Stod i köket och tänkte att jag skulle slänga ihop lite småkakor. På en del bloggar jag läser så koketterar vissa människor med att de är "tantiga" för att de till exempel bakar småkakor. Vad är det för tantigt med det? När jag var liten hade min mamma och hennes väninnor kafferep med sju sorters kakor både avigt och rätt. När jag var liten var min mamma och hennes väninnor i 30-årsåldern. Det vill säga i ungefär samma ålder som en del av min egen dotters vänner snart befinner sig i. Är man tant då ELLER? Nä, det var väl det jag trodde. Fast jag känner mig å andra sidan rätt vuxen när jag bakar småkakor utan att äta upp dom. Jag tycker det är kul att baka och känner mig hemskt nöjd med att ha burkar fulla med hembakta kakor, men känner inget direkt behov av att äta upp det jag har åstadkommit. Som tur är så är min man något av ett kakmonster, alternativt har blivit det sedan han träffade mig, så det är en win-win-situation. Han tillhör dessutom den där avundsvärda typen av människor som kan äta hur mycket och onyttigt som helst utan att gå upp ett gram, och dessutom utan att någonsin ha satt foten på ett gym eller i motionsslingan.
I alla fall, jag greppade husbibeln Sju sorters kakor och bläddrade fram till småkaksdelen. Bestämde mig för att göra syltkakor, inte för att jag är särskilt förtjust i det utan mer för att det står en syltburk i kylskåpet som behöver gå åt. Äter typ aldrig sylt annat än till pannkakor, och äter pannkakor väldigt sällan. Vet inte varför, för det är gott. Note to self: Ät mer pannkakor. I receptet till syltkakorna ingick ett halvt ägg. Vad fan liknar det? ETT HALVT ÄGG? Hur delar man ett rått ägg? Det är ju inte som att separera i gula och vita direkt, utan här ska man in i en seg och slemmig massa och dela upp den i två lika stora delar och tro att det ska gå bra. Den som konstruerade det här receptet måste ju vara en idiot av något slag. Jag löste det lite elegant genom att göra dubbel sats, men då räckte inte potatismjölet. Fick dryga ut med vetemjöl, men det blir säkert bra det med.
Skojade sedan till det och tog Nöt-Creme istället för sylt på den ena plåtens kakor. När man var liten och köpte Nöt-Creme som godis så stod det ju någonting på förpackningen om att det kunde "användas till bakverk" (och ingenting om att man med fördel kunde äta den som den var) och det tyckte man ju var synnerligen märkligt att någon ens kunde tänka tanken på att offra det godaste lördagsgodiset till att ha och baka med. Men idag har det alltså skett, vi får väl se om det blir så lyckat som den gamla reklamen utlovade. TVEKSAMT.
söndag 4 november 2012
lördag 3 november 2012
HURRA, Sverige - Holland 33 - 31
Sitter här och hyperventilerar lite efter det som skulle bli en ganska avspänd handbollshistoria, men som i vanlig ordning eskalerade till nagelbitarterror på hög nivå. Tycker ändå att Sverige gjorde rätt så bra ifrån sig med tanke på att de i princip ställer upp med ett pojklag, så då får man väl ändå vara nöjd. Nu är inte nästa kvalmatch förrän i april och till dess ska de väl hinna spela ihop sig lite mer, får man verkligen hoppas eftersom mina nerver inte riktigt är gjorda för att hålla för sådan här tortyr.
Snart: Downton Abbey, och sedan förmodligen läggdags. Man kan lätt tro att jag är med i någon slags sömnsekt. Det hade varit för djävla bra att kunna ha det att skylla på och inte bara att man är en kvällstrött MES.
Snart: Downton Abbey, och sedan förmodligen läggdags. Man kan lätt tro att jag är med i någon slags sömnsekt. Det hade varit för djävla bra att kunna ha det att skylla på och inte bara att man är en kvällstrött MES.
Villrådig
Nu blev det ju himla krångligt det här. I-landsproblem alltså, men ändå, för nu är det ju alltså HANDBOLL på tv samtidigt som Så Mycket Bättre. Som jag i och för sig inte är jätteintresserad av att se eftersom jag inte kan komma på en enda låt med Olle Ljungström förutom Hundarna Brinner och helt ärligt, den som väljer att göra en cover på den måste ju ha extremt dålig fantasi. Å andra sidan känns det lite halvtaskigt mot sin sport-ointresserade man att ockupera en hel tv-lördagskväll med EM-kval i handboll. Har i och för sig aldrig hört talas om en sportintresserad man som har ångest över att han har monopol på fjärrkontrollen under ett helt fotbolls-VM, men det betyder ju inte att jag måste vara likadan bara för det.
Handboll vs Så Mycket Bättre? Sverige borde vinna mot Holland, men säker kan man ju inte vara. Olle Ljungström, hur het är han på en skala? Dessa eviga val!
Tar en bit kvalitetschoklad (Lindts Excellence Dark A Touch Of Sea Salt) och ett glas rött medan jag funderar vidare.
Handboll vs Så Mycket Bättre? Sverige borde vinna mot Holland, men säker kan man ju inte vara. Olle Ljungström, hur het är han på en skala? Dessa eviga val!
Tar en bit kvalitetschoklad (Lindts Excellence Dark A Touch Of Sea Salt) och ett glas rött medan jag funderar vidare.
I väntans tider
Har wokat fläskkött, grönsaker och nudlar. Nä, fel, det var faktiskt bara helt vanlig fullkornsspaghetti som blev över från igår, men "wokad spaghetti" lät mer som en kulturkrock och inte så värst gott. Sitter nu och väntar på min man, som bara skulle ner till affären en vända. Ja, jag har precis också varit i affären en vända. Familjen Kommunikation slår till igen. Innan han gick gastade jag dock: KÖP MER BRYSSELKÅL, DET ÄR SÅ HIMLA BILLIGT. Går inte att missförstå. Kommer han inte hem med kassarna fulla blir jag vred.
Sådär mycket bättre
Alltså det jag verkligen älskar med långhelg är att man är ledig ett par dagar som man brukar vara varje vecka, och så vaknar man när det borde ha varit måndag och så är det ändå bara lördag! Vilken finfin överraskning. Långhelg...bästa ordet just nu.
Regnet stod som spön i backen, men det är ju inget som hindrar en från att antasta skog och mark med sin närvaro, så jag drog på mig mina nya vinterstövlar och tog med mig taxarna på en runda. Här skulle ju vem som helst kunna invända att "det är kanske inte så smart att gå på långpromenad med alldeles nya stövlar..." och JA, JAG VET. Det blir alltid likadant. Åh vilka sköna skor/stövlar jag har köpt. Ut och gå med mig bara, och sedan när man kommer till point of no return så känner man att det nog börjar skava lite här och där, och sen när man kommer hem är ens fötter helt skinnflådda. Nä, så illa blev det faktiskt inte idag, men det var nog snarare stövlarnas förtjänst än beroende på min intelligens.
Jag återvände hem, bytte till gympaskor, tog mp3-spelaren och drog iväg och plockade några kilo slånbär eftersom jag inte riktigt kan motstå detta gratiserbjudande från Frälsaren. Och nu har vi ju dessutom en NY FRYS att fylla. Det är så yeah yeah, wow wow. Jag travade ner till Konsum för att införskaffa lite förnödenheter till resten av helgens måltider, och då var det EXTRAPRIS PÅ BRYSSELKÅL. Köpte inte rubbet, men snudd på. Plus djupfrysta bär i parti och minut, för här ska det göras smoothies så att det står härliga till nu när det är så enkelt att bara ta fram en näve djupfrysta bär ur frysen istället för att behöva ränna hela vägen ner till källaren. Synd bara att det är den kalla årstiden som står för dörren, vilket gör att man kanske inte är fullt lika sugen på en svalkande smoothie varenda dag, men min tid kommer.
I alla fall. Slånbären kommer att hamna i frysen tills vidare, för jag har ingen sprit hemma att göra likör av. Läste ett recept där man kunde lägga slånbär i ljus rom, slåneld heter det då. Det låter väl spännande, nästan som någonting som vikingar skulle kunna hälla i sig för att samla mod och styrka innan de gav sig iväg på plundringståg runt om i världen. Nu fanns det eventuellt inte ljus rom på vikingatiden, och inte i det här hemmet heller, så jag får väl avvakta tills jag får vägarna förbi systemet.
Nu ska jag strax tända i kaminen, ta en dusch, laga middag och varva ner slash ladda upp inför säsongsstarten av Downton Abbey ikväll. Mmmm....Downton Abbey. Vi har även som sista paret i Sverige börjat titta på Så Mycket Bättre, men ikväll är det Olle Ljungström och det känns väl sådär lockande. OLLE LJUNGSTRÖM, vad har han åstadkommit, liksom?, invände jag gnälligt i morse. Poängen med covers är ju i alla fall att man vet hur originalet låter, menade jag på vidare, men jag kan inte säga EN ENDA LÅT med Olle Ljungström . "Ja, men han har ju ändå gjort en del", sa min man överslätande, men efter att ha grävt djupt i medvetandet så var Hundarna Brinner den enda Olle Ljungström-låt som vi kunde komma på, ni vet den som Reeperbahn/Nürnberg 47 spelar i Filmen G. Och den tror jag knappast att någon gör en cover på. Det skulle väl vara Magnus Uggla i så fall, han var ju också med i Filmen G. Jaja. Vi får väl se.
