"So youre a fisherman, ha? What do you catch mostly?" "Fish"

Häromdagen såg vi filmen Blood Diamond från 2006. Jamen den var väl inte alls sådär bra som alla påstår. Här följer en liten betraktelse.


(((SPOILER-VARNING)))



Jo, det är Leonardo DiCaprio, han spelar en ond fd legosoldat som ägnar sig åt illegal och oetisk diamantsmuggling och han är helt känslokall och totalt utan skrupler. Och så är det en kille, Solomon, som är tillfångatagen av ett gäng soldater i inbördeskriget i Sierra Leone (som beskrevs i rätt så dimmiga begrepp så jag vet inte riktigt vilken sida som representerades här) och typ slav hos diamantletarna som hittar en skitstor rosa diamant som han gräver ner lite flinkt vid sidan av en flod. Och just den skitstora rosa diamanten får alla nys om, och alla, särskilt Leonardo DiCaprio, vill åt den, för den är värd multum. Jaha, men så träffar han en skitsnygg brud som är journalist och hon ska göra ett grävande reportage om den här oetiska diamanthandeln, och Leonardo bara: Far åt helvete, först, men sen behöver han hennes hjälp för att snoka rätt på Solomons familj som har blivit tillfångatagna och hans fru och döttrar sitter i något flyktingläger och hans son har blivit hjärntvättad till barnsoldat. Och Leonardo har lovat Solomon att hjälpa honom att hitta dem mot att Solomon visar Leonardo var den skitstora diamanten finns. Så han tar kontakt med den skitsnygga journalisten igen och tycke uppstår (förstås, jag skulle vilja se den film där den skitsnygga journalisten ersattes av till exempel en lite halvtjock tant i sina bästa år, men det låter väl inte göra sig i Hollywood). Ja, och sen håller de på och springer kors och tvärs överallt och hukar för skottsalvor minst en gång var femte minut, och folk splatterdör runt omkring dem hela tiden, men som genom ett mirakel undgår nyckelpersonerna Leonardo, den skitsnygga journalisten och Solomon att bli träffade. Och man får dessutom intrycket att Afrika nog inte är mycket större än en ordinär svensk villaträdgård, för de kommer bort från men hittar varandra PRECIS HELA TIDEN. Först kom de till ett flyktingläger och de bara frågade efter frun vid grinden och så kom hon dit efter någon minut, som om alla vakter visste vem hon var, och trots att det enligt uppgift fanns EN MILJON flyktingar där. Och barnsoldaten hittade de med precis hur snabbt som helst och han råkade dessutom helt lämpligt befinna sig i den by där den skitstora diamanten låg gömd. Och Solomon hittade den skitstora diamanten kvickt som bara den, trots att han inte alls hade märkt ut platsen där den låg nedgrävd, och så var det mer skottlossning och dödande och de, Solomon och Leonardo och ungen, lyckades fly upp i bergen där de skulle bli hämtade av ett plan. Men Leonardo råkade bli träffad, så han blödde strida strömmar ur armhålan och Solomon bar honom, men så plötsligt fick den onda och känslokalla före detta legosoldaten bara nog, så han bara: Solomon, här får du diamanten, och sen satte han sig ner och ringde ett känslosamt telefonsamtal till den skitsnygga journalisten och sedan dog han lite snyggt där vid en klippa under Afrikas sol. Och Solomon han åkte iväg till London och sålde den skitstora diamanten till några av Leonardos kontakter och fick en saftig summa pengar, samtidigt som den skitsnygga journalisten smygfotograferade transaktionen och skrev ett avslöjande reportage grundat på detta och på uppgifter som Leonardo lämnat ifrån sig i ett tidigare skede av filmen, när han började bli lite blödig (det blir alltid såna där stentuffa killar när de träffar skitsnygga journalister, då inser de med ens att hela deras liv varit FÖRFELAT och att SANNINGEN är viktigare än den egna snikenheten), så alla de onda killarna åkte fast och Solomon fick träffa sin familj igen och den skitsnygga journalisten fick väl något fint journalistpris eller nåt.  THE END.
Fan vet om världen blev något bättre av den här filmen.

Did you just say something? It must have blown away.

Precis nyss tittade jag lite på A-Ekonomi. Hela tiden (flera minuter) tänkte jag på hur vuxet det kändes. Ända tills jag hörde och läste ordet budget-trix nämnas flera gånger. 

Alltså seriöst. Budget-trix? Är det en glosa man använder med värdigheten i behåll? Det låter ju mer som något slags spex man anordnar på institutionen för ekonomi. Nollning med budget-trix, ungefär.

Skärpning, A-Ekonomi. Jag är mycket besviken. Ni är inte vuxna.

I must admit I felt a little uneasy when she bent down to tie the laces of my shoe

Dan och jag letar hus. Fast inte tillsammans, utan var och en för sig. Eller nu låter det ju som att Dan och jag har varit gifta i hundra år och ska skiljas. Det ska vi inte. Eller nu låter det som att vi planerar att fortsätta det äktenskap vi faktiskt aldrig någonsin haft några planer på att ingå. Det ska vi inte. Eller nu låter det som...ÄH!
Vi letar hus. Dan och hans flickvän för sig, och jag och min pojkvän för sig. Sådär, nu var det utrett en gång för alla.

Dan har haft ett hatobjekt bland Ankeborgs mäklare, och nu har även vi haft den tvivelaktiga förmånen att få träffa honom. Mäklaren alltså, inte Dan. När Dan har berättat om honom i fikarummet så tänkte jag först att han, Dan alltså, nog var lite överkänslig, för mäklare brukar ju mer uppföra sig och låta som att de riktigt längtar efter att få kyssa marken där man går. Men i så fall är vi också överkänsliga, för den här mäklaren stod liksom i givakt i köket på huset där det var visning och påminde mer om en representant för Waffen-SS än en mäklare. Han riktigt fräste fram vem han var och att om vi hade några frågor om huset så kunde vi ställa dom till honom. Eftersom vi precis stigit innanför dörren så hade vi ju knappt ens hunnit se oss omkring, än mindre generera några frågor. Då riktigt vrålade han att grovköket var om- och tillbyggt -87, samtidigt som han liksom heil:ade ut rätt riktning. Det var nästan så att vi trodde att man hade att välja mellan att bli avlusad eller få gå till ugnarna direkt, men vi klarade oss undan med blotta förskräckelsen.

Idag har jag pratat med en annan mäklare i ett annat ärende. Och han var så mild och god att Herren Jesus framstod som en skränande drinkare i jämförelse. Och vad man än sa till honom, mäklaren alltså, inte Frälsaren, så lät han som att jag hade gett honom en jättefin present.

Det tycker jag faktiskt är lite trevligare. Om än en smula onaturligt.

Fire walk with me

Det där med att lära sig danska går ju bara sådär. Jag har uppenbarligen inte tillräcklig disciplin för den beprövade "ett ord om dagen". Sedan sist har jag bara snappat upp ett och annat könsord, men i helgen lärde jag mig regnorm. Det låter skitfarligt, men betyder daggmask. 

Pedagogiken att hämta glosorna från Pusher-trilogin samt ur boken Ökologisk haveodling är kanske lite tvivelaktig. Men man gör ju så gott man kan.

Ett sött och billigt vin i dyr karaff

För ett tag sedan resignerade jag som bekant och började cykla istället för att vara bitter över över fotskadan från helvetet. Det går rätt bra, eller det beror väl på vad man menar med bra. Men det blir ändå ett antal mil ett antal gånger i veckan i ett för mig rätt så friskt tempo. Det tycker man ju ska göra någon form av nytta, åtminstone jämfört med att bara sitta och gnälla över sin kraschade fot. Åtminstone efter ett tag, och nu har jag hållt på med detta ända sen Tjejmilen, det vill säga lite drygt en månad

Och i lördags när jag skulle knäppa en regnjacka jag inte använt på ett tag upptäckte jag att min bakdel hade ökat i omfång. Notera detta, ökat. Allting annat är som det brukar eller mindre, men röven har växt. Ska det verkligen vara på det här viset?

Maybe I could be the one you adore

I natt har jag lyssnat på Lars Winnerbäcks nya skiva två (2) gånger. Samt läst fem (5) noveller av Fritjof Nilsson Piraten. Dock inte samtidigt.

Jajaja, jag vet att man ska sova på nätterna, helst åtta (8) timmar. Kan någon vara vänlig och upplysa min hjärna om detta också, pls.

Ett raskt tag med fogsvansen

Något som retar gallfeber på mig är när folk säger "frugan" om sin respektive. Det är nästan lika illa som att bli tilltalad med "fröken". Jag tycker att människor som håller sig med ett sådant ordförråd är lite störda i huvudet. Sluta prata som i gamla pilsnerfilmer, det är 2009 nu för fan.