Virus, vik hädan!

Vaknade i morse och hade typ pyttelite ont i halsen. Bara precis så lite att man märker att man har ett innandöme i sin hals, så att säga. Nu ska man ju inte träna när man är sjuk, men det här var enligt mig inte att vara sjuk och jag har flera gånger med framgång tränat bort en annalkande förkylning. Och jag menar, kan Lisa Nordén vinna VM i triathlon dagen efter en lång natt med matförgiftning och kaskadkräkningar så kan väl jag springa 5 km med pyttelite halsont. Så Sabina och jag var ute och sprang på lunchen och det kändes hur bra som helst både under tiden och efteråt, och sedan tänkte jag inte mer på min hals annat än att den inte kändes längre, så jag antog att anden hade besegrat kroppen eller nåt sånt där fränt.

Men nu ikväll när jag var på brukshundklubben så noterade jag att det började smyga sig på igen, det pyttelilla ontet. Har verkligen ingen lust att det ska utvecklas till en värstingförkylning som man ska gå och dras med i veckor framöver. Folk som är LB ("lide bissy", måste uttalas på dryg skånska) brukar säga att de inte har tiiiid att vara sjuka, det har väl jag i och för sig just nu, men jag har fan i mig inte LUST. Räcker det inte att jag gick och hostade och kraxade typ två av fyra semesterveckor? Var visserligen inte dödssjuk, men ändå, är inte kvoten fylld för ganska lång tid framöver i och med detta? TYCKER JAG NOG. Fast för säkerhets skull ska jag kanske gå och lägga mig tidigt med Mons Kallentoft. Jag vet inte riktigt vad jag ska tycka om den, Midvinterblod. Än, men jag har å andra sidan bara kommit typ 20 sidor eller så. Man vet ju aldrig, det kan ju arta sig. Som jag hoppas att mitt halsvirus inte gör.

Dr Jekyll and Mrs Hyde?

Sitter i soffan och småskrattar åt Hellenius Hörna. I morse körde jag bil och lyssnade på Frukostklubben på P4 och småskrattade då också. Inget av det här är särskilt likt mig. Jag är mer typen som häver upp ett rått och cyniskt hånskratt, som Björn sa en gång. Dessutom snudd på hatar jag talkshows, och radio och jag har med få undantag (Rally och när Kjell Eriksson hade Morgonpasset i P3) aldrig någonsin dragit särskilt jämnt. Men nu sitter jag alltså och mys-skrattar åt ett ett pratprogram på tv och blir sketaglad när jag inser att man kan streama gamla Frukostklubbsavsnitt från SR:s hemsida. Vad är det som håller på att hända med mig?

HJÄLP?

Sluta röka om ni inte kan röka snyggt

Jag har ganska svårt att känna igen folk. Ansiktsblindhet kallas det. Jag tittade precis på första avsnittet av Torka aldrig tårar utan handskar (ja, jag vet, jag är sist i Sverige). Noterade en kille i extremt ful 80-talsfrisyr som tände en cigarett och tog ett bloss. Tänkte "åh vad snyggt han röker, lika snyggt som han i Upp till kamp, det är fan bara han och Bob Dylan som kan konsten att röka så att det ser snyggt ut". Sedan såg jag att det VAR han i Upp till kamp (Simon J Berger). Säga vad man vill om mig, men jag kan verkligen skilja agnarna från vetet ifråga om vem som kan röka snyggt. Det är alltså Bob Dylan och Simon J Berger, alla ni andra kan fimpa för gott från och med nu.

EDIT: Vid närmare eftertanke så rökte Bob Dylan snyggt när han var ung. Nu när han blivit en gammal surgubbe, eller har varit det i rätt så många år, så vete fan. Han kanske inte ens röker längre. Så eventuellt är det bara Simon J Berger som kan röka snyggt i hela världen just nu.

Söndagsfrid

Sitter i min favoritställning (med fötterna på bordet) i min favorithörna (den vänstra, inte av politiska skäl men...det passar ju ändå rätt bra) i soffan och göttar mig med två trötta taxar. Det gäller att passa på nu för veckan som kommer har ett hektiskt schema. Kurs med Remus imorgon, på tisdag ska jag på jobbkurs i Göteborg, åker tidigt och kommer hem sent, på onsdag är det kurs med Hilding och på torsdag ska jag och Nikky gå på bio. Och sen så är det fredag, då försöker vi igen, som Nationalteatern skulle uttrycka det. Att koppla av alltså. Ja, det var väl inte direkt vad dom menade, men man har ju för väldigt länge sedan passerat det där stadiet då helg var lika med ut och festa som om det inte fanns någon morgondag. Igår hade jag till exempel tänkt se filmen Bröderna Karlsson på Tv4. Tänkte att enkel och gissningsvis väldigt förutsägbar svensk film kunde vara en god avrundning på lördagen som inletts i arla morgonstund med hundutställning. Tröttande för hundar och även för mig uppenbarligen, för jag somnade i reklamen innan filmen ens hade börjat. Så mycket fest i livet alltså.

Idag har vi varit och spårat, Hilding och jag. Eller han spårade och jag följde med. "Se och lär" sa kursledaren till de andra på kursen när Hilding och jag tågade iväg. Då har man väl rätt att känna sig lite mallig. Sedan har han sovit som en gris hela eftermiddagen och jag har småpysslat i köksregionerna och löst korsord. PENSIONÄR stavas en sådan tillvaro.

Har nu stekt finhackad bacon och lök och fyllt kycklingfiléer med detta och chipotle paste. Nu står detta i ugnen och luktar smaskens. Snart ska jag resa mig och koka ris eller bulgur eller vad nu ögat råkar falla först på när skafferidörren öppnas. Skafferi är väl kanske att ta i, för det låter ju som ett sånt där som man kan gå in i (VILL HA VILL HA VILL HA) och det är egentligen bara ett köksskåp, om än från golv till tak, men det låter ju extremt B. Men man kan ju inte få allt här i världen, tyvärr.

Varför det här inte är vare sig en heminrednings- eller matblogg del 110

Kände att bilden av min högt skattade fågellampa från fredagens fotoutmaning blev sådär och bestämde mig för att ta en ny bild. Och här kommer ytterligare anledningar till varför mina bilder inte platsar i Sköna Hem och varför den här bloggen inte är en inredningsblogg ens på temat SHABBY CHIC.

1. Snygg lampa, ok. Men en sladd som ligger i en liten ful krumelur på golvet fular ju till det rätt ordentligt. Och även om det är en förutsättning för att lampan ska lysa så finns det ALDRIG några sladdhärvor med i heminredningsreportage. Här kunde jag ju knölat ihop den lite bakom som jag antar att de gör när de homestajlar.
2. Två hundmatskålar som står mitt på köksgolvet. De matchar inte ens varandra eller har någon charmig patina eller ens en HISTORIA ("i den här matskålen åt min mormors mors första pekineser alla sina måltider") utan är bara rätt och slätt inköpta för att innehålla torrfoder till hundar. 
3. Plastdunk med hemgjort körsbärsvin till höger. Ska man ha bilder på hemgjort vin så ska man åtminstone ha snygga gamla glasflaskor, inte en vit femlitersdunk från Ö&B. Vinet blev dessutom rätt äckligt och ska hällas ut, men lata vi har inte fått tummarna ur.
4. En ANNAN sladd sticker fram sitt fula tryne precis framför dunken. Bortbortbort.

Men lampan är ju snygg.

Har nu utmanat randig katt (se kommentarsfältet från i fredags) att göra lite matbloggande och tänkte att jag skulle föregå med gott exempel.  Inte heller här lyckas jag göra särskilt mycket rätt. Tänkte visa en bild på min härliga nyttiga hemgjorda müsli. Med rågflingor, dinkelflingor, boveteflingor, havrekärnor, valnötter, hasselnötter, pumpakärnor, solrosfrön, russin, torkade tranbär och blåbär samt honung. Inte ett e-nummer så långt ögat kan nå. Fin gammal plåtburk och fin gammal sked i nysilver. Underlaget borde dock ha varit ett rustikt träbord och inte en gratistidning. Plus att Änglamarks russinpaket inte är sådär jättecharmigt. Plus att en tom liten plastspann som innehållit hundgodis inte direkt tillför bilden någonting positivt. Den råkade bara stå på köksbordet just nu.

Trött på mina omkring-detalj-fadäser bestämde jag mig därför att ta en riktig närbild så att bara det aktuella livsmedlet (i det här fallet mitt hemgjorda knäckebröd) kom med på bilden. Det är lika bra att skriva att det är knäckebröd. Det skulle lika gärna kunna vara en bild tagen inifrån en termitstack med diverse ägg och kokonger (men det är sesamfrön och solrosfrön, jag lovar).

Nja. Det lär väl dröja innan Sköna Hem och Allt Om Mat hör av sig när de får brist på fotografer.

Lördag

Den där "tyskvärmen" som utlovades i helgen känns lite överdriven. Visst är det fina sköna plusgrader, men ungefär fram tills nu har det varit dimma så in i vassen, så en hel del av den härliga brittsommarkänslan har gömts i en våt yllevante.

Steg upp rätt så tidigt i morse och åkte på valputställning med Hilding. Det gick bra och vi kom hem fullastade med priser. Tyvärr vann han en säck foder som vi håller på att fasa ut till förmån för en annan sort, samt en agilitytunnel som vi redan har en av, men det är ju känslan som räknas. Han vann även en leksak som han i detta nu tuffar omkring med här och är mäkta stolt över, och de andra hundarna låter honom för en gångs skull hållas. Annars brukar det ta cirka 10 sekunder innan Remus har omfördelat resurserna, men så är inte fallet idag.

Har precis slängt in en örtkryddad kotlettrad av rapsgris i ugnen. Rapsgrisen som får rapsolja i fodret, ska tydligen bli extraordinärt god på tallriken enligt reklamen. Det är i och för sig rätt svårt att misslyckas med helstekt kotlettrad, men den som lever får väl se om det märks någon skillnad. Ska nu masa mig upp ur soffan och masa mig ner till potatislandet och gräva upp ett kok. GI och LCHF och andra dieter som utesluter potatis kommer aldrig någonsin att slå igenom i detta hem, så mycket kan jag säga utan att ljuga.

Kul sagt

Hörde idag på radion att det var något dygnet runtöppet dagis/nattis eller förskola  eller vad det nu heter nuförtiden, som ville kalla sig för något i stil med "Förskolan Natt och Dag", och då var det någon surkuk från ADELN som hette Magnus Natt Och Dag som skulle till att stämma kommunen för att de använt deras namn så att det förknippades med något så sosseaktigt som barnomsorg. Man undrar ju lite vad det är för FEL på folk. På radion sa de att det var larv och att han kunde börja kalla sig Magnus Nattis och Dagis. HA HA HA. Jag skrattade högt hela vägen från trafikljuset till Rik-Ica i Åhus.