Regnet stod som spön i backen, men det är ju inget som hindrar en från att antasta skog och mark med sin närvaro, så jag drog på mig mina nya vinterstövlar och tog med mig taxarna på en runda. Här skulle ju vem som helst kunna invända att "det är kanske inte så smart att gå på långpromenad med alldeles nya stövlar..." och JA, JAG VET. Det blir alltid likadant. Åh vilka sköna skor/stövlar jag har köpt. Ut och gå med mig bara, och sedan när man kommer till point of no return så känner man att det nog börjar skava lite här och där, och sen när man kommer hem är ens fötter helt skinnflådda. Nä, så illa blev det faktiskt inte idag, men det var nog snarare stövlarnas förtjänst än beroende på min intelligens.
Jag återvände hem, bytte till gympaskor, tog mp3-spelaren och drog iväg och plockade några kilo slånbär eftersom jag inte riktigt kan motstå detta gratiserbjudande från Frälsaren. Och nu har vi ju dessutom en NY FRYS att fylla. Det är så yeah yeah, wow wow. Jag travade ner till Konsum för att införskaffa lite förnödenheter till resten av helgens måltider, och då var det EXTRAPRIS PÅ BRYSSELKÅL. Köpte inte rubbet, men snudd på. Plus djupfrysta bär i parti och minut, för här ska det göras smoothies så att det står härliga till nu när det är så enkelt att bara ta fram en näve djupfrysta bär ur frysen istället för att behöva ränna hela vägen ner till källaren. Synd bara att det är den kalla årstiden som står för dörren, vilket gör att man kanske inte är fullt lika sugen på en svalkande smoothie varenda dag, men min tid kommer.
I alla fall. Slånbären kommer att hamna i frysen tills vidare, för jag har ingen sprit hemma att göra likör av. Läste ett recept där man kunde lägga slånbär i ljus rom, slåneld heter det då. Det låter väl spännande, nästan som någonting som vikingar skulle kunna hälla i sig för att samla mod och styrka innan de gav sig iväg på plundringståg runt om i världen. Nu fanns det eventuellt inte ljus rom på vikingatiden, och inte i det här hemmet heller, så jag får väl avvakta tills jag får vägarna förbi systemet.
Nu ska jag strax tända i kaminen, ta en dusch, laga middag och varva ner slash ladda upp inför säsongsstarten av Downton Abbey ikväll. Mmmm....Downton Abbey. Vi har även som sista paret i Sverige börjat titta på Så Mycket Bättre, men ikväll är det Olle Ljungström och det känns väl sådär lockande. OLLE LJUNGSTRÖM, vad har han åstadkommit, liksom?, invände jag gnälligt i morse. Poängen med covers är ju i alla fall att man vet hur originalet låter, menade jag på vidare, men jag kan inte säga EN ENDA LÅT med Olle Ljungström . "Ja, men han har ju ändå gjort en del", sa min man överslätande, men efter att ha grävt djupt i medvetandet så var Hundarna Brinner den enda Olle Ljungström-låt som vi kunde komma på, ni vet den som Reeperbahn/Nürnberg 47 spelar i Filmen G. Och den tror jag knappast att någon gör en cover på. Det skulle väl vara Magnus Uggla i så fall, han var ju också med i Filmen G. Jaja. Vi får väl se.
fredag 2 november 2012
Ledig fredag
The Thaw var verkligen en usel skräckfilm, som handlade om en forskare någonstans på/i Alaska (tror jag) som hade upptäckt en livsfarlig parasit som krälade omkring i äckliga sår. Och så var det några studenter och så forskarens egen dotter som skulle åka till forskningsstationen och när de kom dit var alla döda. Typ. Sedan tittade vi inte mer, för min man blev lite illamående av att se maskar som krälade omkring i öppna sår och folk som tuggade fradga och dog och hade sig, och jag blev plötsligt dödstrött eftersom jag lite tidigare hade tagit knarkvärktabletter för att bli kvitt en jobbig och mycket envetet malande huvudvärk som plågat mig exakt hela dagen.
Vaknade i morse utan huvudvärk men fick istället börja dagen med att bli förbannad på Elgiganten för vilken gång i ordningen vet jag inte. Vi köpte ju ett frysskåp för ett bra tag sedan. Först var leveransen försenad, sedan när det äntligen kom så visade det sig att det hade fått en fet smäll under transporten så att hela kylaggregatet hade lossnat och bara hängde ner i några ledsna sladdar. Jamen tro då inte att Elgiganten lite snabbt och lätt kommer och ordnar upp det hela. Nä, för det var inte deras fel utan Postens, så nu ska det startas något segt reklamationsärende som gissningsvis ska dras i långbänk ett tag. Igår ringde i alla fall Posten och meddelade att de ämnade komma och lämna ett nytt frysskåp från Elgiganten. Jamen jättebra, och så förväntar man sig lite att de ska ta med sig det gamla tillbaks när de ändå är ute och kör, men nehejdå, det kunde de inte alls göra för då måste de ha fraktsedlar för det och det hade de inte. Och på Elgiganten så hänvisade de till sin sura reklamationsärendehantering som "betades av i tur och ordning". Så nu är halva matrummet blockerat av ett defekt frysskåp plus emballage som ska avhämtas FAN VET NÄR. Hatar Elgiganten för detta nu, hur djävla svårt kan det vara att samordna sin logistik?
I alla fall. Tog med mig taxarna och gick en långpromenad och kom tillbaks och var mindre irriterad. Började städa, vilket kanske inte är någon stämningshöjare direkt men det fanns behov av det. Sedan lagade jag mat och så åt vi och betade av ett avsnitt av Sons of Anarchy, som vi har börjat kolla på nu. Vi, eller åtminstone jag, har tidigare avfärdat serier som Mad Men (har sett typ nästan hela första säsongen och DET HÄNDER JU INGENTING), The Wire (samma sak där) och Dexter (här händer det visserligen grejer, men jag gillar inte upplägget riktigt), så i jämförelse med dom är den väl rätt okej. Fast jag står inte ut med morsan i serien. Min man sa "är det inte hon som var med i 'Våra värsta år'?" och jag vägrade tro honom och vi slog vad om tjugo spänn som jag förlorade. Men det förklarar varför jag inte står ut med morsan, för "Våra värsta år" är snudd på den vidrigaste tv-serie jag vet.
Igår åkte vi förbi ett ställe där de skyltar hur frestande som helst med "hembakade blåbärspajer" som vi har sneglat på både en och tre gånger, och för första gången stannade vi och gick in. Köpte en blåbärspaj till det hutlösa överpriset av sextiofem spänn, och den var inte ens speciellt god. Inte var de speciellt trevliga där heller. Note to self: gynna inte den här butiken fler gånger.
Idag gick jag förbi ett ställe där det växte SJUKT mycket slånbär. Man kan ju inte göra så mycket med slånbär mer än likör och jag har redan minst 1½ liter som står på lagring, och hur mycket likör konsumerar man egentligen per capita och år? Men, viktigt, man ska inte förslösa Herrens gåvor, så jag får nog ändå gå dit imorgon och plocka av lite. Man kan väl göra ännu mer likör och ha med sig som gå-bort-present om man skulle råka bli bortbjuden någonstans någon gång? Den som lever får se.
Vaknade i morse utan huvudvärk men fick istället börja dagen med att bli förbannad på Elgiganten för vilken gång i ordningen vet jag inte. Vi köpte ju ett frysskåp för ett bra tag sedan. Först var leveransen försenad, sedan när det äntligen kom så visade det sig att det hade fått en fet smäll under transporten så att hela kylaggregatet hade lossnat och bara hängde ner i några ledsna sladdar. Jamen tro då inte att Elgiganten lite snabbt och lätt kommer och ordnar upp det hela. Nä, för det var inte deras fel utan Postens, så nu ska det startas något segt reklamationsärende som gissningsvis ska dras i långbänk ett tag. Igår ringde i alla fall Posten och meddelade att de ämnade komma och lämna ett nytt frysskåp från Elgiganten. Jamen jättebra, och så förväntar man sig lite att de ska ta med sig det gamla tillbaks när de ändå är ute och kör, men nehejdå, det kunde de inte alls göra för då måste de ha fraktsedlar för det och det hade de inte. Och på Elgiganten så hänvisade de till sin sura reklamationsärendehantering som "betades av i tur och ordning". Så nu är halva matrummet blockerat av ett defekt frysskåp plus emballage som ska avhämtas FAN VET NÄR. Hatar Elgiganten för detta nu, hur djävla svårt kan det vara att samordna sin logistik?
