Har läst Mörka vrår av Lina Arvidsson. Har tidigare läst Dö för dig, Ett hem att dö för, Blåmärken, Rötter av blod och Mitt namn, ditt blod av samma författare och tyckt lite blandat om dessa böcker. Detta är handlingen:
Annie Ädel arbetar som väktare i Stockholm och drömmer om att komma in på polishögskolan medan hon trängs med pojkvännen Wille i en etta i ytterförort. När de får erbjudandet att ta över Willes barndomshem, det enorma och vackra Djupänge i Hälsinglands skogar, tackar de ja. Flytten skulle innebära en chans för dem att börja sitt gemensamma liv på allvar och de gläds åt att smida planer inför framtiden. Men Annie märker snart att huset ruvar på mörka hemligheter. Varför är Willes mamma så tyst? Vart tar Wille vägen om kvällarna? Och vem är barndomsvännen som han tycks vilja undvika till varje pris? Konflikter stiger till ytan i takt med att det förflutnas spöken gör sig påminda och tillvaron känns med ens allt annat än idyllisk. Alltmedan höstens mörker tätnar finner sig Annie ute på djupt vatten.
Jag tyckte den här boken var rätt bra. Kanske lite väl långrandig ibland, men den trasslade sig ändå framåt i rätt rask takt med lite oväntade vändningar här och där. Kanske att karaktären Annie Ädel emellanåt kändes lite väl too much för att vara sannolik, men ja. Man kan inte få allt. Den här boken får tre och ett halvt mordförsök av fem möjliga.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar