Up ahead in a distance

Strävar på i oxveckorna, även om det inte känns så illa just nu. Men är det redan vecka 3? tänkte jag när jag kollade min jobbkalender efter något, och ja, det är det ju. Och denna vecka börjar också handbolls-VM så nu har man ju något kul att följa på tv. Givet att det går bra för Sverige förstås, det är ju inte på något sätt självklart, är min analys efter sommarens OS och genrepet mot Island. En del skadade, en del nya, ny förbundskapten, osv. Men det är ju bara att hålla tummarna. 

Igår var det kallt, idag är det i alla fall plusgrader. Gött. Efter jobbet ska jag träna intervaller och så är det ridning ikväll. Känns som att hela den här veckan är uppbokad med både det ena och det andra och dagarna bara trillar iväg. Mycket med stallet nu, både egen ridning och styrelsearbete. Möte på torsdag med tävlingskommittén, möte på lördag med ungdomssektionen plus att jag lovat att någon dag denna vecka också följa med en och hämta hö i storbal, för jag var tydligen den enda människa i hela världen som ägde en bil med dragkrok och ickedubbade vinterdäck. Aja, man ska väl ändå känna att man lever, va? Nu: jobbelijobb.