I alla fall. Tog med mig taxarna och gick en långpromenad och kom tillbaks och var mindre irriterad. Började städa, vilket kanske inte är någon stämningshöjare direkt men det fanns behov av det. Sedan lagade jag mat och så åt vi och betade av ett avsnitt av Sons of Anarchy, som vi har börjat kolla på nu. Vi, eller åtminstone jag, har tidigare avfärdat serier som Mad Men (har sett typ nästan hela första säsongen och DET HÄNDER JU INGENTING), The Wire (samma sak där) och Dexter (här händer det visserligen grejer, men jag gillar inte upplägget riktigt), så i jämförelse med dom är den väl rätt okej. Fast jag står inte ut med morsan i serien. Min man sa "är det inte hon som var med i 'Våra värsta år'?" och jag vägrade tro honom och vi slog vad om tjugo spänn som jag förlorade. Men det förklarar varför jag inte står ut med morsan, för "Våra värsta år" är snudd på den vidrigaste tv-serie jag vet.
Igår åkte vi förbi ett ställe där de skyltar hur frestande som helst med "hembakade blåbärspajer" som vi har sneglat på både en och tre gånger, och för första gången stannade vi och gick in. Köpte en blåbärspaj till det hutlösa överpriset av sextiofem spänn, och den var inte ens speciellt god. Inte var de speciellt trevliga där heller. Note to self: gynna inte den här butiken fler gånger.
Idag gick jag förbi ett ställe där det växte SJUKT mycket slånbär. Man kan ju inte göra så mycket med slånbär mer än likör och jag har redan minst 1½ liter som står på lagring, och hur mycket likör konsumerar man egentligen per capita och år? Men, viktigt, man ska inte förslösa Herrens gåvor, så jag får nog ändå gå dit imorgon och plocka av lite. Man kan väl göra ännu mer likör och ha med sig som gå-bort-present om man skulle råka bli bortbjuden någonstans någon gång? Den som lever får se.
torsdag 1 november 2012
HURRA, Sverige - Ukraina 27 - 23
Sitter här och har precis genomlidit EM-kvalet i handboll på hemmaplan, och det gick ju vägen trots att Sverige i det närmaste ställde upp med ett pojklag. Eller nä, kanske inte riktigt. Men det var en hel del nykomlingar med, Kim Andersson har ju slutat i landslaget, och det stabila mittförsvaret i form av Jernemyr och Karlsson fanns inte heller på plan. Men jag tycker ändå att Sverige skötte sig med bravur.
Är nu helt slut efter a. handbollen och b. dagens besök i Malmö. Jag kan inte nog betona hur glad jag är att jag inte bor i en storstad. Höll på att få krupp bara när vi skulle ta oss in och ut via allsköns betongspaghetti med filbyten hit och dit. Och då var det inte ens jag som körde. Tror att om jag skulle besöka till exempel New York så skulle det förmodligen vara en upplevelse i stil med att hamna på en annan planet.
Men jag hittade i alla fall Fotkultur, butiken för barfotafantaster, och det besöket uppfyllde alla mina förväntningar och lite till. Fick tala ut alldeles perverst länge om min fötter och min löpträning, fick mitt löpsteg filmat och analyserat samt bra tips om hur jag ska gå vidare och trappa upp min träning. Kände till slut eventuellt att killen i affären kanske ville att jag skulle gå så att han fick dricka kaffe, sköta bokföringen eller kolla sin Facebook. Å andra sidan köpte jag två par vinterstövlar, så en liten slant har de väl i alla fall tjänat på mig.
Tänkte skriva ett epos om mina nya stövlar, men nu gastar min man att det är skräckfilm på tv så jag får väl göra honom sällskap framför The Thaw.
Är nu helt slut efter a. handbollen och b. dagens besök i Malmö. Jag kan inte nog betona hur glad jag är att jag inte bor i en storstad. Höll på att få krupp bara när vi skulle ta oss in och ut via allsköns betongspaghetti med filbyten hit och dit. Och då var det inte ens jag som körde. Tror att om jag skulle besöka till exempel New York så skulle det förmodligen vara en upplevelse i stil med att hamna på en annan planet.
Men jag hittade i alla fall Fotkultur, butiken för barfotafantaster, och det besöket uppfyllde alla mina förväntningar och lite till. Fick tala ut alldeles perverst länge om min fötter och min löpträning, fick mitt löpsteg filmat och analyserat samt bra tips om hur jag ska gå vidare och trappa upp min träning. Kände till slut eventuellt att killen i affären kanske ville att jag skulle gå så att han fick dricka kaffe, sköta bokföringen eller kolla sin Facebook. Å andra sidan köpte jag två par vinterstövlar, så en liten slant har de väl i alla fall tjänat på mig.
Tänkte skriva ett epos om mina nya stövlar, men nu gastar min man att det är skräckfilm på tv så jag får väl göra honom sällskap framför The Thaw.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)