tisdag 14 juni 2016

Orkar ej tänka, tar till en lista

Den här listan hittade jag hos Maria, och när det kommer till listor är jag ju alltid pigg på att haka på.



Vad ville du bli när du var liten?
Veterinär eller proffsryttare. Blev uppenbarligen varken det ena eller det andra.

Vad trodde du att du skulle bli när du var tonåring?
Jag hade nog inte en susning.

Gick du någon nishad gymnasielinje?
Jag slutade skolan efter nian, så nej. Det gjorde jag inte. Sen har jag läst in gymnasiet på Komvux lite i omgångar, så när jag var nånstans runt 30 så hade jag läst in både nåt som motsvarade teknisk linje (som det hette på min tid, nittonhundralängesen) med en touch av humanistisk inriktning.

Vad hade du för betyg?
Ja, först inga alls då. Sen: rätt bra. Eftersom jag har läst i omgångar så har jag betyg både i siffror och bokstäver och jag kan därför inte slänga mig med något medelvärde, men några femmor och MVG:n har jag väl ändå skrapat ihop.

Vilka var dina bästa och sämsta ämnen?
Bästa: Kemi, biologi, matte, språk och MASKINSKRIVNING (som var ett ämne once upon a time). Sämsta: Filosofi, rättskunskap.

Utbildade du dig efter gymnasiet?
Ja, till ingenjör med vatteninriktning, plus ett års lyxstudier i biologi. Senaste året har jag ju även lagt lite pedagogik och djurskydd till min samling av högskolepoäng.

Vilket var ditt allra första jobb?
Första betalda: Slå vinbär (för kännedom: när man skördar vinbär kommersiellt så plockas de inte, utan slås av med en gummibatong).

Vad har du mer haft för yrken?
"Yrken" låter ju så seriöst. Men jag har jobbat med att sälja kaffe på tåg utan restaurangvagn, på dagis, på café och på tvätteri.

När hamnade du i den banan du är i idag?
När jag hade tagit examen som ingenjör samt lyxläst biologi ett år efter det och kände att nu var det kanske dags att börja söka lite jobb. Sökte ett labbjobb, fick det och är kvar på samma jobb, har dock inte samma tjänst nu som då.

Vilken är stunden då du liksom visste att du är på rätt väg?
Inte en blek aning.

Vad brukar du få höra att du är bra på i ditt jobb?
Effektiv, strukturerad, bra på att förklara.

Vilka är dina sämsta sidor på arbetet?
Eftersom jag jobbar med kvalitet så är det ofta så att man hittar andras fel. Och det är väl inte alltid så populärt hos andra.

Tre saker du är extra stolt över att du gjort i ditt jobb?
Tycker utan skryt att jag är bra på det mesta.

Vad går ditt jobb ut på mest?
Styra upp, förebygga och lösa problem.

Vad skulle du vilja jobba med om du inte gjorde det du gör nu?
Min dröm är ju att jobba mycket mindre eller helst inte alls. Men annars, någonting man kunde göra hemifrån. Hatar att man måste vara borta så satans många timmar varje dag.

Vad tror du skulle vara det sämsta jobbet för dig?
Ett jobb där man måste vara sjukt trevlig och utåtriktad och social stup i kvarten hade verkligen inte passat mig. Det betyder inte att jag inte KAN VARA sjukt trevlig och utåtriktad och social, för det kan jag. Men det tar på krafterna. 

Vad gör du om fem år?
Jag är ju en sån som levererar lång och trogen tjänst, så om inget världsomvälvande händer så är jag säkert kvar på samma jobb. 

Vad gör du när du är 60 år?
Smygpensionär?

Vad skulle det stå på ditt visitkort om du fick drömma?
Ekonomiskt oberoende.

söndag 12 juni 2016

Och helgen kom och helgen for, för helgens skull har jag sålt mina skor och satt mina strumpor i pant i en bod, med helgen håller jag uppe mitt mod

För att travestera Fröding dårå. Det är för lite Frödingcitat i tillvaron, men jag hittade inget som riktigt passade söndagsångesten, för det är väl lite tveksamt om han visste så mycket om, så jag fick snitsa till den där med gott öl. Fast egentligen är det väl Robert Burns som ska ha äran, Fröding bara översatte väl om jag inte missminner mig. AJA SKITSAMMA. Den här helgen har det varit student. Hela Facebook har varit fullsmetat av bilder från skolavslutningar från klass noll till studentfirande med vita mössor och glada människor som ska ha sommarlov. Känner helt missunnsamt att jag också vill ha sommarlov, jag har väl också gått i skolan? Eller åtminstone suttit och våndats på diverse LÄRPLATTFORMAR och svettats och mödats över trökiga böcker om pedagogik och tunga och mastiga böcker om djurskydd och lagstiftning. Men jag får väl nöja med mig med att vara såkallat ledig på kvällar och helger istället, för det är fyra långa dryga veckor kvar tills min semester börjar. Däraf söndagsångesten, uttalad av en latmask som tycker att hon fått för lite kvalitetstid i trädgården med ett glas vin och en deckare den här helgen, och då har jag ändå inte gjort speciellt mycket mer än att träna viltspår och rensat bort all kirskål från potatislandet, ett Sisyfosarbete av rang förvisso. Jo, sen har jag kollat på hästhoppning och herrarnas VM-kval i handboll, eller PLAY-OFF som det tydligen heter nuförtiden. Noll fotbolls-EM, orkar verkligen inte med X gånger nittio minuters ändlöst harvande på mittfältet för att i bästa fall prestera ett eller två sketna mål. BORING. Tveksamt om jag ens ska se Sveriges matcher. Vi har i och för sig tippat på jobbet som vi brukar göra, det är sen gammalt (vilket bilden nedan visar), men för det behöver man ju inte sitta och seg-glo på alltihop, det räcker ju att läsa resultaten dagen efter.

Inledde inte så djävla bra 2008, men det blev bättre sen.

torsdag 9 juni 2016

Ett litet livstecken

Jamenförhelvete, nu känns det som att det bara är all work and no joy för hela slanten och trots att jag var nationaldagsledig i måndags och det med andra ord är en såkallat kort vecka så har AMENÄREINTEHELGSNART-känslan varit minst sagt massiv i flera dagar. Typ sedan i tisdags. Känner att livet rinner ifrån mig. Nä, så dramatisk ska jag inte vara. Det är väl mer i stil med att veckans avsnitt av "Biggest Loser" är på väg att rinna ifrån mig. Personen som vann hemmapriset hyllades av någon i mitt Facebookflöde, så nu är det ingen hemlighet längre. Inte så att jag sitter på nålar och tuggar naglar över vem som ska vinna, men att få resultatet spoilat är alltid trist.

Jamenjamen. Föreställer mig i alla fall att jag ska kolla ikapp ikväll och grilla så in i helvete imorgon fredag. Förra helgen såg vi The Martian. I 3D. Den var väl SÅDÄR om ni frågar mig. Även om man är botaniker känns det rätt orimligt att man ska kunna odla potatisar stora som duvor med enbart sterilt marsgrus och människobajs som substrat. Känns inte heller rimligt att någon som blivit kvarlämnad på Mars med ytterst osäker överlevnadsprognos skulle vara så DJÄVLA munter och klämkäck hela tiden. Och 3D-effekterna var väl inte fränare än att det kom lite rymdgrus svävande genom luften och in över tv-soffan. Så nä. Den här filmen får bara en raketost av fem möjliga.  

tisdag 7 juni 2016

Elweroth

Oj, här var det bloggtystnad. Känns inte som att jag är ensam om det (om man inte är en såkallad proffsbloggare förstås, som skiter ur sig det ena menlösare inlägget efter det andra om hur fantastisk eller snygg eller praktisk den och den produkten eller plagget är som ni kan köpa HÄR), det finns väl en gräns för hur många sociala media man orkar hålla igång parallellt och det är väl enklare att knappa in några rader på Facebook eller Instagram istället för att producera ett textsjok i en blogg. Tyvärr. Gillar text mer än folks krystade statusuppdateringar om hur perfekt allting är.

När jag åkte till Stockholm för ett par veckor sen så lyssnade jag på "Veckans tips" på Spotify. Och Spotify gav mig bandet Elweroth som sen mer eller mindre har gått på repeat sedan dess. När man var ung rebell och inte hade något annat för sig än att hänga på konserter och kopiera blandband så upptäckte man ju ny musik hela tiden. På senare år blir de där WOW-upptäckterna (och med detta menar jag alltså inte World of Warcraft) av någon anledning alltmer sällsynta. Kanske beror det på att man har blivit gammal och lat och bekväm och inte orkar åka på festivaler och tycker det är jobbigt att trängas med folk på konserter. Folk köper ju inte heller skivor längre, så det är aldrig någon som ringer för att berätta att de har köpt Iron Maidens nya platta och det är då inte heller rimligt att föreslå att man träffas enbart för att lyssna på den. Som man gjorde förr.

Så en ny musikupplevelse är faktiskt värd att blogga om. Som jag gör nu. Så, om ni gillar lite lågmält ledsen musik lite à la tidig Winnerbäck, så marsch pannkaka in på Spotify och sök upp "En näve smärta" och ENJOY. Det är en order.


torsdag 2 juni 2016

GGGGGGGGGGGG Massa G

Var på thaimassage idag. Har via Micke hittat en helt f-a-n-t-a-s-t-i-s-k människa som verkligen går all in när det kommer till att knåda, trycka, bända och vrida mina sorgligt spända och knotiga muskler tills de är...ja, mjuka och smidiga lär de väl aldrig mer bli i detta livet, men något mindre stela och ömma i alla fall. Det är helt ofattbart var denna lilla späda varelse som är ungefär i storleksordningen nioåring får sin kraft ifrån, för jisus vad hon kan ta i, och hon klättrar omkring och kliver och trampar och trycker och drar i varenda kroppsdel. Jag tycker att nästan alla som masserar är aningen för mesiga, men här är det på gränsen till outhärdligt ibland. Fast det gör såkallat gott-ont, och ont ska ju med ont fördrivas och så vidare.

Känner mig som en blandning mellan en karaktär i Trettio grader i februari  och Gulliver i Gullivers resor när han kommit till lilleputtlandet. Det är inte en hundraprocentigt angenäm känsla, men jag kan leva med det eftersom det är en sån djävla LYXIG känsla att ligga och bli inbäddad i varma handdukar och få fötterna tvättade och kroppen insmord med citrongräsolja till någon slags västerländsk thaimusikmuzak som gnälls fram i en evighetsslinga. Och lyx, det gillar vi ju.  

S-O-P-O-R

Blir helt skogstokig på vår sophämtning. Eller om det är på mig själv. Förr var det enkelt, då var det tömning varannan torsdag, jämna veckor. Var inrättad i det ledet i flera år utan att missa att köra ut tunnan till vägen en enda gång. Men sen bytte dom körschema eller hur det nu funkar, så nu är det plötsligt varannan onsdag, udda veckor, och det är fan i mig LÖGN att få in i huvudet. Hade de bytt EN av parametrarna hade jag nog kunnat hantera det, men att förändra BÅDE veckodag och veckonummer måste vara ett djävulens påfund som Han säkert sitter och hånflinar åt i någon brinnande och svavelosande miljö där man ger blanka fan i återvinning. Det är som om den delen av hjärnan som är avsedd att lagra information om när dags att köra ut soptunnan till tomtgränsen är blockerad, låst, spärrad, access denied. Hur var det nu, var det onsdagar jämna veckor, eller var det ens onsdagar? Var det inte tisdagar? Eller var det udda veckor? Sådär går tankarna ungefär var fjortonde dag och det är så sjukt irriterande. Och när man börjar att skriva in SOPTÖMNING i kalendern som om det vore en extremt viktig händelse, då har man banne mig inget liv. Och det vill man ju ha.

Beklagade mig vid fikarumsbordet på jobbet, och fick då tips om att man kunde få sms dagen innan tömning. Så himla smart, då kan man ju dessutom vara diskret med att man har minne som en...jag vet inte vad jag ska jämföra med sen jag lärde mig på djurhållningskursen att det finns studier som visar att guldfiskar har alldeles utmärkt minne och att de kan komma ihåg långa sekvenser av invecklade labyrinter som de simmat i för månader sen.  Rätt imponerande för en som knappt hittar till kassan på Ica Maxi så fort de har flyttat om lite på grejerna.

Jaha, så jag in på renhållningsbolagets sida för att anmäla mig till sagda SMS-tjänst. Noterade att det där som på alla andra sajter som har någon form av självbetjäning heter "Mina sidor" på vårt lokala sophämtningsföretag heter "MINA SOPOR". Hahaha, det låter ju jätteroligt. Ungefär som en sån där bok man skrev i när man var liten som hette "MINA VÄNNER". Nu har jag anmält mig och ser fram emot nästa veckas sms-påminnelse (för det är onsdagar udda veckor som är vår hämtningsdag, passade jag också på att kolla. Nu har jag satt det på pränt, nu kommer jag kanske aldrig att glömma bara för det?).

Moment 22

För ett tag sen bytte jag telefon, den förra hade ju gudbevars säkert ett par år på nacken, och eftersom sönderfallstiden för modern teknik är så löjligt kort så hade den börjat uppvisa lynniga ålderstecken, som att stänga av sig själv i tid och otid, ladda ur batteriet på några fjuttiga timmar och, ja, sånt där som man inte orkar med när man är en såkallat modern människa med många järn i elden. Utöver det var det någon vajsing på själva laddkontakten så att man i princip inte kunde andas i samma rum som mobilen låg på laddning i utan att laddaren tappade kontakt med telefonen och därmed slutade ladda. Helt seriöst, om man hade ljud av och vibration på och fick ett sms under tiden som telefonen laddades så räckte det för att rubba denna känsliga procedur. Det var som i inledningen av Jakten på den försvunna skatten när Indiana Jones ersätter en värdefull artefakt, placerad på en konstruktion som, om den inte belastas med exakt artefaktens vikt, sätter igång en helvetesdödsmaskin som raserar hela templet där denna snillrika konstruktion, byggd av ett naturfolk vars ingenjörskonst för flera tusen år sedan överträffar det mesta som konstrueras idag och som minst sagt är beundransvärd, eller också djävulskt överdriven, med en säck fylld av sand som väger i princip lika mycket. Fast det där "i princip" visade sig ju vara en sanning med modifikation, men det är en maffig inledning på en maffig film som jag nog har sett minst tjugo gånger. Men det räcker att ha sett den en gång för att kunna återskapa den försiktighet med vilken Dr Jones lyfter artefakten och placerar sandsäcken på vågen för att kunna föreställa sig hur det gick till att ladda min telefon. Lite spänning i vardagen som jag inte uppskattade, är ju inte så kul om man har mobilen som väckarklocka och den laddar ur sig själv under natten för att det körde förbi en långtradare på stora vägen några hundra meter bort.

SÅ KAN MAN JU INTE HA DET, väste jag irriterat och blev till slut färdig att köpa en ny. Som man kan ladda helt normalt, till och med i bilen utan att man måste hålla fast laddaren i ett krampaktigt grepp för att den inte skulle glida ur vid minsta gupp eller inbromsning (och eftersom alla jag beklagat mig för om detta har frågat "har du provat en annan laddare"? så är svaret JA, DET HAR JAG, det är inte laddaren det är fel på utan kontakten i telefonen, end of discussion).

Jag laddade ner en app som hette SMART SWITCH till den gamla och nya telefonen, sen lade man dom bara bredvid varandra så att de kunde synka och vips så fanns nästan allt på plats i nya luren, kontaktlistor, appar och hela skiten. Mycket praktiskt. Något som inte följde med var däremot mobilt bank-ID. Och det är ju kanske bra så att folk inte börjar tanka ner SMART SWITCH och sno folks mobila bank-ID:n, men ändå. Jag blev ombedd att logga in på min internetbank och jag först bara: JAMEN HUR DÅ? men så kom jag på att förr, innan mobila bank-ID:ts tid så hade man ju en bankdosa, så det blev till att rota fram den igen ur den låda i vilken den legat bortglömd i flera år. Det var lite svag och flämtande batterikraft kvar, så jag hann logga in och knappa in lite koder och på så sätt få mitt mobila bank-ID installerat innan den eventuellt drog sin sista suck.

Jaha, men nu då. Nu står jag i det skedet att jag måste ha "utökad behörighet" till mitt mobila bank-ID för att bland annat kunna administrera Swish och lägga till nya betalningsmottagare i bank-appen.  Jaha, då måste man ha någon himla kod till det, som man beställer via sin internetbank och sedan får hemskickad till sig via snigelpost. Det gjorde jag förra veckan, den har inte kommit och nu börjar läget bli akut så nu fick jag gå in och försöka hetsa fram en ny. Det gick väl sådär. Det går överlag sådär för mig just nu. Har fortfarande inte fått något svar från fucking djävla kuk-SL fastän jag mailade dom för flera dagar sedan. Så himla dålig stil, att man först går till kundcenter och hänvisad till kundtjänst och sedan säger kundtjänst att man ska gå till kundcenter, och eftersom ens primära syfte med sin Stockholmsresa eventuellt är något annat än att ambulera mellan SL:s olika instanser så tror man att ett litet mail ska lösa problemet men I HELVETE HELLER. Fan vad sur jag blir på sånt. Kom ihåg det SL, jag vet var ni bor. Eller nåt.

Ja, det var väl allt gnäll för stunden. AC:n på jobbet har också fått någon form av teknikkrämpa, häromdagen var det kanske 25 grader ute och 27,5 inne. Man jublar inte precis. Men imorgon är det fredag, släng fram alla korvarna för då djävlar ska det grillas.