Dagens ungdom

Igår städade jag till vaktelungdomarna, det är ett evinnerligt göra ska ni veta för de svinar ner något så in i. Byter vatten två gånger om dagen, ändå är det alltid supergrisigt i vattenbehållaren. Äter som hästar gör de också. De har börjat få strö i form av flisade grenar nu, och det tycker de är superkul att plocka och krafsa med. Slängde in en näve vissna löv igår och det var otroligt uppskattat.

Det börjar bli väldigt trångt i akvariet där de bor, jag ska försöka fixa en temporär utebur med hjälp av en pallkrage i väntan på att deras voljär ska bli klar. Där kan de sen få börja vara några timmar om dagen så att de kan vänja sig vid utelivet. Tänker att de ska få flytta dit permanent ungefär lagom till semestern eller så. FÖR DÅ ÄR DE VUXNA!

 

Här kommer en liten tidsresa:


20 juni: Nykläckt Villanelle örlar omkring bland de
icke existerande kullsyskonen i kläckaren.



Är helt fascinerad av hur fort de växer. Villanelle låg ju för fan i ett ÄGG för tre veckor sen. Om ytterligare tre veckor är hen vuxen och ska (förhoppningsvis, om det är en höna) börja lägga ägg. G-A-L-E-T. Som tuppen sa. Höhöhö.



22 juni: Villanelle och några av fostersyskonen (födda 15 juni)
under sin plastmamma.

Minns knappt att de var så här pluttiga, men det var de ju. De hade gott om plats i en skokartong. Det var tider det.

 

 

 

1 juli: Har börjat få fjädrar.



 Min man brukar sätta ner dom i en pappkasse som han stänger med klädnypor när han städar buren, jag har dom numera i en transportbur för katter (som jag även använder till mina hundar, men säg det inte till dom) för de är också väldigt flaxiga. Vaktlarna alltså. Hoppar gärna en halv meter upp i luften utan förvarning, så det gäller att vara med på noterna.

 

10 juli: En massa fjädrar. Vi har tagit bort plastmamman nu,
dels för att den inte behövs, dels för att den knappt får plats längre.
TROR Villanelle är den i mitten, flankerad av två i princip identiska
fostersyskon samt en av två som också är i princip identiska fast
på ett annat sätt. Tror den färgteckningen med vitt bröst kallas "tuxedo".
De andra är väl viltfärgade eller möjligen honung. Kan inte det här
med vaktelfärger särskilt bra som ni märker.

 

Och de är (vilket kanske framgår av mästerfotografens bilder)  inte stilla en sekund utom när de sover. Kan sitta och glo på dom hur länge som helst. Att kolla på höns är rogivande. De går där och pickar och sprätter och ordnar och donar på ett sätt som känns målmedvetet och genomtänkt. Vaktlarna däremot verkar inte ha någon agenda överhuvudtaget, de bara flanerar omkring hit och dit helt slumpmässigt och utan synbar anledning. Det är mer kul än rogivande att titta på. Brukar sitta en liten stund i voljären hos Johnny & de andra vuxna varje dag för att försöka se om det går att urskönja någon form av mönster eller återkommande beteende men nä. Det framgår inte alls vad de sysslar med. SKIT DU I DET, tänker de förmodligen.

Snöboll, den enda ljusgula kycklingen, har blivit helvit med en
svart fläck i nacken.

Vända röven till när kameran är framme är de bra på.
Snöboll, Villanelle och en av de än så länge namnlösa.