onsdag 8 oktober 2014

Men eventuellt älskar jag Naturkompaniet lite också så det jämnar väl ut sig

Hade som sagt en stund på stan att slå ihjäl igår. Det är inte ofta jag är "i stan", faktiskt nästan aldrig nuförtiden. Det är ju ingenting jag saknar om man säger så. Sen jag flyttade ut till landet 2009 så har det dessutom varit massiva ombyggnader av hela centrala Ankeborg, så det har varit extra bökigt och jobbigt att ta sig dit, massor med avspärrade gator som ändrar sig från en vecka till en annan, man vet aldrig var man kan parkera, osv, dvs KAOS. Så jag har hållt mig borta så mycket det bara går och har därför missat att det numera tronar en jättelik och jätteful galleria där det tidigare var Domus och en parkeringsplats, så när jag numera gör mina sällsynta nedslag känns det nästan som att jag är i en helt ny stad istället för någonstans i vars omgivning jag bott och jobbat i snart 30 år.

I alla fall. Efter mitt MISERABLA besök på The Phone House (är fortfarande upprörd och funderar helt seriöst på att maila deras kundtjänst och ondgöra mig över slö och inkompetent personal) så traskade jag med dystra steg mot Naturkompaniet i syfte att köpa någon form av fotbeklädnad som man kan ha när man går över daggstänkta berg under höst och vår. Har ypperliga gympaskor och såklart ett lager AquaSocks för sommarpromenader, och när snödrivorna växer sig manshöga har jag ett par rejäla vandrarkängor att forcera dem med. Men såhär på höstkanten, när gräset är daggvått till långt fram på eftermiddagen är ett såkallat mittemellanläge. Gympaskorna/AquaSocksen blir dyngsura efter tio steg, och därmed också strumporna, och därmed också fötterna, vilket är en rätt tråkig känsla att uppleva efter bara några sekunder när man planerat att vara ute i timmar. Och vandrarkängorna känns lite VÄL stabbiga att ta till så här års, här kommer kängorna med mig liksom. Gummistövlar är ju annars ett vattentätt alternativ och jag har ju helt nyligen investerat i ett par rejäla exemplar, men de är rätt tråkiga att gå i någon längre sträcka med. Ser dom som ett praktfullt alternativ när man på förhand vet att man ska ut och blaska fram genom till exempel en våtmark eller vid något kärr eller en å där man kan ge sig fan på att man trampar igenom och får vatten upp över anklarna. Då är gummistövlar guld, men jag tycker inte att de är det bästa alternativet att gå långpromenader i.

Kände därför att min skogarderob behövde kompletteras med någon sorts lättare kängor och begav mig därför till Naturkompaniet för att gå direkt på hardcorealternativen, är lite trött på sportbutikernas utbud där det mest ska vara flashigt och på sin höjd går att kategorisera som "vattenavvisande", och jaktaffärens utbud var mest inriktad på "rejält", men det har jag ju redan ett par. Rätt sur var jag p g a The Phone House-incidenten. Kände att jag hatade försäljare. Klev in i Naturkompanietbutiken och styrde stegen mot hörnan med skor. Från ingenstans hoppade det raskt fram en ung faun, närapå i alla fall, en tjänstvilligt väsen med rastaflätor och ett litet bockskägg som snabbt, smidigt och otroligt effektivt sorterade fram vad jag var ute efter, erbjöd mig en sittplats och som sedan flinkt ilade ut på lagret och återkom med två modeller varav den ena satt som en smäck. På Kalle Ankafötterna! Sånt händer ju liksom bara inte. Var mäkta imponerad och köpte en rätt dyr mössa i lammull av bara farten. Så kan det gå. Däremot kommer jag aldrig i helvete att köpa en telefon på The Phone House, den saken är numera helt glasklar.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar