Var hos kiropraktorn igår (hade en gång en kollega som konsekvent sa "kiropraktikern" vilket störde mig lite varje gång jag hörde det, men ville inte vara besserwisser och rätta henne utan försökte istället övertydligt artikulera KIRO-PRAK-TOR varje gång vi pratade om det och det var rätt ofta för hon påstod att en specifik och namngiven "kiropraktiker" kunde bota inte bara ont i rygg och nacke och sånt utan även komma tillrätta med åkommor som högt blodtryck, allergier och allsköns andra icke muskel- och ledrelaterade krämpor vilket enligt mig är bullshit för om det var så enkelt att det gick att "bota" med en fysisk behandling så skulle det väl vara implementerat i sjukvården för längesen vid det här laget, men där var vi inte överens, kan jag väl säga) och tror han börjar tröttna på mig? Armen blir långsamt bättre och nu var det dags för lite kontrollerad sjukgymnastik och där har jag ju redan en tid inbokad. Tänkte därför passa på att presentera lite nya krämpor som dykt upp för så är det ju att vara ett måndagsexemplar, det är alltid något som spökar. Häromdagen kändes det som att skulderbladet låste sig, fick gå hela dagen och ömsom liksom försöka stretcha ut och ömsom trycka till något som kändes som att det inte låg rätt. Blev lite bättre efter måndagens ridning, men nu har jag istället lite ont på samma sida fast längre ner. Kan ju vara träningsvärk, eller en effekt av att skumpa omkring på en jättehäst också, vad vet jag? Och sen känns det som att jag har brutit en tå fastän jag inte har gjort det, avrundade jag min litania. Jag tror det är artros, tillade jag också men Du har Mortons, sa kiropraktikern i en självklar ton och förklarade det som att om stortåleden inte är i linje med nästa (vad den tån nu heter, knappast pektån va?) tåled så blir det högre belastning på den leden och då kan man få problem. Sen rekommenderade han mig att gå till en fotspecialist. Nu har jag googlat på Morton och hans syndrom och neurom och grejer och tycker väl inte riktigt att det stämmer på mig nu, däremot de problem jag hade med mina fötter på den tiden jag sprang med skor för då var det som att ständigt ha en sten i skon. Men nu sitter smärtan väldigt distinkt i själva leden och känns som artros, med vänlig hälsning en som har artros. Vill dessutom inte gå till någon fotspecialist som säkert ändå bara vill pracka på mig en massa inlägg, tack men nej tack. Väntar på att det ska gå över av sig själv för det har det gjort alla andra gånger.
Resten av krämporna, detvillsäga ryggen, som jag tyckte var en uppgift för en kiropraktor men det var istället någonting för sjukgymnasten att bita i, tyckte kiropraktorn och viftade ut mig (nä, det gjorde han inte, men det kändes så) efter att ha utfört sina sedvanliga kläm, tryck, drag och slit som tydligen är vad min arm behöver för att bli bra.
Åkte tillbaks till jobbet, hjälpte en kollega att lösa ett stort och rätt komplext problem vilket gjorde oss båda ystra och väl till mods. Styrde sedan kosan hemåt för att upptäcka att det hade inträffat en olycka så vägen var avstängd, men lyckades göra en u-sväng och vända och köra hem via omvägar så jag slapp i alla fall sitta fast i bilkö. Kom p g a det plus att problemlösningen på jobbet tagit längre tid än jag hade räknat med hem sent, så efter att ha gått en runda med hundarna så började det redan bli mörkt. Buhu. Men det är åtminstone inte minusgrader och snö, alltid något. Dock minns jag förra november, då det också var för årstiden varmt och sen kom det från ingenstans tre decimeter snö i slutet av november. Tack och lov blev den inte liggande, men ändå. Winter is coming, osv.
Kom sedan på att min andelsgalopphäst hade startat, så jag in på ATG för att se i efterhand hur det hade gått. Han var såååå nära att vinna, men kom tvåa. Jag gick i alla fall med vinst, jag hade satt 50 kr på vinnare och 50 på plats (vet inte riktigt vad det innebär, men i ATG-appen behöver man ju inte fatta någonting för att spela, och jag har sett en spelmissbrukare i Hem till byn göra så, så det verkar ju vara något etablerat?) och vann 122 kronor, så jag slutade i alla fall på plus. Ska ju också som "ägare" få min del av de insprungna vinstpengarna utbetalt vid årets slut, men det är ju många andelsägare så det blir nog inte särskilt många kronor, haha. Men ändå kul grej. Köpte varsin andel i en annan häst i julklapp till min man och min svärson och den hästen blev halt och har därför bara startat två gånger i år, och båda gångerna kom den typ näst sist, medan "vår" ("min" och "min dotters") häst både har vunnit och kommit tvåa och trea i sina lopp (och näst sist någon gång, men alla kan ju ha en dålig dag).
Idag ska jag vara med på en utbildning på jobbet på förmiddagen, sen hem och städa, till stallet och rida och sen har vi äntligen lyckats få till ett möte om ridklubbens hemsida. Så nu antar jag att det är slut på föreningslivspausen. Den varade ju ändå nästan ett och ett halvt år den här gången. Vi får väl se hur detta utvecklas, känner mig lite "off" ifråga om hästar och ridsport för det verkar ha hänt oceaner av grejer under de 8-9 år som jag hade min senaste paus. För längesen kunde man väcka mig mitt i natten och fråga mig om vad som helst i tävlingsreglementet och jag hade ett svar fortare än någon kunde säga ackumulatorhoppning, men nu är den kunskapen helt utdaterad, för att inte säga död. Men det går väl att väcka den till liv igen, kanske. Vi får se hur det här utvecklas.
"Du har Mortons, sa kiropraktikern i en självklar ton". Hoppsan :)!
SvaraRadera/Annika
Eller hur :D
RaderaDa jeg flyttet til Stockholm var det plakater/ affischer for for en eller annen OSLIPAT overalt. Tok sikkert tre måneder før jeg innså at det ikke var en behandlingsform på linje med osteopat og...nå kommer jeg bare på osteopat som ender på -pat, men iallefall var det en musikkfestival og det forklarte jo også hippe-layouten denne oslipaten (oslipatikeren?) hadde lagt seg på.
SvaraRaderaVilka språkförbistringar! och då är ju ändå svenska och norska hyfsat lika :)
Radera