onsdag 15 maj 2024

Underströmmar

Har läst Underströmmar av Annika Widholm, detta är handlingen:

När Sandra kommer till förskolan för att hämta sina båda barn är de inte där. Först tror hon att det har blivit ett missförstånd. Men när hon inte lyckas få tag på sin man Elias, eller någon annan som vet var hennes barn är, växer paniken och hon kontaktar polisen. Kan Elias ha lämnat henne utan förvarning och tagit med sig barnen? Eller har familjen utsatts för ett brott? Kanske som en fruktansvärd hämnd för något Sandra har gjort. Gradvis går den svåra sanningen upp för henne - att hon själv på något sätt är orsak till att barnen är borta. 


Det här var en väldigt kort bok, kanske mer att betrakta som en novell? Det var väl inget större fel på den egentligen, det var mest det att jag i ett ganska tidigt skede fick en känsla av vad som hade hänt och den visade sig stämma. Visst är det kul att känna sig Sherlock Holmes-smart, men det är roligare att bli överraskad. Den här boken får två barn av fem möjliga. 

When your day is done and you want to run

Igår hade jag telefontid med veterinären som tyckte att vi skulle prova två andra mediciner eftersom det tydligen kan vara "lite lurigt att hitta rätt när det gäller matsmältningsapparaten", vissa funkar med viss medicin, andra inte alls, man får prova sig fram och se. Fick recept på en medicin som han ska äta i åtta dagar, den andra var receptfri. Varje förpackning av den receptbelagda medicinen innehöll bara fyra tabletter, han skulle äta en om dagen och jag fick således utskrivet två uttag av denna medicin. Vis av tidigare erfarenheter gick jag in på apoteket.se och kollade var den medicinen fanns. Visade sig att den bara fanns "ett fåtal" på ett enda apotek i hela kommunen och det var apoteket som ligger i THE MALL. Insert: skräckfilmsmusik. För några år sen smackades det upp ett nytt shoppingcentrum lite utanför stan, helt i onödan om ni frågar mig men det är det ju aldrig någon som gör. Jag tycker det är helt sinnessjukt att man snålar in absurdum inom till exempel skolan och vården, men samma kommun kan utan att blinka plöja ner miljarder i själsdödande shoppingcentra vars enda syfte är att folk ska köpa saker de inte behöver för pengar de inte har. Har hittills inte satt min fot på ovan nämnda shoppingcentrum och hade inga planer att göra det heller, men nu fick jag ju ta en för laget så att säga. Gjorde snabbt upp planer: åka dit direkt efter jobbet och sedan tänkte jag tröstspringa en runda i skogen vid stallet som ligger ett stenkast från ovan nämnda ställe, sedan hem. Men det går ju aldrig som man har tänkt sig. Besöket på THE MALL gick ändå bra, apoteket låg bara kanske 20 meter från ingången och hela händelsen tog mindre än fyra minuter från bildörr till bildörr. Problemet var bara att "ett fåtal" i lagersaldo betydde en förpackning av ovan nämnda medicin. Dock kunde personalen se att det fanns "ett fåtal" på apoteket vid Ica Maxi. Jag hade ju bara kollat lagersaldot på apoteket.se, men tydligen måste man också kolla på Apoteket Hjärtat och Kronan och fan vet allt vad dom heter. Alltså så här var det fan aldrig förr när apoteket var Apoteket och ägdes av staten och det var ordning och reda med allt.  Om man så klev in på världens pyttigaste apotek i Knäckebrödhult och bad om medicin mot syfilis eller någon annan medeltidsåkomma så fanns det hemma, men nu i nådens år 2024 så finns det miljoner apotek och de har öppet snudd på dygnet runt  men det finns inga mediciner på lager. 

Ja, det var ju bara att sätta sig i bilen och vrooma vidare. Ica Maxi är ytterligare ett sånt ställe där jag helst inte sätter min fot utan tungt vägande skäl. Parkeringen är jättestor, ändå är den alltid full och igår var inget undantag. Är helt förundrad över hur man kan komma till en helt knökfull parkering klockan 13.45 en tisdag i maj, har folk inga liv? Sen är Ica Maxi i sig så djävla stort att det känns som att man aldrig kommer ut. Kundvagnarna är stora som hangarfartyg och helt omöjliga att styra, och speciellt billigt är det inte heller. Så jag fattar inte att folk dras dit som flugor till as, men det är väl mig det är fel på. Nu ligger apoteket tack och lov inte inne i själva epicentrum av helvetet på jorden, men mitt mod sjönk när jag tryckte fram kölapp nummer 227 och nummer 206 betjänades. Men trägen vinner och till slut kunde jag få kvittera ut ytterligare fyra tabletter av denna medicin. Den andra medicinen däremot, den receptfria, den fanns inte att få tag på någonstans så den fick jag vackert beställa på apotea.se med expressleverans. 

Efter dessa själsdödande och energidränerande ärenden så bestämde jag mig för att springa en runda i anslutning till Ica Maxi, för där ska finnas någon form av organiserat elljusspår. Hittade det med viss möda, men fan vet hur det var konstruerat för jag tycker jag bara kom tillbaks till samma plats hela tiden, men jag ska ju inte springa så långt enligt Fotspecialisten. Ska springa 1 minut, gå 2 minuter, gånger 3, sedan springa 2 minuter, gå 1 minut, gånger 3, och bara på stigar, ingen asfalt. Det klarade jag av i skogsdungen bakom Ica Maxi, sedan satte jag mig i bilen och körde hem. Tog ut hundarna i trädgården och lät dom rasta sig där, sedan packade jag en liten ryggsäck med låneböcker som skulle lämnas och traskade ner till bibblan. Visade sig att den inte öppnade förrän 16.00 för det är skolbibliotek vissa tider och då gäller inte meröppettiderna, så jag fick traska en extrarunda för att vänta in tiden. Sedan hem och träna ett pass pilates, vilket jag har slarvat lite med sista tiden och det märktes, fan vad stel jag kände mig? Så går det när man inte sköter sig. Sen duschade jag och fixade kvällsmat och dråsade ner i soffan och stannade där resten av kvällen med en bok, med undantag för en kort runda ut med hundarna när de fått sin kvällsmat. Min man hade ärenden i stan efter sitt jobb och kom inte hem förrän efter 19.00 och var då trött som en oxe, så det var inte direkt något tjo och tjim hos någon av oss. 

Idag ska jag jobba, sen hem och träna, sen till stallet för möte, sen hem och ha filmkväll. Livet rullar på. 

tisdag 14 maj 2024

Tigerkakshjärta

Har läst Tigerkakshjärta av Lina Nordquist. Av sanna författare har jag tidigare läst Dit du går följer jag, som jag ÄLSKADE, och Livet innan du dör, som jag tyckte var bra om än lite ojämn. Detta är handlingen i Tigerkakshjärta: 

Året är 1935, vintern är iskall på Brynäs och den unga Benedikte har inte längre något val; skafferiet gapar tomt, vräkningsbeskedet ligger på bordet och hennes små pojkar håller på att tyna bort. 
2023 minns Eder vad hans mor tvingades göra för att rädda honom själv och lillebror Tom. Han minns också miraklet: morfars stuga i Rengsjö, värmen och rotmos med smör. Han minns hur allt föll samman igen, hur sanningen om det förflutna kom i kapp och ödelade. Och så minns han kärleken. 
"Tigerkakshjärta" är en historisk roman om svek, kärlek och mod i en stuga vid foten av Hälsinglands blånande berg.

När jag började läsa Dit du går följer jag så var jag fast från sidan ett. Här dröjde det lite, kanske 20 sidor, men sedan var jag lika fast som då. Älskade språket, berättelsen (som på sina ställen tangerar Dit du går följer jag), kärleken och familjebanden som gjorde mig tårögd på mer än ett ställe. En person som Morfarn skulle ju alla få ha i sina liv, då hade väl världen ändå sett annorlunda ut. Den här boken får fem tigerkakor av fem möjliga, marsch iväg till bibblan med er allihop per omgående. 

I just think that maybe It's natural when things lose their shine

Igår ringde jag till veterinärkliniken som behandlat Remus för hans bukspottkörtel och bad om en telefontid till veterinären. Det skulle jag få, men jag kan se att hon har jättemycket idag så det blir inte förrän imorgon, sa receptionisten och det var ju inget konstigt med det tyckte jag. Sen ringde veterinären i alla fall när jag var ute och gick med hundarna i skogen, men då hade jag som vanligt ljudet avstängt så det samtalet missade jag. Idag har jag satt på ljudet, vilket jag alltså endast gör om jag vet att jag väntar samtal. Annars får telefonen tiga, orkar inte med att den plingar och plongar och har sig så fort det kommer ett mail eller en nyhetsflash eller vad det nu kan vara som den vill förmedla vidare.

Igår jobbade jag och sedan var jag hos Laserkvinnan på behandling. Vet inte om jag har nämnt det, vet knappt om jag vågar nämna det heller p g a vill ej jinxa, men min golfarmbåge som jag alltså har dragits med sedan i augusti förra året har blivit otroligt mycket bättre. En dag bara upptäckte jag att nämen, nu gör det ju inte ont längre? Vill tro att det är flitig rehab som ligger bakom, men det kan ju också vara det såkallade naturalförloppet, det får man ju aldrig veta. Hoppas i alla fall att det håller i sig så här nu, känner att jag har haft min beskärda del av krämpor för ett par livstider framåt eller så. Laserkvinnan behövde dock inte känna sig sysslolös för det för jag har ju en bråkig nacke och tillhörande skulderblad där det alltid finns jobb att göra. 

Åkte hem, gick ut med hundarna, gjorde min fotrehab och stressläste sedan ut en bok som ska tillbaks till bibblan som idag. Min man kom hem från första dagen på sitt nya jobb och var nöjd och glad. Gött. Jag åkte till stallet på teorilektion, som bestod av att ridlärare A red en "projekthäst" (förr kallades dessa hästar för "problemhästar", men det verkar också vara ett begrepp som försvunnit under min paus från hästvärlden mellan cirka 2009 och 2017) och förklarade hur hon hade jobbat med den. Det var alltså hennes egen häst, inte en av ridskolehästarna. Tyckte det var dödsmodigt gjort, är så impad av henne för hon är kanske...22? år gammal. Men hästtjejer är ju inga veklingar. Minns när jag började rida på den här ridskolan omkring 1992, man hade sån respekt för den dåvarande ridskolechefen att man nästan bara vågade säga ja och nej när hon tilltalade en, hon var helt enkelt skrämmande och det var ingen som satte sig upp mot henne för då kunde man få sig en utskällning som inte var av denna världen. Blev helt chockad när jag efter ett tag fick reda på att hon var lika gammal som jag (dvs vid det tillfället cirka 24), men hon bossade obehindrat omkring med folk som var minst dubbelt så gamla och erfarna som hon. Nu är väl den typen av management by fear rätt så ute, men ändå. Inte alla 24-ish-åringar som hade axlat en sån roll. 

Trodde jag skulle komma hem från stallet i hyfsad tid eftersom hästarna går ute på nätterna nu, men då är det som att vi tar den tiden och står och babblar på stallbacken istället, så jag var väl inte i säng förrän efter 22 nångång. Får väl sikta på hyfsad tid för läggdags idag istället. Hoppas kan man ju alltid. 


måndag 13 maj 2024

Since they took away my crown of immortality

Jaha, då var en långhelg över. Den kändes inte särskilt lång alls faktiskt. Nyss var det onsdag eftermiddag, en grisblinkning senare: måndag morgon. Och inga långhelger i sikte. Hade tänkt vara ledig klämfredagen efter 6 juni, men har för mig att en i mitt team, P2, också skulle vara ledig då, hen bad om det i väldigt god tid och vid den tidpunkten var det inga konstigheter eftersom P1 ännu inte sagt upp sig. Men sen gjorde hen det och slutar nu den sista maj, och ska P2 vara ledig så kommer det i så fall bara att vara P1:s efterträdare, en vid den tidpunkten väldigt nyanställd person, ensam i labbet. Och det känns inte schysst, och man kan ju inte heller begära att P2 ska ta tillbaka sin ledighet bara för att hen fått en ny kollega som behöver tas omhand. Så no more långledighet i sikte förrän till semestern, antar jag. Som jag fick flytta fram till vecka 32 p g a att vissa kritiska grejer kommer inte P2 att hinna lära sig till dess och då var det bara jag och vår VD som kunde den funktionen och då hade jag att välja mellan att ha "semester" med ständig beredskap eller att flytta fram den, så då valde jag det senare. Min man, som börjar sitt nya jobb idag, kommer att ha semester vecka 28-31 för hans nya jobb är ett sånt som stänger fyra veckor and that's it. Så i år kommer vi inte att ha någon gemensam semester alls, det är väl bara att gilla läget. 

I alla fall. I onsdags försökte jag unna mig att ha en lugn dag efter revisionen from hell i tisdags, men det gick väl sådär. Åkte hem, var sjukt trött och skulle iväg på styrelsemöte på kvällen. Gick ut en sväng till hönsen, tänkte messa min dotter och fråga om de ville ha ägg för vi har sjukt många just nu, lyckades strax därpå med konststycket att tappa ett helt flak i golvet så det problemet löste sig så att säga av sig själv. Bölade nästan av trötthet när jag sanerade golvet från krossade ägg, med benäget bistånd av Tage som inte på något vis var ledsen över denna i hans ögon härliga uppgift. 
Åkte sedan till stallet för möte. Som drog ut på tiden, det är mycket att ta tag i och ännu har vi liksom inte hittat något flyt i hur vi ska jobba utanför styrelsemötena. Känns som att alla är och drar i allt utan att det för den sakens skull blir något vidare resultat. Men det ska väl landa så småningom, det är i alla fall (än så länge) god stämning i den här styrelsen. 

I torsdags vaknade jag tidigt, tog en barfota långpromenad med hundarna och rev sedan av veckostädningen. Min man klippte gräset för första gången i år, vilket vi som vanligt verkar vara sist i Sverige (nåja) med att ha gjort. Mmm, älskar ljudet av gräsklippning, särskilt när jag själv ligger på soffan och drönar med en bok. Vilket jag gjorde nu. Fast sedan var det dags att upp och hoppa och åka till stallet igen. Först möte i tävlingskommittén, sedan ridning och slutligen hem och landa på soffan. 

Fredagen var en tom dag i kalendern. Inledde den som vanligt med långpromenad, sedan stod det SLAPPANDE på agendan. Ordnade med mina boklån som det har kört ihop sig med. Jag reserverar ju böcker på bibblan så fort jag hör talas om någon som verkar bra och ibland rasslar det till och blir jackpot. Nu hade jag tre böcker på 14-dagarslån som inte gick att låna om, samt en hög som jag hade fått prioritera om p g a andra 14-dagarslån tidigare. Lånade om och flyttade fram och hade mig så att läsbördan blev mer rimlig, haha. Sedan låg jag på soffan och läste exakt hela eftermiddagen. G-Ö-T-T. Beställde hämtmat till middag, kollade på Love Is Blind Brasilien och sedan var det läggdags. 

På lördagen var det viltspårträning, fast lyxvarianten som bedrivs en kvart hemifrån och där man kommer till färdiga spår, så istället för en heldag så var jag hemma till lunch och då hade jag även hunnit handla på hemvägen. Sedan var det mer slappande med böcker. Lagade spaghetti och köttfärssås till middag, vi såg på ännu ett avsnitt av Love Is Blind Brasilien och kände oss som hundra år gamla moralister för här är det verkligen pang på rödbetan och hångel och smek vart man än ser, men tror inte det kommer att hålla i längden. Den där bikinibyxan lämnar då verkligen inget åt fantasin, hörde jag  mig själv säga som ett eko av typ min farmors generation så det är väl där jag har landat nu. 
Mello, eller förlåt, JUROVISCHJON, gick oss helt obemärkt förbi. Hade det inte varit för att bussarna som inte är i trafik och som då brukar skoja till det och skriva typ God jul eller Kärlek åt alla där det annars står till exempel Skåneexpressen 3 Simrishamn hade skrivit Douze points i displayen istället för Ej i trafik i veckan innan så hade jag nog inte fattat att det var den här helgen. Kollade istället klart på Baby Reindeer, den var bra. Hon som spelade Martha var obehagligt lik min tidigare kollega JBK (JätteBebisKollegan), vilket var lite läskigt för tror att JBK också skulle kunna så att säga gå all in. Så är det någon som vill göra en svensk variant av Baby Reindeer så hör av er till mig angående castingen. Hehe. 

Igår sken solen! Det har inte varit något vidare vårväder den här långhelgen, mest mulet och gråkallt. Först var det långpromenad och sedan högg jag ved inne hos grannen, en deal som gynnar oss eftersom vi får behålla veden. Brände mig såklart i nämnda sol, fast det märkte jag inte förrän senare. Stekte pannkakor till lunch och bestämde mig för att inte baka bröd. Min man har nämligen fått för sig att han är överkänslig mot gluten "eller nåt" och har därför provat att utesluta bröd ett tag. Själv äter jag ju i regel bara en skiva vanligt bröd om dagen, till frukost på jobbet måndag till torsdag (på fredagar har vi bjudfrukost) och fyra skivor bröd känns lite onödigt att baka, fast å andra sidan tycker jag inte att man blir riktigt mätt på köpebröd. Aja, vi får väl se. Drog igång ett långkok, sedan var det träningslandskap i handboll för herrarna, Sverige-Tyskland, en match som Sverige vann ganska komfortabelt trots avsaknad av Palicka och Lagergren. Fast Tyskland saknade ju också någon stjärna. Upptäckte att mitt långkok nästan hade kokat torrt, men lyckades rädda det i sista sekund. Blev tyvärr lite besk bismak av det brända, men det får väl vara straffet för att man fokuserar mer på handboll än på matlagning. Ja, sen var väl helgen i princip slut. 

Idag ska jag till Laserkvinnan på behandling efter jobbet. Måste också ringa veterinären och rådgöra med dom angående Remus, tycker inte han blir bättre trots medicinering så det kan nog vara att han behöver byta foder. Problemet är att han står på ett saltfattigt foder eftersom han tidigare haft urinsten, men när man har bukspottkörtelinflammation så måste man äta ett extremt fettsnålt foder och det går inte att kombinera med det saltfattiga. Veterinären tyckte dock att vi kunde prova att se om det funkade med bara medicinering för hans värden var ändå rätt hyfsade. Men han spyr fortfarande, om inte dagligen så i alla fall ett par tre gånger i veckan, och det är ju inte hållbart i längden. 
Ingen ridning idag eftersom det är teori den här veckan, så förhoppningsvis kommer man i alla fall hem i vettig tid om det inte är så att hästar ska släppas ut i hagar, för det är ju den tiden på året nu, men tror att de redan går ute. Finns ju liksom ingen anledning att släpa upp dom till stallet om de inte ska ridas. 

Ja, det var väl det hela so far. Dags att ta tag i sitt liv dårå. 




lördag 11 maj 2024

Årets tjur 2024

I dagarna släpptes korna ut i backarna/naturreservatet som gränsar till vår tomt. Utgår från att alla sitter som på nålar och undrar vem som blev årets tjur? Det blev faktiskt något av en favorit i repris, nämligen O'Hare. Han verkar göra sitt jobb bra, för det är fjärde året i rad nu som vi så att säga bor grannar. 

Här kommer HELA LISTAN (som det brukar heta i veckotidningarna):

2017: Mesmerizer
2018: Napoleon
2019: Ossian
2020: Mesmerizer
2021: O'Hare
2022: O'Hare
2023: O'Hare
2024: O'Hare

fredag 10 maj 2024

Till stallet istället, v 19 2024, pt 2

Igår var det dressyrtorsdag och för första gången på, tror jag, hela den här terminen gick inte Köttbullen lektionen innan så vi fick lite egentid och mys i boxen när jag gjorde i ordning henne. 
Gårdagens fokus låg på galoppfattningar och det var ju bra för det behöver vi ju alltid jobba med. Är det inte Köttbullen som inte lyssnar på hjälperna så är det jag som faller framåt i fattningen. Fattningarna från trav gick väl överlag hyggligt, men sen skulle vi fatta från skritt och då gick det USELT i vänster varv - som ändå är hennes "lätta" sida, men helt oväntat JÄTTEBRA i höger varv där hon gjorde flera på varandra följande fina och balanserade fattningar där jag höll på att tippa baklänges för att hon a. satte in bakdelen under sig och b. jag var så in i helvete fokuserad på att INTE LUTA MIG FRAMÅT. Lilla duktiga Köttis. Det här ska jag leva länge på.