Höst? Höst!

Nu är det september = höst. Jag gillar hösten så mig gör det verkligen inget. Alltså få saker slår ju våren, speciellt om det varit en lång och kall och trökig vinter, men hösten med sina färgglada löv och mörka kvällar och mys framför kaminen står väldigt högt i kurs hos mig. Ser just nu speciellt fram emot att elda i kaminen eftersom det känns som att halva vardagsrummet är fyllt av skräp. Vi brukar nämligen slänga tomma pappkartonger och annat brännbart i vedlåren och ha det plus spillvirke att tända med. Men man vet ju aldrig riktigt när det blir den sista eldningen innan sommaren kommer, men beteendet kvarstår uppenbarligen så nu är vedlåren mer än full och det ser för djävligt ut, eller åtminstone rätt långt från någon snygg kopparbunke med lite dekorativ björkved i som man ser i inredningstidningar eller annonser på Hemnet. Så ser det väl aldrig ut hos oss i och för sig, men veden behöver ju inte heller toppas av ett Mount Everest bestående av wellpapp, tomma BagInBox-kartonger och gamla mjölpåsar. Ja, man kan ju såklart samla ihop det och bära iväg det till återvinningen när man märker att det är sommar och man vet att man nog inte kommer att elda det närmaste kvartalet istället för att tänka winter is coming och fortsätta bunkra som om minusgraderna stod i farstun och ville in, men det är det visst ingen som gör i vårt hem? Fan vad jag längtar tills vi får våra nya fyrfackstunnor, där man ska kunna slänga plast och glas och metall och tidningar och ALLT ALLT ALLT istället för att ha en massa knökfulla påsar stående tills den dagen andan faller på så pass mycket att man tar sig till återvinningsstationen. Nu låter det ju som att det är världens jätteprojekt att åka iväg med några soppåsar och det är det egentligen inte, men återvinningsstationen ligger på fel håll i förhållande till vart jag ska 99 % av gångerna jag åker någonstans, och det finns en mycket hög mental tröskel mot att börja sin färd i motsatt riktning, även om det bara handlar om någon kilometer.

Ni undrar kanske hur det går med hönshusbygget? DÅLIGT om ni frågar mig. I helgen skulle jag gräva ner plintar i varje hörn. Började med att gräva ett hål, det gick fint. Det är verkligen ett nöje att gräva i sandjord, fem spadtag så är man nere på frostfritt djup innan man ens hunnit bli blank i pannan. Började med nästa hörn, men efter ett par decimeter stötte jag emot en stenbumling i samma storleksordning som Jupiter. Och likadant var det på de andra två hörnen. Så det tog rätt så avsevärt längre tid än beräknat och kostade om inte blod så åtminstone svett och tårar svordomar. Men nu står i alla fall plintarna ungefär där dom ska. Vilket inte var exakt där vi hade tänkt oss från början, men det gick inte riktigt att förhandla med Moder Natur. 
Nu hoppas vi att vi ska kunna bygga upp själva stommen i helgen. Jag har aldrig byggt något mer avancerat än IKEA-möbler förut, så det kan bli...spännande? Är ju dock gift med en snickare så jag förväntar mig ändå att slutresultatet kommer att bli bra.