No more Mrs Nice Girl

Ni vet Tröggubben? Efter många om och men fick jag ju pressat fram en befattningsbeskrivning där hans ansvar och befogenheter framgick, och idag skulle vi ha ett möte angående ett av hans ansvarsområden . Det var jag som hade kallat till detta möte, det är saker som ska gås igenom två gånger per år enligt vårt kontrollprogram, och jag tänkte att nu är det sista gången som jag kallar till dessa möten, i fortsättningen får Tröggubben göra det själv. 

När mötet började saknades Tröggubben. Ja, det här är ju lite TG:s möte så jag tänker att vi väntar in honom, sa jag och hoppades lite att han inte skulle dyka upp för i så fall kunde jag skicka ett syrligt mail till honom och be honom kalla in till ett nytt möte och då skulle pucken automatiskt landa hos honom.  Men TG:s chef ringde upp honom så han anslöt och bad om ursäkt för att han hade glömt bort. 

Ja, TG, jag tänker att det här är ju ditt möte så jag lämnar över ordet till dig, sa jag och möttes först av en kompakt tystnad. Är det mitt möte? sa han förvånat. Ja TG, [mötets innehåll] ingår i dina arbetsuppgifter, så det här är ditt ansvarsområde, svarade jag neutralt. Jaha, men det var TG inte alls beredd på, svamlade han och tog för säkerhets skull om det ett par gånger. Vill du kalla till ett möte vid en senare tidpunkt så att du får en chans att förbereda dig? frågade jag mild som en vårbris i tonen, och det ville han, sa han. Jamen Yours Truly, kan inte du hjälpa TG med det? bröt TG:s chef in, och jag svarade med lite mer höstliga vindar att all information och allt underlag finns i den och den mappen där och där, och då kunde väl inte ens TG:s chef med att säga mer för kalla till ett möte ska väl ändå folk kunna i detta nådens år 2024. 

Hur taskig var jag nu? frågade jag min kollega och vapendragare Stefan efter mötet, och han sa att jag hade varit "en nia". NÄE? protesterade jag, för jag hade minsann både vinnlagt mig om ordval och tonläge, varpå Stefan svarade På en skala mellan 1 och 81. Så det var väl inte så farligt då, haha. Nä, men allvarligt. Nu får det FAN I MIG vara slutdaltat med gubbar.  To be continued, I guess.