lördag 19 mars 2016

Wandering over the hills unseen, or is it a dream?

Här sitter jag en lördagskväll och har precis lyssnat på en föreläsning om kaniners matsmältningssystem. PÅ RIKTIGT. Utan tvivel är man inte riktigt klok, som det brukar heta. Har gjort en hashtag som heter #thelongandwindingroadtoallmänbildning för att beskriva min situation, en annan beskrivning är att "det är lite mycket just nu". Ena stunden sitter man och stångas med Platon och Weber och Marx, nästa sekund är det Jordbruksverkets föreskrifter kring minimimått för kaninburar, sen står jag helt plötsligt och är funktionär på en elittävling i spår och ska hålla reda på ETT OCH ANNAT, och däremellan petar jag in 40 timmars avlönat arbete med lite föreskrifter och allmänna råd om organisatorisk och psykosocial arbetsmiljö varvat EU:s kemikalielagstiftning och kvalitetskontroll av termoplastiska vägmarkeringar enligt europeiska standarder, med mera med mera. Så ja. Det blir väl inte jättemycket bloggat just nu.

Var i alla fall med om en SKITLÄSKIG sak idag. Jag var och handlade på Rik-Ica i Åhus. Lassade upp mina varor på bandet, lade upp den där pinnen som jag lärt mig heter "produktavskiljare", gick fram till kassan och började plocka med bankkort, Ica-kort, rabattkuponger medan kassörskan slog in det sista. Då passerade en äldre dam och gick och ställde sig på andra sidan kassan, där man står och packar ner varorna i sina kassar. Jag tänkte inte så mycket på det, utan antog att hon var och handlade tillsammans med någon och ville stå beredd att börja packa så fort jag betalat och deras varor började passera streckkodsläsaren. Noterade i alla fall att hon hade kortklippt grått hår, nån snitsig sån där scarf som gamla rika kärringar brukar svepa runt sina halsar (var ju som sagt i Åhus, Hanöbuktens svar på Solsidan), kort ljusblå kappa och svarta långbyxor. Sen när jag precis skulle betala så räckte personen bakom mig i kön fram en liten mozzarellaost som var min (eller för att vara korrekt ägdes den väl fortfarande av affären) men som hade kilat in sig mellan produktavskiljaren och nån plåtdetalj runt varubandet så att kassörskan hade missat den. Jag vände mig om åt vänster för att tacka och såg då en äldre dam med kortklippt grått hår, nån snitsig sån där scarf som gamla rika kärringar brukar svepa runt sina halsar, kort ljusblå kappa och svarta långbyxor. Alltså exakt samma person som några sekunder tidigare passerat mig och som jag sedan dess haft i ögonvrån på min högra sida.  Snodde runt åt höger och såg - samma person. Eller det var ju inte det, utan ett tvillingpar i sextioårsåldern, IDENTISKT lika ifråga om längd,  vikt, kroppstyp, ansikte, antal rynkor, minspel och utöver det IDENTISKT klädda. Fyfan vilken läskig upplevelse det var.  Alltså okej om man kanske tycker att det är "lite gulligt" att klä tvillingar likadant när de är små (fast VARFÖR? är det inte hemskt opraktiskt?), men alltså vuxna människor? Fick inte så lite skräckfilmsvibbar av detta och föreställde mig att de bodde ihop och dödade alla som kom över deras tröskel och kanske eventuellt någon mer, så jag hastade ut till parkeringen med mina kassar som en 100-meterslöpare som testat positivt på B-provet.

Ja, det var väl allt. Har som sagt tillbringat förmiddagen på en tävling, eftermiddagen med att plugga och avslutat med att göra ett onlineprov om kaninhållning (som jag hade alla rätt på eftersom jag är en sån vidrig liten plugghäst). Nu ska jag göra lax med ört- och spenattäcke i ugn. Och till det ett glas vitt. Och sen  ska jag kolla på veckans avsnitt av "Gåsmamman".  Och sen...tja, sen somnar jag väl?

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar