Har läst Sanningen om maneter av Ali Benjamin. Boken handlar om Suzy och Franny, som har varit bästisar sen de var små. När de är tolv år dör Franny i en drunkningsolycka och Suzy bestämmer sig för att det är något som bara inte kan hända och att hon ska ta reda på hur det rimligtvis skulle kunna ha gått till istället. Växelvis med detta - det är här maneterna kommer in i bilden - får man tillbakablickar över Suzys och Frannys med tiden inte alldeles okomplicerade relation.
Det här är en såkallad ungdomsbok, men jag tyckte den var väldigt bra (alltså inte så att ungdomsböcker inte kan vara väldigt bra, utan mer som: väldigt bra fastän jag kanske inte direkt tillhör målgruppen). Hög igenkänning på mycket. Inte för att jag haft någon bästis som drunknat, men så mycket av tankar och känslor i det där gränslandet mellan barn och ungdom beskrivs så himla bra i den här berättelsen. Den får fyra barndomsupplevelser av fem möjliga. Schas iväg till bibblan och låna med er.
PS: Fick precis sms att Hemmet av Mats Strandberg, som jag har stått i kö på i åttahundra år, nu finns att hämta på mitt lokala bibliotek. TJOHO! YAY! HÄR SKA LÄSAS. Osv.
Jag hittade Hemmet i mitt biblioteks snabblånshylla för några veckor sedan. Lycka! Ser fram emot lite tyckande här.
SvaraRadera