Har läst Följeslagaren av Sofie Sarenbrandt, det är del en miljon i serien om kriminalinspektör Emma Sköld och hennes minst sagt kämpiga relationer till män, exmän, syskon och föräldrar. Detta är handlingen:
En kvinna försvinner i Bromma. Inga livstecken finns, men inte heller någon kropp. När en makaber ledtråd upptäcks i en grannes trädgård fruktar polisen det värsta. Varför väntade maken i tre dygn innan han anmälde försvinnandet?
Kriminalinspektör Emma Sköld gör allt för att lösa fallet. På eget initiativ hjälper hennes syster till med utredningen nu när hon är sommarledig från polishögskolan. Men Josefin har ingen aning om vad hon gett sig in i.
Jag tyckte den här boken var ungefär som jag förväntade mig, för trots att jag gång på gång deklarerar hur trött jag är på fantastiska Emma Sköld så kan jag inte låta bli att läsa nästa bok. Hyfsad intrig, men aningen seg emellanåt och vad det gäller Emmas privatliv, så herregud, öppna munnen och sjung ut för helvete!, morrade jag mellan tänderna emellanåt. Svårt att känna sympati för någon som gör det så djävla svårt för sig. Kopplingen mellan Kitty och Lycke kändes också lite ansträngd, men i övrigt en helt okej bruksdeckare. Den här boken får tre samurajsvärd av fem möjliga.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar