Har läst Flickan i grottan av Greta Boström (ytterligare en titel jag fick tipsad om i den här "vi som inte är för gamla för hästböcker"-vevan). Detta är handlingen:
Adriana pekade på siffrorna. 2010 09 10. ”Det är dagen Alma föddes. Sjukt va?”
Lexi tittade forskande på datumet och sedan granskande på oss, som för att avgöra om vi var värda ett förtroende. Något hårt glimmade till i ögonen. ”Ni har väl hört historien om flickan i grottan?”
Alma är på ridläger med sin bästa vän Adriana när hon får höra spökhistorien för första gången. Den om flickan som hittades död samma dag som Alma föddes. Det är Lexi som berättar. Lexi som bor på gården, har två egna ponnyer och sammetshy. Hon som gör allt för att ta Adriana ifrån Alma. Hur kan någon som har allt vara så taskig?
Snart börjar konstiga saker hända. Ett okänt nummer ringer till Almas mobil men när hon svarar finns ingen där, bara ett susande, vinande ljud. Och vem är den vitklädda kvinnan som dyker upp på de mest oväntade ställen? Finns hon ens på riktigt?
Dessutom är det något mystiskt med Blue, Almas ridlägerhäst. Känsliga Blue med sagohästmanen som inte alls verkar höra hemma på en ridskola. Varför vill ingen prata om hur hon hamnade där? Ju längre tiden går, desto tydligare blir det att ett mörker döljer sig bakom den somriga idyllen på gården.
Jag gillade den här boken! Det var visserligen lite för mycket "svårriden häst men så fort NN (som är ett barn) sätter sig på den så blir den from som ett lamm", visst finns det olika typer av kemi mellan häst och ryttare, och visst kan man vara en väldigt duktig 13-åring, men...ja. Den delen är väl lite väl gjord. Men själva berättelsen var spännande (även för mig som vuxen) och det fanns en del igenkänningsfaktorer ifråga om taskigheter även om ens ungdoms flydda dagar ligger långt bort. Puuh vad jag är glad att den tiden då man kände att man stod och föll med sin bästis är över. Alltså såklart inget fel i att ha en bästis, men den här DRAMATIKEN när någon eller något "tar ens bästis ifrån en" är jag glad att jag slipper. Den här boken får fyra hästskor av fem möjliga.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar