Har läst fem böcker av Waltraut Pettersson, nämligen Tid att leva, Förlorat land, Vid porten, Hemma är borta och Rehagen. Detta är handlingarna:
Tid att leva:
Det är 1940-tal och andra världskriget rasar. Irene bor i en liten tysk by i östra Pommern, tillsammans med en nazistisk far, en sjuklig mor och många syskon. Vardagen på bondgården där hon lever tillsammans med sin familj är hård och präglas av fattigdom. Irene är bara tio år när kriget bryter ut, och hon måste växa upp i skuggan av nazismens framfart och krigets fasor.
Förlorat land:
Irene är på väg västerut. Andra världskriget har nått sitt slut och till följd av röda arrméns allt mer påträngande framryckningar har familjen tvingats fly sitt hem i Pommern. Tillsammans med sin syster Marie-Helene påbörjar Irene en resa genom Tyskland mot den nordvästra storstaden Hamburg, där de hoppas att faster Elsa fortfarande är i livet. Färden dit sker genom ett sönderslaget land, präglat av fattigdom, svält och elände.
Vid porten:
Irene är en ung kvinna från Pommern som har förlorat allt i en fruktansvärd familjetragedi. Kriget har precis tagit slut och hela landet ligger i ruiner. För att överleva måste hon ta sig till några släktingar i Hamburg, men när hon kommer fram blir det uppenbart att hon fortfarande har lång väg kvar till trygghet. Livet är tufft och fattigt, och hon behöver utstå all möjlig förnedring för att tjäna ihop till brödfödan. Men trots alla motgångar lyckas Irene resa sig, stå rakryggad och blicka framåt mot en ljusare framtid.
Hemma är borta:
Irene kommer ensam till Sverige från Tyskland utan vare sig pengar, språk eller sammanhang. Hon är fast besluten att bygga upp ett nytt liv, trots att hon till en början bara har ett uppehållstillstånd som räcker i tre månader.
Rehagen:
Efter att ha flytt från Pommern till Hamburg måste Irene hitta ett sätt att överleva i de ruiner som finns kvar av Tyskland. Hon lyckas ta sig till en bondgård i byn Rehagen. Där är livet hårt och dag och natt drömmer hon om mat. Husbonden har varit nazistledare och sitter därför i fångläger i Väst, men kvar på gården finns bland annat några drängar, fru Grunke, dottern Helga och Irene. Det tunga arbetet är obarmhärtigt och pågår från fem på morgonen till klockan åtta på kvällen. Irene har bara sig själv och möter motgång på motgång, men hon har bestämt sig för att göra vad som än krävs.
Detta är berättelsen om en flyktingflickas orubbliga vilja att överleva mot alla odds.
Jag har läst och gillat alla böckerna utom Rehagen förut. De fyra första kom ut på 70-80-90-talet-ish och jag har läst dom flera gånger. Rehagen gavs ut 2008, men utspelar sig kronologiskt där Förlorat land slutar och innan Vid porten börjar, och det var ju på ett sätt bra för jag har alltid tyckt att Vid porten inleds lite konstigt med hänvisningar till saker som inte riktigt får sin förklaring och det fick de nu. Men i övrigt känns det som en rätt...onödig bok, där handlingen mycket väl skulle kunna ha petats in i de två som omger den men det kanske var sådant som ströks av förlaget för att de andra böckerna inte skulle bli för omfattande? Bara min gissning, baserad på att Rehagen är utgiven av Vulkan Media/Books On Demand och inte av Författarförlaget som de övriga, och den verkar också vara fri från korrekturläsning och redigering vilket är ganska irriterande. Den är kanske inte full av stavfel, men rätt många finns det, och handlingen är minst sagt svag men med många upprepningar utan någon större finess. Jag rekommenderar de fyra andra, men Rehagen kan man faktiskt vara utan. Serien som helhet får tre stora landområden av fem möjliga.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar