Gjutjärnskaminen från Svendborg är en praktpjäs men den syns knappt för den rätt fula åttiotalsrosa tröjan och de svarta Adidasbyxorna som hänger på tork efter en regnig promenad. Skulle de blå pinnstolarna med vidhängande blöta kläder på något magiskt sätt försvinna så skulle man däremot notera att golvet framför kaminen är fyllt diverse spill från eldningshampan och annat bös. Plus en styck Hilding som är helt utmattad efter att ha spårat i skogen och sprungit på stranden.
I bakgrunden kan man ana ett snyggt gammalt träskåp och en kitschig golvlampa, jag skriver "ana" eftersom bilden nästan helt domineras av en Tomelilla-fåtölj där det ligger ett getskinn och där min man dessutom har lastat upp snudd på alla husets kuddar och filtar medan han dammsög och som Remus sedan tyckte var en förnämlig viloplats där han kan ligga och slappa i kaminvärmen och samtidigt ha koll på om det skulle råka komma förbi en katt eller en fågel eller en ekorre på tomten så att han kan tala om det för oss som svävar i ovisshet. Det finns faktiskt en snygg handvävd filt från Skottland som jag fick en gång för att jag hade vattnat blommorna åt några fd grannar som var där på semester, men den syns typiskt nog inte. Men den ligger någonstans under berget av andra filtar i alla fall. Jag vet att den finns.
 |
| Ett vardagsrum som man aldrig ser i SKÖNA HEM. |
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar