F.U.C.K.

Aldrig får man vara ens lite glad. För ett tag sedan beställde vi en frys hos Elgiganten. Äntligen äntligen ska vi kunna ha en frys i köket och inte bara en i källaren så att man måste flänga som en tätting upp och ner varje gång man bara ska ha en nypa dill till fisksåsen, eller en skopa glass till äppelpajen eller något annat som man bara ska ha lite av och därför måste ränna ner och stoppa in i frysen igen. Tack vare listiga rockader här hemma så har vi frigjort utrymme så att ett frysskåp numera ryms i köket. Halleluja. Frysskåp beställdes. Frysskåp var försenat. Vi väntade tålmodigt. Så idag kom den äntligen. Den självavfrostande praktpjäsen från Cylinda. Jag planerade lyckligt för att kunna göra smoothies och grejer utan att behöva ranta upp och ner för källartrappor. När jag kom hem hade min man dessutom på egen hand baxat in eländet (mycket imponerad, en frys väger cirka 80 kilo), så slapp jag det böket.

Jag skriver eländet eftersom man ALDRIG får vara glad. För när vi hade klätt av ett ton emballage så visade det sig att kylaggregatet hade lossnat från sina skruvar och hängde och dinglade lite ledset i sladdarna från taket av frysskåpets inre. Vi blev inte jättesugna på att försöka skruva dit det och tänka "äh, det håller nog" om jag säger så.

Och vad säger fucking djävla kuk-Elgiganten om detta då? Ja, att de kan komma och hämta det "om ett par dagar". Möjligtvis. Vilket i praktiken innebär att vi måste ha ett stort djävla trasigt frysskåp och tio miljoner kvadratmeter wellpapp och frigolit stående mitt i köket* hela helgen och mer därtill. Det är ju PRECIS vad man längtar efter. När man ville ha bär till smoothies och små nypor av dill och enstaka skopor med glass lite lättillgängligt sådär.

Ja, och från det ena till det andra så vill jag passa på att säga en sak till en person i min relativa närhet (som inte kommer att läsa detta, men skit samma): Att om man slevar ut medicin till andra så ska man kanske inte börja gnälla alltför mycket den dag man själv får smaka och upptäcker att det smakar djävligt äckligt. Mmm, sug på den ett tag.


Är mycket bitter. Ska i alla fall bli bjuden på bio av Nikky ikväll som en försenad födelsedagspresent. Jag fyller visserligen år i juli, men vi har inte hittat någon sevärd film förrän nu, när vi ville se Äta Sova Dö. Men det tog ju bara typ en kvart eller så innan den försvann från bioprogrammet på Ankeborgs RÖV-bio. Så därför blir det BITCHKRAM istället. Det kan kanske vara passande en dag som denna.

Dagens och livets motto:  Den som sitter tillräckligt länge vid floden ser förr eller senare sina fiender flyta förbi.



* Att det står mitt i köket beror på att skafferiet måste tömmas och skruvas loss och flyttas en liten bit innan frysen får plats. Plus att en sockel ska kapas och lite annat pill. Detta är alltså inte gjort än, men enligt löfte från min man efter ett smärre sammanbrott från mig så ska det ske "i kväll". Hoppas att hans löften inte är lika svävande som Elgigantens.