B Wahlströms flickböcker: serien om Annika del 5: Strama tyglar, Annika!

Den här boken börjar med att man får veta att Annika och Turk (i tomrummet mellan förra boken och denna) återigen skördat framgångar på tävlingsbanorna och fått ta emot pris ur borgmästarinnans hand. Om jag var lite kritisk till att Harry utan vidare lämnade ansvaret för Turks träning och tävlingskarriär i Annikas späda 15-årshänder så dyker nu RYTTMÄSTARE BERTHOLD upp från ingenstans och erbjuder sig att Annika och Turk ska få komma och bo på hans slott i en månad och få träning och hjälp. Äntligen någon som tar lite ansvar! Ryttmästaren är enligt Harry "den skickligaste hästkarl och ryttare" som han någonsin träffat så Annika kan ju inte annat än att tacka ja, och hennes föräldrar släpper givetvis iväg denna 15-åring att bo hos en vilt främmande karl som de aldrig träffat och i stort sett inte vet någonting om. Annikas mamma har vissa rimliga invändningar, men det har hon såklart inte mycket för.
När de ska iväg upprepas samma gamla vanliga visa, Turk vill inte låta sig lastas, sen kommer Bettina (8 år), alla (som inte är en del av kretsen kring Annika) försöker hindra "den lilla flickan" från att hantera den stora farliga hästen, men Turk blir genast from som ett lamm i Bettinas händer och låter sig lastas utan prut, alla (som inte är en del av kretsen kring Annika) förundras.

Annika kommer fram och installeras. Ryttmästaren meddelar att lektionerna är klockan sex på morgonen och sen lämnar han henne åt sitt öde med Daniel, en lätt efterbliven stallpojke som inte säger ett ljud till henne, som enda sällskap.

Dagarna går och det går inget vidare för Annika. Hon rider lektion mellan sex och halv åtta (varför denna okristliga tid? Det innebär ju att Annika i princip måste gå upp mitt i natten för att hinna fodra, sadla, tränsa osv INNAN klockan 06.00) och resten av tiden lodar hon mest omkring och försöker få tiden att gå. Hon skriver ett långt brev till Bettina och beklagar sig. Daniel är mest dyster och vill inte umgås eller socialisera. 

Turk tycker inte det här med skolridning är mycket att hänga i julgranen och Annika får bannor av ryttmästaren för att hon inte visar vem som bestämmer. Ryttmästaren sitter upp på Turk och visar var skåpet ska stå, men blir först svettig och sedan förkyld och måste ligga till sängs en hel vecka (en bit längre in i boken står det att han fått ryggskott p g a den vilda ridturen och svettningen och draget i manegen, men men) så nu har Annika ännu mindre att göra. Då dyker plötsligt Bettina upp från ingenstans, hon har i vanlig ordning stuckit hemifrån och liftat (för att vara 8 år är hon otroligt driftig, måste man ju ändå ge henne) dit. Hon har blivit god vän med Daniel på nolltid, men måste såklart hållas gömd så ingen får syn på henne och skickar hem henne. Men för en gångs skull reagerar Annikas föräldrar som normala ansvarstagande vuxna och anmäler Bettina som försvunnen. Annika blir då rädd att polisen ska komma och hämta Bettina hemma hos ryttmästaren och bestämmer sig för att rida till polisen i den närmaste stan (2 mil därifrån) och tala med dom.

Sagt blir gjort. Annika kommer fram, binder Turk på en rivningstomt (alltså!), går till polisen och förklarar läget. Polisen vill kontakta Annikas fader, men måste först ägna sig åt pappersarbete. Annika bestämmer sig då för att ringa själv, går in i en tobaksaffär för att låna telefonen men blir hänvisad till telegrafen eftersom det är "långlinjesamtal". Hon älgar runt halva stan och när hon äntligen är klar och utredningen kring Bettinas "försvinnande" avblåst och hon kommer tillbaks till rivningstomten är Turk försvunnen! ÅH NEJ! Nytt ärende till polisen och det råkar slumpa sig så att preciiiis när hon ska till att förklara sitt ärende så ringer någon och säger att de har hittat en häst. En snäll polis (med orimligt mycket tid till förfogande) skjutsar henne dit och så rider hon glad i hågen tillbaks till ryttmästarens slott (2 mil till). Väl hemma har Bettina totalcharmat Daniels föräldrar så efter många om och men får Bettina stanna. Ryttmästaren tillfrisknar och träningen återupptas med varierande framgång. Ryttmästaren tycker att Turk "flänger iväg som en indianhäst" och att han blivit självsvådlig och bortskämd. Annika och Bettina håller inte med utan tycker att det bara är dom och Harry som förstår sig på Turk, men vågar inte säga emot ryttmästaren.

En gång per år bjuder ryttmästaren alla sina f d elever på en stor middag på slottet och Annika blir också bjuden. Vilken tur att Annikas mamma propsade på att hon skulle packa ner en klänning också (som först är blå och några sidor senare blommig, men det var kanske blå blommor, vad vet jag?) Vem dyker då upp om inte HARRY? Han hade tydligen också gått i ryttmästarens lära en gång i tiden (det kunde han väl ändå ha upplyst Annika om?, men inte den tyste och gåtfulle Harry inte). Nu har dock ryttmästaren ändå ett och annat gott att säga om Annika, och Harry bestämmer sig då för att anmäla Turk till en stor tävling i Norge till hösten. Antagonisten MARIKA BORG är också anmäld så det är ju självklart att Annika vill besegra henne igen.

Nästa morgon rider Annika ut med Turk och känner sig obstinat efter all dressyrridning för ryttmästaren, så hon låter Turk flänga iväg "som en vildhäst". Sen blir Turk skrämd av en fågel och Annika dråsar i backen och tuppar av. När hon vaknar är Turk borta (för vilken gång i ordningen vet man knappt), och Annika själv kan knappt gå för hon har också skadat foten. Hon blir kvar i skogen hela natten, men blir till slut hittad av Daniel nästa dag. 

Annika får bannor av ryttmästaren för sin vårdslöshet och förstår plötsligt att ryttmästaren haft rätt hela tiden och när foten mirakulöst läkt efter några dagars vila så går hon in för lektionerna med liv och lust. Ryttmästaren ber sen lite om ursäkt för att han varit hård men skyller det på att han aldrig haft en kvinnlig elev förr utan bara är van att "ryta och regera med karlar". Sen är det dags för hemfärd och den sedvanliga lastningsproceduren upprepas varpå ryttmästaren (självklart) inte tror sina ögon när Bettina lastar. Sen åker de hem och Annika drömmer redan om allt roligt och spännande som ligger framför henne. THE END.