Lost vecka 12

Ur led är tiden, men snart kanske jag är ifatt med alla mina göromål så att jag även är i fas med mitt tv-tittande och slipper sitta och titta ikapp på det mest tvivelaktiga sätt. Jag förstår inte hur människor har tid att följa dussintals med tv-serier, jag hinner ju knappt med en.

• Jag börjar med en fundering från vecka 11. Naomis kropp, vart tog den vägen? Var den med i helikoptern och i så fall, varför var det ingen som brydde sig om den? Ska hon aldrig börja lukta? Eller är hon inte död?
• Vecka 12 inleddes däremot med en vanlig förundran över att man kan gå i djungeln i mörker och hällregn med facklor som brinner hur bra som helst, och dessutom ha fullgod sikt och aldrig någonsin snubbla. Jag förstår att det är filmtekniskt nödvändigt, men det känns helt enkelt inte realistiskt.
• Sedan tyckte jag det var lite störigt, då när Goodwin kom och ville ha lunchsällskap med Juliet och hade med sig en macka i en papperspåse. Ungefär som om han hade varit och köpt den i en delikatessbutik. De är ju på en öde ö, goddamnit. Även om den har råkat innehålla ett forskningscenter så känns papperspåsarna overkill.
• Jag är även full av beundran över folks sätt att bara försvinna. Det räcker med att någon tittar bort i två sekunder, så vips är någon försvunnen, både ljud- och spårlöst. Och ingen kommenterar det ens en gång! Snälla manusförfattare, kan ni inte lägga in ett Men! Var är Juliet? Hon var ju här alldeles nyss! åtminstone någon gång?
• Sedan blir jag faktiskt väldigt nyfiken på hur man kan lyckas göra en gas inert genom att sitta och knappa på en 70-talsdator med Pacman-gränssnitt. Och varför måste man alltid jobba under så stark tidspress, med blinkande varningssignaler var femte sekund och en gigantisk digital klocka som räknar ner? Och varför lyckas man alltid rädda världen precis i sista sekunden, varför kan man inte få ha typ två och en halv minut tillgodo?
• Och varför håller Juliet på och mesar med Ben när han stirrar på henne med sin vansinnesblick och säger att hon är "hans"? Kan hon inte sätta ner foten och säga ifrån?
• Och varför kan inte folk slåss utan att knuffa varandra på saker som välter?
• Och för övrigt, om man precis har genomlidit en om-några-sekunder-kommer-vi-alla-att-dö-upplevelse och dessutom fått rejält med däng under tiden, är det verkligen läge att några minuter senare stå och hångla då? Kan man liksom inte bara slänga in ett Oj oj oj, det där var fan nära ögat! eller annan lämplig replik istället för att börja prata känslor?
• Och han den här snubben, Charles Widmore, det är väl Penelopes pappa? Vad kan han tänkas ha för syften med ön? Och varför kan han och Ben inte, typ, börja med att försöka samarbeta?

To be continued...