torsdag 25 april 2019

Doesn't time fly when you jobbar röven av dig?

Alltså, det är ju snart maj? Varför har ingen talat om det för mig? Va? Va? Va? Blev helt chockad när jag insåg att det fan är VALBORGSMÄSSOAFTON nästa vecka. Hoppas nu på att det kommer regn i helgen som utlovat, så det inte blir en massa gräs- och skogsbränder. För elda ska väl folk göra ändå antar jag, oavsett om det är kruttorrt i markerna. Brr. Har svinmycket respekt för eld och fattar verkligen inte hur folk kan tycka att det är spännande att åka och kolla på en skogsbrand. Jag får ångest bara av att tänka på det och vill omedelbart befinna mig tusen mil därifrån. Oklart varför det är så, för jag har mig veterligen inga eldrelaterade trauman i bagaget. Men så är det i alla fall.

Idag är det lön! Jobbade så mycket övertid i mars att jag denna månaden fick ut mer efter skatt än vad jag har i lön innan skatt. MEN OJ VILKA BEKYMMER och poor little rich girl, tänker kanske ni. Det tänker jag också. Samtidigt är jag lite missnöjd över att jag liksom har missat halva våren p g a jobb, jobb och åter jobb. Känner mig som Askungen. Eller snarare som stackars Boxer i Animal Farm, för någon bal är sannerligen inte i sikte, och det är jag evigt tacksam för eftersom det skulle vara ett större stressmoment än något annat i detta livet tror jag (Boxers öde var ju tyvärr inte heller så eftersträvansvärt).


Jag på jobbet

Men nu vänder det kanske? Har ju haft en hel ledig dag denna månaden (i torsdags) och planerar dessutom att jobba hemifrån på tisdag, för då jobbar vi bara (åtminstone i teorin) halv dag, och sen är man ju ledig på onsdagen. Så då blir det ju lite slappt, tänker jag. Är ju viss skillnad på att sitta i mjukisbyxor hemma i soffan och maila och prata med folk via Skype jämfört med att springa omkring som en dåre mitt i smeten och hetluften på jobbet (om än också i mjukisbyxor). Och sen ska jag vara ledig på både onsdagen och fredagen kring Kristi Himmelsfärd. Maj kommer kanske att bli en riktig toppenmånad? Vi får väl se hur det här går. Man är ju såkallat oumbärlig dårå. Jobbar hårt på att förändra den biten, men det är inte lätt när man är en av få som har jobbat länge på ett ställe och nästan alla andra är nya. Nu måste jag by the way jobba, hejdå.




Inga kommentarer:

Skicka en kommentar