måndag 3 augusti 2026

260803

Jahapp, då var det plötsligt augusti. Och måndag och ny vecka och nya tag, osv. En perfekt tid för nystart om man vill ha en sådan. Det vill jag, jag vill rensa och sortera och få ordning. Tycker vi lever i ett kaos med grejer överallt och det är så jobbigt (i-landsproblem, jag vet). Nu håller min man på att skrapa och måla alla fönster och innan det är klart kommer ingenting att hända med röjningen av vardagsrummet, där merparten av skivor och dvd-filmer alltså ska VÄCK.  Men det kan alltså inte påbörjas förrän alla fönster är färdigmålade. Men det finns ju annat man kan göra under tiden, tänker jag. Rensa i köksskåp och lådor till exempel. En låda eller ett skåp i veckan, så småningom blir man klar med det och då är det väl lagom att börja om, hehe. 

I fredags åt vi tacos och började kolla på Svärtan på SVT. Jag har ju läst boken som serien bygger på, Sommaren 1985 av John Ajvide Lindqvist, jag tyckte den bara var sådär och serien kändes också bara sådär faktiskt. Men men. Kollade sedan vidare på en serie jag följer själv på Netflix, Tills jag hittar dig. Den är väl som alla Harlan Coben-serier: inget är som man tror. Såg ett avsnitt och gick sedan och lade mig, inte för att det var ospännande utan för att det var fredagskväll och jag var trött.  

I lördags gick jag upp rätt tidigt, gick långpromenad med hundarna, tränade ett corepass, gjorde rehab, åt lunch. Började sedan rensa i en hylla med hundböcker i nämnda vardagsrum. På den tiden jag var instruktör köpte jag på mig en djävla massa fackböcker i allt som rörde hundar och inlärning och mentalitet och olika tränings- och tävlingsgrenar, för man fick ju vara kunnig och uppdaterad och om sig och kring sig. Nu är ju den tiden över, känner därför inte att jag behöver ha flera hyllplan med böcker om allt från agility till viltspår, speciellt inte eftersom jag nu valt att gå ur SKK också och därmed stängt dörren till all form av hundtävlande. Eller ja, skulle jag ändra mig så är det ju bara att lösa nytt medlemskap, men jag känner inget sug efter det alls. Det var roligt så länge det varade, men nu är den perioden i livet över. Den klubb för vilken jag har tränat viltspår för i alla år har också haft någon form av kris/konflikt så hux flux försvann alla eldsjälar och nu är det en ny styrelse för vilken jag känner ett starkt njaaa? Som jag sa till min f d partner in crime J när jag hörde av mig och undrade om hon ville ha mina hundträningsgrejer, spårpinnar och apporter och gud vet allt vad man har samlat på sig under åren: Jag ska nog bara vara en helt vanlig hundägare från och med nu. Det känns faktiskt helt okej att vara det. 
Gjorde pasta och köttfärssås på resterna av tacofärsen till middag och så kollade vi på ytterligare ett avsnitt av Svärtan, men nej, sen gav vi upp. Förlåt John Ajvide Lindqvist, men den var inte för oss. 

Igår gick jag min vanliga söndagsrunda, såsade sedan i soffan med en bok. På eftermiddagen kom först J för att hämta upp alla mina hundgrejer som jag rensat ut, inklusive fyra kassar facklitteratur och tre kassar med fryst blod och klövar till viltspårträning. Sen kom min sons fru med några kompisar, de skulle besöka ett intilliggande naturreservat och behövde någonstans att ställa bilen och så ville de kolla på hönsen och hälsa på hundarna. Resten av eftermiddagen tillbringade jag i soffan med en bok. Gött. 

Nu är det som sagt ny vecka och nya möjligheter. Ikväll börjar ridningen, det ska bli spännande. Känns som det var evigheter sen jag satt i en sadel så det kan nog kännas lite här och var efteråt. Vi ska byta ridlärare också, från K till L, det blir spännande även om jag såklart kommer att sakna K. Men tror även det blir bra med L. Hoppas på Köttbullen, men hoppas också lite på att få rida någon annan ponny. Obs, PONNY. I natt drömde jag att jag skulle få rida en helt ny häst som ingen annan brukade rida, oklart varför. Vaknade dock innan jag kom upp på hästryggen i drömmen, så jag vet inte hur det slutade.  







3 kommentarer:

  1. Det är nog lättare att rensa ut hundgrejor så länge man har hund. Om jag nu ska utgå från mig själv. Jag klarar inte av att tömma garderoben här hemma där allt hundrelaterat är samlat. Det är två år sedan nu och gråten kommer bara av att skriva detta.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Sant, nu är det ju mer bara som en del av ett beslut att lägga ner instruktörs- och tävlingsbiten, hade varit en helt annan sak att rensa ut p g a att hundarna inte längre finns. Som när man tvingas plocka bort matskål och koppel när man kommer hem efter det där absolut sista veterinärbesöket. Då är man sannerligen inte kaxig :(

      Radera
  2. Du beställer saker pa nätet, onödiga grejer ibland (läs bl.a. doftljus), sa varför inte i stället lägga pengar pa en städfirma som kan städa, rensa och ta hand om det du tycker behöver tas om hand en gang? Sen kan du fortsätta med vardagsstädningen varje torsdag. Da skulle du slippa irritera dig och dessutom inte behöva göra allt röjarbete själv. Win-win i mitt tycke.

    Alternativt har du ju tva barn, som jag antar gärna skulle hjälpa sin mamma, men du kanske inte är en san som ber om hjälp.
    /Annika

    PS. Jag träffade en 1,5-arig otroligt väluppfostrad hund häromdagen, men sa var matte ocksa hundinstruktör. Och jag noterar att det inte postats nagra gulliga djurbilder än...

    SvaraRadera