Igår när jag kom till jobbet hade elektrikerna varit där som i fredags och bytt min belysning, så nu kan man minsann inte klaga på att det är som att jobba i en gruva. Har bara en av tre möjliga armaturer tänd på mitt kontor, och tycker ändå att det är som en tandläkarmottagning.
Igår utspelades en märklig historia som inleddes under 2021 för då hände detta: en tjej i mitt team (labbteamet) var gravid och hade en förfärlig foglossning när hon stod och gick, men att sitta fungerade bra. Samtidigt var det en säsongsanställd kille i produktionsteamet där det hade visat sig att anställningen varade längre än vad de tänkta arbetsuppgifterna gjorde, så han hade inget att göra. Då gjorde vi en lös och ledig överenskommelse att produktionskillen skulle vara labbtjejen behjälplig med saker som krävde stående och gående (a k a de flesta) resten av sin tid istället för att bara sitta av den. Produktionskillen var glad över att ha något att göra och tyckte det var kul att lära sig något nytt, labbtjejen var glad att slippa vara sjukskriven som alternativet hade varit annars. Win-win alltså. Eftersom frågan om ersättare till labbtjejen under 2022 fortfarande inte var löst (det här var i november någon gång och BF (som jag lärt mig av Familjeliv att det heter) var i slutet av februari) så frågade jag produktionskillen om han kanske skulle vara intresserad av att jobba på labbet kommande säsong? Det var han och någon gång i slutet av 2021 skrev vi ett kontrakt att han skulle jobba på labbet från 1/3 till 30/9 2022. Frågade HR om de skulle vara inblandade i det, men det tyckte de inte behövdes eftersom det inte gällde en fast anställning, utan jag kunde använda Unionens lokala standardavtal för tjänstemän och sköta det själv som på den gamla goda tiden innan det ens fanns en HR-avdelning att reta upp sig på.
So far so good alltså, sen blev det vinter och alla säsongsanställda gick hem, Vi ses första mars då! sa jag till produktionskillen och han instämde och sen var det inte mer det och jag var extremt nöjd över att ha kommit så smidigt undan. Sen ringde han i slutet av januari eller om det var början av februari och sa att han inte kunde jobba så som vi kommit överens om eftersom han hade blivit sjukskriven på obestämd tid p g a psykisk ohälsa. Egentligen tror jag att han, eftersom vi ändå hade skrivit kontrakt, hade kunnat hävda att han var anställd och därmed också hade rätt till sjuklön och krav på rehabiliteringsåtgärder och anpassning etc, men jag tror inte den tanken slog honom och inte mig heller förrän efteråt, utan vi kom bara överens om att han helt enkelt inte skulle börja, men att han kunde höra av sig om han kanske behövde någonstans att arbetsträna eller liknande så skulle jag se om jag kunde göra något, vilket gjorde att han sedan började jobba halvtid under hösten/vintern 2022, men det är en annan historia. Ja, vart vill jag komma med det här då? Jo, att igår fick jag ett meddelande från HR att jag hade ett anställningskontrakt att signera. Blev mäkta förvånad för jag har då inte anställt någon och har inga planer på att göra det heller. Då visade det sig att någon på HR, eller HR-systemet självt, inte fan vet jag, hade skickat ett avtal från 1/3 - 30/9 2022. Alltså inte ens det som vi skrivit på och sedan kommit överens om att det inte skulle gälla, utan de (systemet? AI? någon ambitiös jävel på HR?) hade fabricerat ihop en egen hybridvariant med utgångspunkt från produktionspersonalens fackförenings standardavtal där det stod att personen ifråga var fabriksanställd men skulle jobba på labbet. Fast ändå omfattas av produktionspersonalens kollektivavtal och andra lokala avtal, ja det var INTE MÅNGA RÄTT här inte som tydligen jag och produktionskillen (som inte ens jobbar kvar längre) förväntades skriva på. Skickade en skärmdump till vår HR-ansvarig och undrade lite syrligt om det här verkligen kunde stämma. Har fortfarande inte fått något svar. Hahaha. HR alltså va?
Efter jobbet åkte jag hem, gick en rask promenad i skogen med hundarna, tränade tabata, gjorde fotrehab och hann sedan sitta i soffan och dumscrolla i 45 minuter innan det var dags att bege sig till stallet. Kom i sista sekunden på att visst fan, hönsen måste ju in. De är visserligen duktiga på att gå in själva när de tycker det är dags, annars är de också rätt lätta att locka in med lite mat om man av någon anledning skulle vilja ha in dom tidigare. Vill helst ha in alla i hönsgården innan jag åker för när jag sedan kommer hem har de gått och lagt sig och jag är inte sugen på att någon ska få för sig att övernatta uppe i ett träd utanför hönsgården (har hänt) och sedan springa omkring vind för våg ensam i trädgården när resten av flocken är i hönsgården nästa dag (släpper inte ut dom i trädgården förrän på eftermiddagen). Som väl är hade jag lite överblivet bröd med hem från jobbets fredagsfrukost förra veckan, för två av tre Cream Legbar saknades och hade förirrat sig in i trädgårdslandet och ibland är det som att de inte fattar att de kan ta sig därifrån på samma sätt som de tog sig dit. Fick stressköra till stallet, men hann i tid och allt gick bra.
Idag ska jag kämpa mig igenom dagen, löpträna, köra ett pass pilates och sen är det ridning ikväll. Puh. Lika bra att kickstarta här och nu.
Ja, HR star ju för human resources, men att ta hand om "mänskliga resurser" verkar inte vara HR's uppgift. Jag har aldrig fattat varför de ens finns. Visst, de fixar det där med anställningskontrakt (och i det beskrivna fallet ovan inte ens det), och ibland är personen som sköter lönerna kopplad till HR, men resten? Har aldrig varit med om att de gjort nagot vettigt.
SvaraRadera/Annika