål både högt och lågt och vitt och brett, och det fanns ju fler än han i det holländska laget som briljerade och Sverige var ju också bra men gjorde lite väl många tekniska fel om ni frågar mig. Staffan Olsson (för den oinvigde: Nederländernas coach, fd svensk coach, tidigare landslagsspelare under de gyllene åren med Bengan Boys) coachade smart, fast det gjorde Solberg också och mitt i alltihop kunde jag inte låta bli att tycka att Staffan mer och mer börjar likna ledaren för the white walkers i Game of Thrones där han stod och vrålade med det långa håret flaxande och skinnet spänt över kraniet och sådär ofokuserad får man ju inte vara (jag är 50% övertygad om att jag på något sätt påverkar vad som händer på planen, hehe. Skyller det på min mamma som tror att matchresultatet beror på om Sverige har det gula eller blå matchstället). 

Lika som bär?

Men efter ett par mästerliga räddningar av Palicka i slutminuterna lyckades denna megarysare avgöras till Sveriges fördel. PUUUH. Nu får Sverige med sig två poäng till mellanrundan och så blir det match mot Slovenien på onsdag.