Nu du jäveljanuari är dina sista timmar räknade. Snart kommer lilla smidiga februari att skutta förbi på sina pigga ben, tätt följd av gladlynta mars och sedan, sedan är det VÅR. Hatar vintern även om den vi haft i år har varit väldans skonsam jämfört med 2009 och 2010 och jag hade inte gnällt en stavelse om det bara hade fortsatt vara några fjuttiga plusgrader, det tycker jag faktiskt att man kan få unna sig här i södra delen av landet. Men nu ligger det "rysskyla" över landet och hostar ur sig minusgrader så det står härliga till. Idag fryser jag dessutom helt osannolikt mycket om fötterna. Jag fryser nästan aldrig om vare sig händer eller fötter, använder till exempel bara vantar när jag skrapar rutorna på bilen på morgnarna, aldrig annars. Jag har helt enkelt svinbra blodcirkulation, men nu ikväll känns fötterna ta mig fan som två isbitar. Trots både brasa i kaminen, raggsockor och fårskinnstofflor. Mycket obehaglig känsla. Tror det är jäveljanuari som utöver någon slags voodoo, eller hoodoo som det korrekta uttrycket lyder. Voodoo är religionen, hoodoo är själva utövandet, har jag lärt mig av att se på amerikansk skräckfilm så det måste ju vara sant.
Som grädde på moset så är det alldeles otroligt kyligt vårt sovrum. Det är karaktärsdanande, men trist. Vi målade fönster i somras och då började det som bekant regna så in i helvete, så helt andra saker än isolering fick prioriteras. Typ att få färg på det nakna trävirket så att inte jätteregnen skulle sugas in där och få fönstren att svälla så att de inte skulle gå att stänga alls. Isoleringen är därför lite bristfällig på sina ställen, men det har inte spelat någon roll så länge temperaturen var behagliga 5-6 plusgrader, men nu när det är lika många minus kombinerat med snålblåst så är det JÄVELKALLT i sovrummet på grund av kyla och drag. Speciellt efter att man har suttit och snudd på hånglat med sin älskade gjutjärnskamin hela kvällen och sedan släpar sig upp en våning för att slänga sig i bingen. Det blir nästan som ett kallbad efter en bastu, föreställer jag mig åtminstone, jag är ingen bastufantast och sitter inte inne med fakta.
Imorgon är det jag som klistrar fönstren, vi var ju på Ica i Gärsnäs och bunkrade klisterremsor redan i höstas, men sedan har det liksom inte blivit av. Jag sa i och för sig igår att jag skulle göra det idag, men idag blev det liksom inte heller av. Det är ju så sabla kallt i sovrummet att man drar sig för att vistas där. Detta är vinterns moment 22, varsågod Joseph Heller om du får lust att skriva en uppföljare någon gång.
Jäveljanuari. Allt är ditt fel.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar