Lite mer om Tage

Alltså, det här med att ha valp är lite som att ha småbarn, fast kanske ännu mer intensivt. Ett nyfött barn stannar ju i alla fall kvar där man placerar det. En åttaveckors valp kan komma imponerande långt på ingen tid alls och har en uppsättning sylvassa tänder som barn i motsvarande ålder saknar. Så just nu är vi väl i en sån där bäbisbubbla. Fraser som "när åt han?" "har han kissat"? "när var han ute senast?" är det ENDA vi uttalar just nu. När Tage är vaken cirkulerar allt kring honom, när han sover får vi passa på att göra annat. Fast då vill man ändå bara sitta och glo på honom eftersom han är så kriminellt söt.

Taxarna tyckte först så här om den nya familjemedlemmen. Remus agerade den schyssta killen som hade överseende med allt. Hilding blev överlycklig och exalterad och tyvärr också väldigt bufflig i sin gränslösa kärlek. Så första dygnet gick mest åt till att sätta gränser för Hildings umgänge med Tage, eftersom man märkte att Tage tyckte Hilding var ganska läskig.
Nu efter ett par dagar så är Remus lite mindre storsint och talar om att det är han som bestämmer så kom för helvete inte i närheten när han har mat, tuggben eller det stället som han har utsett till sin personliga tron. Hilding är numera en jätteförsiktig lekfarbror som Tage börjar tycka är rätt spännande att hänga med. Så på det stora hela går det ändå rätt bra.

Tage vid matskålen. Är glad att jag köpte en
ny skål i samma storlek som taxarnas matskålar
så att han slapp ärva Boris' gamla, som är cirka
dubbelt så stor.

OLAGLIGT SÖT!

Hilding kollar läget!