Funderade på en sak lite snabbt bara. Varför är människor som ska rädda världen såna djävla dysterkvistar? Roland, han som är Revolvermannen i Det mörka tornet, han är ju inte precis någon lustigkurre. Frodo i Sagan om ringen ser ju ut som svårmodet personifierat, och inte ens Harry Potter är ju någon spelevink av större mått längre.
Det är klart att det måste vara tungt att gå omkring och ha ett världssamvete på sina späda axlar. Men ändå. Det här är ju fiktiva karaktärer. En och annan liten smålustighet skulle väl författaren ha kunnat unna dom? Och oss läsare, som måste dras med dessa deppgökar i ur och skur medan de, hjältarna, sammanbitet bekämpar all världens ondska utan att röra en min i sina pokerfejs. Roland skulle ju kunna vara en hejare på fräckisar, Frodo skulle kunna lära sig ett och annat av livsnjutarna Merry och Pippin, och Harry Potter kunde väl få trolla fram lite roligare grejer emellanåt. Det finns ju potential.
Kan man ju tycka, alltså.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar