I helgen var vi ute och strosade i en skog, vars GPS-koordinater ni kommer att få bända loss ur min kalla döda hand*, för där hittade vi smultron, och inte något i stil med sju blygsamma plantor utmed vägrenen som det brukar vara. Nej, detta var rena rama smultronfälten. Jag har aldrig sett så mycket smultron i hela mitt liv, och då vistas jag ändå en hel del ute i skog och mark.
Jag är lite besatt av att plocka bär. Det är inte så viktigt vad som händer med dem efteråt, men jag måste plocka och ingenting får gå till spillo. Jag plockade som en galning och min pojkvän plockade kanske något mer sansat, men skogen blev i alla fall skördad på sitt röda guld, och då plockade vi ändå bara fullmogna bär, det fanns åtskilliga kvar som kommer att mogna inom en dag eller två.
Förvaringen blev omedelbart ett problem, för det där med att trä smultron på strån är för amatörer och inte på något sätt en hållbar lösning i längden. Smultronen blir mosiga och stråna är inte alls särskilt logistikvänliga när man plockar större mängder. Som väl är hade jag en kamera med mig. Den var inte till någon nytta just då, men den låg i en väska som vi fyllde till brädden på nolltid. Dessvärre var det ändå nästan natt, så vi var tvungna att gå därifrån och lämna massor kvar.
Det svider i någon stenålders-gen. I'll be back som det heter.
* Nej, jag har ingen GPS. Men det lät lite coolt, visst?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar