Igår hade jag möte med min chef, det har vi ungefär en halvtimme ungefär en gång varannan vecka och då brukar jag berätta lite om vad jag jobbar med och han berättar lite vad han jobbar med, eller kommer med feedback och input till det jag jobbar med. När vi hade medarbetarsamtal för kanske tre veckor sen så tog jag ju upp att jag vill bli av med laboratoriedelen av min tjänst för att få den, min tjänst alltså, mer renodlad och ge mig möjlighet att fokusera på Projektet, som slutar vara projekt och övergår i skarpt läge vid årsskiftet. Det finns en person inom R&D som jag anser vara klippt och skuren för detta, plus att strukturen på flera andra labb i koncernen ser ut så att det är en R & D-person som ansvarar för motsvarande det team som jag ansvarar för, så det borde ju inte vara några konstigheter. Min chef lovade då att tala med R&D-chefen och sen har jag egentligen inte hört mer än att de inte kom fram till något och att han, min chef alltså, skulle fortsätta bearbeta R&D-chefen. Frågade igår hur det gick med den saken och det gick väl SÅDÄR, för R&D-chefen var rädd att "det skulle bli för mycket" för den specifika R&D-personen. Är det inte någon som skulle kunna tänka sig att det kan bli för mycket för MIG? morrade jag ilsket, och min chef lovade att ta det en vända till, plus tala med sin chef som också är R&D-chefens chef, men det är väl tveksamt om jag någonsin ska få göra något annat än att äta mitt bröd i mitt anletes svett. Projektledaren har varit på semester några veckor, är väl tillbaks på måndag tror jag så vi får väl se hur det går.
Jobbade, kom hem, gick ut i hönshuset och där hade musen från igår gjort ett litet mysigt bo i säcken med strö till hönsen, vilket fick mig att misstänka att det kanske inte var Musse utan snarare Mimmi Pigg som skulle befolka om inte hela världen så åtminstone hönshuset med sin avkomma. Gick ut med hundarna och när jag kom hem igen släppte jag in Tage i hönshuset (obs, den delen där inte hönsen är), men det verkade som att Mimmi hade tagit sitt pick och pack och flyttat någon annanstans, för i hönshuset var hon i alla fall inte kvar. Hoppas hon förstod vinken i alla fall, en enstaka mus ser jag inte som problematisk, men en muskoloni: tack, men nej tack.
Medan jag var ute och gick funderade jag på om jag skulle klä om inför kvällens möte med Arbete- och välfärdsnämndens presidium, för det lät ju alldeles otroligt högtidligt, nästan som att det skulle närvara kungligheter och då kanske det inte var passande att komma såsandes i en outfit som i det närmaste för tankarna till gängkriminalitet. Mötet skulle börja 18.30 men jag och min stallkompis hade bestämt att vi skulle träffas 18.15 utanför för ingen av oss hade varit där förut eller visste exakt vart vi skulle, och plötsligt var klockan 17.45 och då fanns det ingen tid att stå och vela med kläder så det fick bli samma Adidasbyxa och hoodie som jag haft på mig hela dagen. Det var ju ändå en träff för föreningar, så så himla uppsnofsat kunde det väl ändå inte vara, tänkte jag och det var det inte heller. Det hade kommit några återbud så vi var bara tre föreningar representerade så det blev rätt så informellt och avslappnat. Hemma igen 20.30 nånting, så det var bara att hoppa in i duschen och sen i säng. Idag är det dressyrtorsdag och efter det ska vi ha möte med personalen, så det lär bli sent. Men imorgon är det i alla fall fredag. Längtar redan efter söndagen, eftersom lördagen kommer att innebära 6 timmar i bil och jag hatar att åka bil. Men ibland får man väl bara gilla läget.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar