Idag har jag haft en finfin handbollseftermiddag. Först var det Champions League på DR1, och sedan var det herrarnas elitserie på SVT24.
Sämre söndagar kan man ha.
Sedan kollade jag min mail och då hade jag fått 12 olika erbjudanden om att förstora min penis. Då blev världen lite mer som vanligt igen. Lite solkigare och mer...söndagskvällstrist.
Idag har jag GÅTT hela vägen till Åhus. Det är mer än två mil dit. Kallt var det också, och blåsigt. Och Åhus är en jävla pissort att hitta i. Det finns liksom ingen struktur att tala om och inga kartor eller informationsskyltar heller. Man får gå in på någon mack och fråga efter busshållplatsen och får i bästa fall en diffus handviftning av en finnig 18-åring som inte ser ut att kunna hitta rätt i sin egen jackficka ens en gång.
Det är dessutom något fel på Åhus. Alla vägar leder till och slutar vid Vin & Sprit. Inte konstigt att Christian är som han är, när han bor i en sådan miljö.
Om man går in på Vin & Sprits hemsida så möts man av texten Vinsprit.se innehåller information om alkoholhaltiga drycker och vänder sig till dig som är över 20 år. Vänligen fyll i ditt födelsenummer nedan. Som om sidan innehöll en mängd information som borde undanhållas minderåriga, till exempel var man lämpligast får tag i polsk smuggelvodka som en ingrediens till den perfekta fjortisfyllan. Och som om den minderåriga som mot all förmodan skulle vilja ta del av rubriker som "Ekologiskt sortiment" och råd om vilket vin som matchar olika maträtter inte skulle ha vett nog att fejka ett födelsenummer.
När jag blev trött på Åhus, och det tog inte så lång tid, satte jag mig på bussen och var hemma igen på en kvart. Det kändes rätt fjuttigt när jag travat landsväg i fyra timmar. Jag kände mig nästan som Karl Oskar i Utvandrarna, Vad tjänar det till att sträva?
Jag läser just nu en deckare som handlar om en brud från Östermalm som blivit mördad och så har någon skrivit "slyna" med läppstift på en spegel. Föräldrarna påpekade att det verkligen inte fanns något fog för ett sådant uttalande, men obducenten hävdade att det fanns det visst. Hon hade minsann varit mycket sexuellt aktiv hon. För han, obducenten, hade hittat ett ärr på hennes tunga, och detta ärr kom från en piercing. Och man piercar tungan för att öka stimulansen av mannens penis vid oralsex. Och därför kunde han dra slutsatsen att hon hade varit mycket sexuellt aktiv. Och ingen av poliserna kom med några som helst invändningar.
Nu har jag ju aldrig känt någon större lust att pierca tungan. Men jag föreställer mig att man i första hand gör det för att vara lite ball. Inte att det primära syftet är att tillfredsställa en man. Och inte att det skulle vara ett tecken på att man knullar runt som om det inte fanns någon morgondag. Eller va, va, va?
Här var jag tvungen att djupandas och tänka Det är bara en booook.
Snart ska jag läsa vidare och eventuellt elda upp mig själv lite till.
Hur vi tänkte oss dagens lunch:
Jenny: ...och så kan vi gå och äta lunch på något mysigt ställe, lite annorlunda liksom. Det finns ju massor av såna ställen i Malmö!
Jag: Oh vad spännande det låter! Det gör vi!
Hur det i själva verket blev:
Jag: Vad säger du, ska vi äta något nu?
Jenny: Det låg en Subway därborta.
Jag: Subway! Fan vad gott!
Jenny: Alltså, vi har ju ingen fantasi. Gå till Subway, det kunde vi ju ha gjort i Kristianstad liksom. Det här får vi aldrig berätta för någon.
Jag: Nix, locket på!
Idag har Jenny och jag drabbat Malmö. Eller om det är Malmö som har drabbat oss. Syftet med denna resa var bland annat att införskaffa varsin superbra sport-bh. De sport-bh:ar vi har är bara sådär. Mina består i alla fall inte några halvmaratondistanser med någon större bravur, och det känns viktigt att vara korrekt rustad för kommande kraftmätningar.
Vi hade blivit tipsade om Shock Absorber. Den skulle vara så jävla bra och "reduces bounce by up to 74 %" (av vadå, kan man fråga sig, men men). Shock Absorber tillverkas i olika "support levels" beroende på kupstorlek och vilken typ av sport man ägnar sig åt. Det hela är mycket vetenskapligt och man får avläsa sin "support level" i en matris. Sin bh-storkek känner man ju till, och vi rekommenderades "support level 4" i en skala från 1-4. Rent teoretiskt var det utmärkt. Men som alltid när teori och verklighet möts blir det en kraftig kollision.
Har man fött barn och ammat och haft sig så ska man antagligen inte ägna sig åt, enligt Shock Absorber-matrisen, "extreme activities" som löpning. Det finns förmodligen Shock Absorbers i storleksordning 75D i kombination med "support level 4". Någonstans. Kanske i någon provkollektion som tillverkats exklusivt för Dynamo Moskva. Men inte i någon av de butiker vi besökte. Det fanns bara klena "support levels" och minimala kupstorlekar för spinkiga tonårstjejar, och det känns inte som att de är i något större behov av "Shock Absorbers" i alla fall.
Vi dristade oss att prova en 75B och höll på att få klaustrofobi. Det var en sådan där modell man drar över huvudet. Den gick precis att dra ner över axlarna, sedan var det stopp. Man fick liksom lyfta upp brösten och pressa in dem med våld underifrån för att alls kunna fortsätta. Det hela var mycket förnedrande.
Inte fanns det någon att fråga om råd heller. I sportaffärer arbetar bara karlar som inte förstår problemet, eller tjejer i 20-årsåldern som inte heller förstår problemet. Men vi ger oss inte. Vi ska beta av stad efter stad och tvinga dem att ta hem stadiga sport-bh-modeller. Eller så får vi förnedra oss ytterligare och besöka en bh-affär. En tant-affär.
Karlar förstår inte hur bra de har det.
Idag slirade jag in på Ica Maxi efter jobbet för att frottera mig med andra trötta fredagshandlare. Jag stod en lång stund i kyldisken och letade efter yoghurt samtidigt som jag blev knuffad hit och dit av stressade nutidsmänniskor som framförde sina kundvagnar som om de vore stridsvagnar.
Jag köper alltid Yoggi Smultron/Jordgubb, men den verkade ha utgått ur sortimentet. När den är slut brukar jag ta Yoggi Jordgubb/Vanilj, men den syntes inte heller till. Det har aldrig hänt att både Smultron/Jordgubb och Jordgubb/Vanilj har varit slut samtidigt och jag irrade trött med blicken över de till synes oändligt långa hyllorna i Ica Maxis kyldiskar.
Så fick jag syn på dem. Där stod de, sida vid sida. Någon svagpresterande jävel på Yoggis marknadsföringsavdelning hade kommit på att Yoggi Smultron/Jordgubb och Yoggi Jordgubb/Vanilj skulle lanseras i en ny fräsch förpackning. Den var ljusblå. Hur många förknippar färgen ljusblått med smultron och jordgubbar, räck upp en hand. Ljusblått har man väl för fan till blåbärsyougurt. Och liknande produkter.
Skärpning.
Jag har ont i ryggen. Kiropraktorn säger att det är ryggskott. Jag vägrar tro på det. Ryggskott får gamla gubbar på 75 år som försöker flytta pianon. Typ.
Ryggskott är en myt. Eller?
