Nu är det mars, alltså är det vår. Det har kungen bestämt, eller i alla fall den gamla ramsan som inleds med Januari börja året, februari komma näst och sedan löftesrikt fortsätter med mars, april ha knopp i håret och så vidare. Vem det nu är som har kommit på den, men jag hoppas att hen vet vad hen talar om.
I övrigt har jag noll och intet att förtälja, men jag redovisar väl en (1) läst bok då: Swede Hollow av Ola Larsmo, som handlar om svenskar som emigrerar till Amerika på 1800-talet. Det är rätt modigt att ge sig på att skriva en utvandrarberättelse när den redan är SÅ gjord. Av Vilhelm Moberg, och det finns ingen som når upp till den. Nu försökte väl inte Ola Larsmo göra en kopia av Karl-Oskar och Kristinas öden och äventyr, utan snarare ha ett eget grepp och blanda lite fiktion med fakta, tidningsartiklar och liknande, om platsen Swede Hollow, a k a Svenska Dalen, som alltså var ett slumområde i S:t Paul i Minnesota där det bodde mest svenskar som var fattiga som kyrkråttor och som gissningsvis inte alls kände att de hade kommit till det förlovade landet.
Ja, men det var väl intressant. Intalade jag mig rätt länge, för jag ville verkligen att den här boken skulle vara bra, men nä. Det kändes mest segt om jag ska vara helt ärlig. Jag tycker så här: antingen kan man skriva en bok som är en fiktiv berättelse som bygger på fakta. Eller så kan man göra någon slags dokumentär. Men att köra gott och blandat i det här ämnet tyckte jag fungerade dåligt. Det blev mest bara rörigt och trist. TYVÄRR. Den här boken får två halvmogna astrakaner av fem möjliga.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar