Vi, min man och jag, fick en bensindriven motorsåg i julklapp av mina föräldrar. Nej, vi heter inte Sawyer och bor i ett ruckel i Texas och ingen av familjemedlemmarna går under namnet "Leatherface" heller, så vitt jag vet. Även om vi råkar vara ägare till inte bara en, utan två motorsågar. Vi, läs: min man, har en gammal, elektrisk. Men det går en säkring inuti motorsågen typ varenda gång man använder den och dessutom tycker jag att det är liksom ovärdigt med en sladdmotorsåg. På gränsen till bögigt, faktiskt. Och utöver det så har vi inget eluttag utomhus, vilket innebär att man måste dra tusen meter förlängningssladd från källaren och ut i trädgården varenda djävla gång det ska sågas någonting. Jobbigt. Förutom det faktum att man måste ägna timmar åt att plocka isär och pilla på säkring inuti bögmotorsågen varje gång den ska användas.
Så vi fick en bensindriven i julklapp, och idag skulle den invigas. Min man är ute i trädgården och styr och ställer med den i detta nu. Det går väl sådär. Först startade den inte, sedan startade den och stannade. Och sedan har den startat och stannat och min man har varit inne och bläddrat i bruksanvisningen ett par gånger. Tydligen har det något med inställningarna på förgasaren att göra. Fan, måste allting vara så djävla omständligt? Jag har aldrig ens en gång tänkt på att det finns en förgasare på en motorsåg, och nu ska man tydligen känna till hur man ska ställa in den också. Med man, läs: min man. Själv ska jag masa mig ut i köksregionerna och sätta igång med söndagssteken. Hej 50-talet, eller nåt.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar