Jag kom nyligen att tänka på ytterligare en Lennart som förtjänar att omnämnas för sin tröghet. Jag lovar, den dagen jag möter en Lennart som är som folk är mest, då ska jag skriva ett hyllningsinlägg. Jag tror inte det kommer att ske i det närmaste.
Dagens Lennartbidrag kommer från en bekant till mig, som har åkt med Rosa Bussarna till Indien en gång och aldrig mer, för med på denna resa var Lennart.
I bussen fanns en dunk med dricksvatten. Det var långt mellan stoppen och depåerna, så det var ju fiffigt att någon hade tänkt till.
En morgon vaknade min bekant och noterade att Lennart stod och vattenkammade sitt hår vid denna dunk. Han , Lennart alltså, tyckte uppenbarligen det var helt okej att stå och doppa ner sin mjälliga äckliga kam i det gemensamma dricksvattnet, och när min bekant frågade vad i helvete han sysslade med, svarade Lennart oförstående Ja vadå då, man måste väl hålla sig snygg? Och det värsta var att han hade varit otroligt välkammad under hela resans gång.
Innan jag hörde talas om detta med Lennart tyckte jag att det här med Rosa Bussarna verkade vara lite småroligt. Nu är jag dock ytterst tveksam. Det finns en Lennart på varje resa, det är jag övertygad om.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar