Så tog även det mest underbara av höstlov slut. TYVÄRR. Tänker ibland, och sa till Jenny när vi var ute och drack vin i fredags, att det är ju bara lite drygt 10 år kvar tills jag ska gå i pension (vilket känns GALET, fast å andra sidan har säkert pensionsåldern höjts till 97 år vid det laget så det kanske är att ta ut glädjen i förskott) och 10 år är ju i princip INGENTING, och sen, givet att man får leva och ha hälsan, kan man ha det så här varje dag? Känns helt overkligt. Men som sagt, vad vet man om vad framtiden bär i sitt sköte? Ingenting.
I fredags var jag som sagt ute och åt och drack vin med Jenny och vi hade som alltid superkul. Var hemma strax efter 21, proppmätt tyvärr för sen sov jag dåligt på natten pga det. Klockan ringde 06.00, upp och ut med hundarna och sen iväg och vara speaker på hopptävling. Gick bra, fast jag blev lite irriterad för de som enligt mig ansvarade för att fixa funktionärer hade inte gjort det och kontrade med Var är styrelsen? på ett rätt så otrevligt sätt, som om styrelsen var en livegen drös som mangrant och framför allt oombedd skulle ställa upp på allt. Sen ifrågasattes varför inte X var där, för X hade ju sagt att X skulle komma, och man bara ja, fast det är ju skillnad att komma dit som åskådare och om man vill att X ska vara funktionär så får man ju ställa frågan och det var det mig veterligen ingen som hade gjort? Sa efteråt till en person i styrelsen att vi kanske får hjälpa dom lite med detta, avseende att strukturera upp det hela eftersom de verkar tro att saker bara ordnar sig av sig självt, och det gör det ju inte, men hann knappt avsluta meningen förrän hen snäste att det var deras jobb och det får finnas gränser för hur synd man ska tycka om dom, vilket inte alls var vad jag menade men hann inte utveckla det förrän personen ifråga stampade iväg. Föreningslivet, va? Lockar fram det bästa OCH det sämsta hos människan som jag brukar säga. Aja, det är väl bara att skaka av sig, men lite irriterande var det.
Igår tog jag en promenad och sedan fixade jag med ved. En granne har låtit fälla ett träd och erbjöd schangtilt oss veden. Bar till och med in den till oss förra helgen, frågade var han skulle lägga den och då svarade jag Lägg den där det blir enklast för dig, för det får ju finnas gränser för hur mycket man kan utnyttja snälla grannar. Vedbacken ligger en bit från tomtgränsen, blev jag smärtsamt medveten om igår när jag kånkade upp alltihop dit. Men ved ska ju värma många gånger, så det var ju bara att knoga på. Gick sedan in och åt en försenad lunch och sen läste jag lite innan det var dags för världscupen i hoppning, där det visade sig att tiden blev en avgörande faktor och främst i omhoppningen så red folk som om de hade stulit hästarna och det var som att förflyttas till Ponnyallsvenskan division 2 för B-ponny.
Nu är det ny vecka och nya tag. Känner mig (i alla fall just nu) UTVILAD, och det var ju ett tag bra sen jag kände så när jag kom till jobbet. Får väl se hur utvilad jag känner mig efter att ha betat av en inkorg som svämmar över, puh. Dags att kavla upp ärmarna och börja jobba.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar