tisdag 23 augusti 2011

Deckardrottning söker polis

En sak har jag tänkt på. Det är att poliser (på film och i böcker, jag känner TYVÄRR inga poliser på riktigt. Men jag skulle gärna vilja, eftersom jag då skulle kunna bli tidernas deckardrottning. Alla mina deckaridéer - och dom är många - fallerar nämligen på att jag inte vet hur poliser jobbar och därför inte kan skildra det på ett trovärdigt sätt. Och man vill ju inte tvingas apa efter Henning Mankell eller Camilla Läckberg. Så om någon polis läser detta - fet chans - så hör mitt rop: JAG VILL BLI DIN VÄN!)

Men till saken. När man läser och ser poliser på film och det handlar om pengar så klagar de alltid på sin lön.  Den så kallade polislönen verkar sväva snäppet ovanför socialbidragsnormen. Nu har jag - eftersom jag som sagt inte känner några poliser - ingen aning om vad en polis drar in i månaden. Men alla anser sig åtminstone vara underbetalda.
MEN! Jag har kommit på varför. Och det är för att alla poliser - ja, på film och i böcker då, eftersom det fortfarande inte har dykt upp någon polis i bekantskapskretsen - nästan undantagslöst har en lägenhet i centrala stan där de bor. Oftast stor, eftersom poliser - på film och i böcker - väldigt ofta är frånskilda och bor kvar i den lägenhet de skaffade tillsammans med frun när de var nygifta och lyckliga och nu är de, poliserna, genomgående rätt bittra och desillusionerade och orkar inte flytta någon annanstans eller ta tag i sitt liv, de bara löser mordfall efter mordfall och får dålig hälsa eftersom de bara har tid att äta skräpmat och dessutom sover dåligt.
Lars M Johansson (Leif GW Persson) bor på Wollmar Yxkullsgatan. Evert Grens (Roslund/Hellström) bor på Sveavägen. Wallander (Mankell) bor på Mariagatan  i centrala Ystad. Han i Läckbergs böcker pendlar visserligen till stationen i Tanumshede, men bor i ett pittoreskt trähus i Fjällbacka. Roland Hassel (Svedelid) bor typ på Kungsholmen någonstans, fast han får ju å andra sidan sin lägenhet sabbad och sprängd av skurkar stup i kvarten och måste flytta ungefär en gång var tredje bok eller så. Men aldrig så kallat "utanför tullarna."
Martin Beck är undantaget. Bok-Martin Beck alltså, den ursprungliga. Han bor i någon förort och åker tunnelbana till och från jobbet varje dag. Men film-Martin Beck, Peter Haber, verkar ju bo ett stenkast från själva kärnan i Stockholms innerstad i en välrenommerad gammal fastighet med anor.

Jamen då är det väl inte konstigt att de aldrig har pengar? Jättehöga hyror som de får stå för själva eftersom fruarna dragit, mycket äta ute. Aldrig att man ser eller läser om en polis som sitter i fikarummet med en mikrad lunchlåda med gårdagskvällens falukorv och bruna bönor, nej de tar ALLTID en dagens i polishusets matsal. Om de inte är på krogen alltså.

Så sluta gnäll över era minimala polislöner och ta tag i era liv. Flytta till en förort, börja ta med matlåda till jobbet. Så. Nu var det sagt. Eftersom jag ändå inte känner några poliser så spelar det ju liksom ingen roll vad jag skriver.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar