fredag 22 januari 2016

PUH, Sverige-Ryssland 28-28

Jaha, så sitter man här med maxpuls IGEN, efter att ha kastats mellan hopp och förtvivlan i en otroligt tät och spännande måstematch, där Sverige låg under med ett eller två mål i princip hela andra halvlek, segade sig ikapp och sen räddade väl ryssen eller så blev det svenskt tekniskt fel eller rysk straff och så drog de ifrån igen. Med mindre än en minut kvar stod det 28-27 till Ryssland och det var rysk boll, men sen hände det fantastiska: med sådär en halv minut kvar schabblade ryssarna bort bollen och någon svensk, hann inte se vem, snappade tag i den, passade till Johan Jakobsson som älgade mot mål och dunkade in den till oavgjort. PUH är väl ordet. Till och med min man, som hatar sport och som deklarerat att han inte tänkte se en sekund handboll, satt som klistrad och vrålade i slutsekunderna.

Roligt förresten att se Torgovanov igen, den gamle ryske 90-talsspelaren som var så lik Gunde Svan och som nu är coach. Dock hade han lagt på sig en tjugo trettio kilo så den där likheten var inte fullt lika påtaglig längre.

Aja. Drömmen om em OS-kvalplats lever vidare, som en sportjournalist skulle ha uttryckt saken.

Kunskap är en lätt börda att bära (men fan så dyr)

Harvar på i oxveckorna med snö och kyla och allsköns djävlighet. I morse var det tolv minus, men nästa vecka har det utlovats plusgrader. PLUSGRADER. Det är som ljuv musik för en snöhatare som jag.

Tur jag inte är sådär januarifattig som man tydligen ska vara nu. Anmälde mig nämligen i ett anfall av akademiskt övermod till en ny distanskurs, och den litteraturlistan var inte nådig. Fyra böcker var obligatoriska, alla på engelska och ASDYRA. Eller vad sägs om tusen spänn för det litterära mästerverket (måste det vara) The Welfare of Dogs? Åttahundra styck för syskonen i samma serie The Welfare of Cats och The Welfare of Horses (kursen handlar om djurhållning). Är tacksam att den fjärde boken i serien, The Welfare of Laboratory Animals, åtminstone inte var obligatorisk. Den fjärde obligatoriska var en tegelsten som handlade om transport av boskap, men den kostade bara typ 357 kronor så den kändes ju nästan gratis i sammanhanget. Men alltså fatta detta, TVÅTUSENSEXHUNDRA KRONOR för tre böcker, och då är de inte ens inbundna. Inte ens kungen har så dyra böcker. Dom får man nog läsa med andakt känner jag.

Nu råkar det vara så att mitt fackförbund Unionen är så bussiga att de ersätter omkostnader för kurslitteratur även om man bara studerar för nöjes skull. Fast maxbeloppet är "bara" 3200 kronor per termin. Det hade ju gått jämnt ut och varit alldeles otroligt förnämligt om det inte var så att kursen jag tydligen älskar att hata, GRUNDKURS I PEDAGOGIK som alltså fortsätter den här terminen, hade hostat upp en litteraturlista lika lång som Amazonfloden, så där rök ytterligare en påse pengar. En bok heter "Pedagogisk filosofi" och jag känner redan på mig att den kommer att bli en hatbok av stora mått. Bläddrade lite i den igår och jodå, mycket riktigt, nu är det nya gubbar som ska tycka till om världen och hur den är beskaffad och varför. Namn som fladdrade förbi var Rousseau, Kant, Locke och så, favorit i repris, KARL MARX. Honom blir man visst aldrig av med.

Jo, jag är fullt medveten om att man kan låna böcker på biblioteket, men när det kommer till kurslitteratur så bär det mig emot. Alltså inte av principskäl, men jag hatar stressen att inte veta om man kan få tag på böckerna i tid, att det alltid är kö och att det aldrig går att låna om eftersom det är andra som köar otåligt för det enda exemplaret. Så då är det bara att langa upp plånboken och se glad ut. Det drabbar ju dock ingen januarifattig dårå.

I övrigt undrar man om folk är riktigt kloka. När jag läste en distanskurs i höstas fick man reda på i oktober att det skulle vara tenta den 14 januari och att man fick göra denna tenta när man ville under dagen, men från det att man startat så hade man tre timmar på sig. Ja, då var det väl nån som redan i oktober började jämra sig över att hen skulle jobba den 14 januari och då kanske "inte orkade göra tentan på kvällen" och dessutom ville kunna ha en hel helg på sig. Kände att jag ville ryta MEN TA SEMESTER DÅ, men att tiga är guld så jag avstod från att lägga mig i den debatten. Kan säga såhär i efterhand att det gick alldeles utmärkt att jobba på dagen och göra tenta på kvällen. Ingen stress förutom när de där tre timmarna började ticka igång och första frågan verkade som att den tillhörde en helt annan kurs (som jag inte gått), men det hade det ju blivit oavsett om jag varit ledig eller ej.

På kursen i djurhållning stod det redan när man anmälde sig att det var en distanskurs med en fysisk träff på universitetet som avsåg själva examinationen. Ja, då är det väl REDAN nån pellejöns som undrar om hen inte kan få göra tentan i sin hemstad istället eftersom det blir så långt att åka. Javisst, frågan är ju för all del fri, men jag känner att om man anmäler sig till en kurs så får man väl liksom lite köpa det upplägget som finns. Hade blivit SKOGSTOKIG om jag hade varit lärare och folk hade hållit på och velat ändra och att man skulle göra undantag för dom stup i kvarten.

Jag har sagt det förut och jag säger det igen: Problemet med världen är att folk är så djävla dumma och lata. Nu ska den här smarta och strävsamma äta sin fredagssemla från Café Sandhem i Vä, som har de godaste semlorna i hela världen. Är tyvärr inte sponsrad, för det är långt ifrån de billigaste men såhär i oxveckorna får man fan i mig UNNA SIG ETT OCH ANNAT. Over & out.



torsdag 21 januari 2016

Nr 3001

Precis när jag postade förra texten så råkade jag se att det var text nummer 3000. TRETUSEN blogginlägg. Det är väl vad en sån som Blondinbella (eller vad de heter nuförtiden) kommer upp i på en månad. Hobbybloggaren tar uppenbarligen nio år på sig.

Det känns som att det borde firas på något vis? Känns även som att den borde ha handlat om något pampigt och omvälvande och inte ett andefattigt referat av gruppspelet i handbolls-EM, men jag får väl bättra mig till nummer 4000. Med nuvarande takt: stay tuned until 2019 eller så.

Och äsch, förlust mot Spanien

Det var väl ganska väntat i och för SIG. Men ändå. Retfullt nära. Ibland tror jag det hade varit bättre att bli helt djävla utskåpade, för då kan man ju i alla fall säga att nä, de var inte bättre än sådär. Men när det står och faller med en missad straff här och en utvisning i ett kritiskt läge där, när det känns som att de lika gärna kunde ha vunnit, då är det lite bittert. Men hej hå, hej hå, till mellanrundan nu vi gå i vilket fall som helst.

onsdag 20 januari 2016

Hurra, Tyskland-Slovenien 25-21

Och därmed har Sverige gått vidare till mellanrundan i handbolls-EM oavsett hur det går i kvällens match mot Spanien. Spännande lär det bli ändå, det är det ju jämt och båda lagen lär vara revanschsugna. Men nu behöver man ju i alla fall inte deppa ihop vid en eventuell förlust. Gött.

tisdag 19 januari 2016

Saker man funderar på när man kollar på The Walking Dead

Varför äter inte zombier varandra? De verkar ju inte direkt kräsna med vilket slags kött de slafsar i sig, så det borde väl vara ett smidigt sätt att stilla deras enorma hunger. Har de aldrig sett filmen Alive?

Åh nej, Sverige-Tyskland 27-26

Ja, som om inte måndagen var tillräckligt motsträvig i sig själv så kom det ytterligare en decimeter snö och Sverige förlorade med uddamål mot Tyskland i en match där det hade räckt med oavgjort. FANFANFAN är väl ett uttryck som täcker in det mesta just nu. Dessutom måste man heja på Tyskland i matchen mot Slovenien eftersom det tydligen är enda sättet för Sverige att ta sig vidare till mellanrundan, om man inte vinner över Spanien och Spanien är revanschsugna som få efter att ha åkt på däng så det visslar om det. Plus att de är ett mycket mer rutinerat lag. Inte för att det har hjälpt dom sådär jättemycket hittills, men man kan nog komma en bra bit på vägen med en portion ilska och djävlaranamma.

Ja, så att: heja Tyskland då. ÄVEN OM DET BÄR MIG EMOT.